Kyrkogårdar i klimatets tjänst

Numera går inte en dag utan att ordet klimat inte nämns i media. Rapporter om extremväder har duggat tätt de senaste åren världen över. Hela Skandinavien och de baltiska länderna drabbades nyligen hårt av stormen Hans med enorm förödelse i skog och mark. Hur ser kyrkogårdars ekologi – samspelet i naturen – ut och kan man säga att kyrkogårdarna ger tydliga klimatmässiga fördelar jämfört med andra offentliga platser?

Den urbana samhällsutvecklingen med städernas tillväxt med nya bostadsområden, nya köpcentra och dithörande infrastruktur med stora arealer asfalterade ytor och förtätningen av centrala stadsdelar tär klimatet. Och att de äldre bostadsområden kompletteras med nya höghus på de få kvarvarande grönytor, stadens minilungor, innebär det en betydande försämring av områdets mikroklimat. Kyrkogårdarna kan stoltsera med klimatfakta som är svårslaget. Jag skriver klimatfakta för det är faktiskt sant att temperaturen är avsevärt högre i staden.

Träden på kyrkogården är på många håll betydligt större och äldre än vad stadsträden någonsin kan bli samt behövs det flera små träd för att uppnå samma effekt som en trägamling. De minskar vindens hastighet, ger skugga och svalka. Träden lever också ett skyddat liv på kyrkogården tack vare kulturminneslagen. De luftrenande träden som stabiliserande kraft är viktig och blir än viktigare framledes.

Sveriges ca 3300 kyrkogårdar utgör en minimal del av landets markyta och många av de anlades på naturvackra platser, ofta nära vatten och högre upp i terrängen för att i den möjligaste mån undvika översvämningar. Kyrkogårdarna är sällan drabbade av översvämningar, men det har hänt och kommer med all sannolikhet att hända igen. För ett antal år sedan översvämmades kyrkogården i Byske i Västerbotten av det bredvid rinnande vattendraget. Hur ska man kunna hindra eller minimera de skador som översvämning för med sig på de kyrkogårdar som ligger i riskzonen?

Ett gott samarbete med kommunen och VA-avdelningen behövs för att exempelvis utreda tillrinningsområdets storlek för den specifika platsen och att räkna på 100-års regn för att kunna planera de åtgärderna mot framtida höga flöden. En lämplig åtgärd är att höja marknivån utmed kyrkogården med en skyddande vall efter beräkningar vilken höjd vallen ska få. Den bör sedan planteras med passande träd typ sälg, poppel, al och björk för att trädens rotsystem stabiliserar marken och slänter och suger upp vatten, som till exempel en fullvuxen björk absorberar upp till 600 liter per dygn. Sälgen är dessutom viktig för mångfalden och ger rikligt med pollen och nektar till humlor och tidiga vårfjärilar. Trädplanteringen kan med fördel kompletteras med passande buskar och i stället för klippt gräs anläggs en äng och denna vall kommer sedan att fungera även som bullerskydd.

De stora gräsytorna fördröjer vattnets väg till recipienten, vattnet dröjer sig kvar och genom infiltrationen sker den naturliga inträngningen i marken. Med de grunda dikesanvisningar, svackdiken, kan dagvatten ledas bort till dagvattensdammar utan att belasta VA-system. Det är inte längre lämpligt att använda sig av dricksvatten för bevattning av begravningsplatsernas växtlighet. För detta bör man i stället anlägga egna större vattenreservoarer genom att ordna ett eget lokalt kretslopp.

Takavvattningen kan anpassas till att minska belastningen för de lokala ledningarna exempelvis genom att leda bort vatten från antal stuprör till närliggande grön- /skogsområde. Allt detta kräver en noggrann planering och undersökning om markens geotekniska tillåter detta och man ska också komma ihåg att ta reda på om tillstånd från Mark- och Miljödomstolen krävs, likaså anmälan till Länsstyrelsen. Varje kyrkogård har en egen topografi som är unik och därför bör lösningarna vara anpassade till platsen.

Dessa lösningar med regn- och dagvatten har en stor positiv effekt för klimatet och även för det specifika mikroklimatet i närområdet. Den fukt som markvegetation, buskar och träd binder behåller områdets temperatur svalare efter natten jämfört med temperaturen på den öppna ytan.

Klippta gräsytor och ängar finns det antal bestämda åsikter om, har jag upptäckt under åren. De ekologiska aspekterna talar mycket för att ängar ger mer till områdets fauna jämfört med kortklippt gräs. De besvärliga slänter och de perifera gräsytor som i dag klipps och trimmas är optimala ytor för äng.

Bild: Reino Raitala

Nu när målet för verksamheten är att vara klimatneutral till år 2030 är det bråda tider – bara drygt 6 år kvar – för planering samt genomförande av alla planerade åtgärder. Kyrkogårdarnas stora variationer av små områden med olika mikroklimat med olika ståndorter från blött till torrt, näringsfattigt till näringsrikt och pH från lågt till högt ger kyrkogårdarna som offentlig plats en mångfald av värdefulla inslag för ännu bättre klimat.

För att kunna utnyttja hela paletten av ståndorter med passande växter krävs en gedigen kunskap om detta. För att kunna fortsätta på den goda och hållbara vägen för ännu bättre verksamhet är det oroande att höra om det kunskapstapp som sker i förvaltningarna. Vid omorganisationer är det inte ovanligt att kyrkogårdschefer sägs upp och ersätts med personer från den egna förvaltningen och vilka saknar den utbildning och kompetens som behövs för den fortsatta verksamheten.

Till slut ett exempel som visar hur fort saker förändras. För 10 år sedan i Luleå byggdes rökgasreningen till krematoriet och installerades en till krematorieugn. Samtidigt höll det lokala energibolaget på att färdigställa fjärrvärmenätet till ett bostadsområde i närheten. Församlingen ville koppla överskottsvärme från krematoriet till fjärrvärmenätet, men då var energibolaget inte intresserad av detta, men vi ansåg  att denna lösning hade varit bra för miljön och klimatet.

Reino Raitala, Landskapsingenjör, RR Landskap