Tio trender inom vinterväghållning

Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. Utemiljö tog ett snack med Claes-Anders Malmberg, en av Sveriges absolut vassaste experter på kommunal vinterväghållning och vd på Acama AB. Han gav oss tio trender att fundera över.

1. Klimatförändringarna påverkar allt mer

Klimatförändringarna leder till allt fler tillfällen med extremväder, men det är väldigt svårt att förutspå när de kommer att inträffa och hur omfattande de blir.

– Ofta inträffar de extrema väderhändelserna i början och slutet av vinterperioden. Samtidigt blir den samlade vinterperioden kortare och kortare så det är väldigt svårt att bedöma när insatser kommer att behövas, säger Claes-Anders Malmberg. Han berättar att ungefär 30 procent av kommunernas kostnader för vinterväghållning är fasta beredskapskostnader. Ungefär 70 procent utgörs av rörliga kostnader. En kommun kan lätt spendera en halv miljon eller mer på bara några dagars snöoväder. Det bygger på ett ofta redan dåligt ekonomiskt läge. Pengar måste sparas in under resterande del av året, vilket påverkar den övriga driften av gata och park negativt.

2. Ökad tillgänglighet kostar

Samhällets krav på tillgänglighet ökar hela tiden. Dels finns lagstadgade krav och riktlinjer från myndigheter, men sedan finns även mål som kommunerna själva sätter upp. Många kommuner vill till exempel stimulera cykling och kollektivt resande. Men då ökar också kraven på vinterväghållning av gång- och cykelbanor.

– Förr vinterväghöll man kanske bara gång och cykelvägarna i de centrala delarna av staden. Men om man vill att människor ska kunna pendla med buss eller cykel måste man se till att de kan ta sig hela vägen hemifrån till jobbet utan problem, säger Claes-Anders Malmberg. Vid snöoväder eller situationer med extremhalka kan kostnaderna då stiga i rasande fart.

3. Digitaliseringen ökar

Trafikverkets 800 vägväderstationer (VVis) utgör fortfarande grunden för en stor del av ruttplaneringen när det gäller vinterväghållning, men idag kommer väldigt mycket information även från väderradar, satellitbilder, mobila sensorer, Internet-of-Things (IoT) sensorer och olika klimatstationer. Att analysera alla dessa data är nästintill omöjligt för en enskild person, och användningen av automatiserade AI-stödsystem ökar. Claes-Anders Malmberg är övertygad om att AI gör bättre analyser och insatsbedömningar än vad vi människor kan göra.

– Jag skulle säga att det är nästintill omöjligt att klara sig utan beslutsstödsystem idag. Det finns de som snålar på detta. Men det lönar sig sällan. Istället för en extra driftkostnad på hundratusen kronor kan du få kostnader på miljoner, säger Claes-Anders Malmberg.

Ett annat område där AI inte används särskilt mycket ännu men där det skulle kunna spela en stor roll tror han är inom kundtjänst.

– Med hjälp av AI skulle man kunna få ut information till exempelvis hemsidor och organisationer betydligt snabbare och effektivare än idag.

4. Allt fler ställer om till eldrift

Precis som i resten av branschen ställer allt fler om maskinparken till eldrift. Batterierna är inget problem menar Claes-Anders Malmberg, i alla fall inte i de sydligare delarna av landet.

– Det mesta arbetet utförs vid temperaturer från noll till tio minusgrader, vilket fungerar fint ur batterisynpunkt. Däremot är lyftkapaciteten fortfarande i svagaste laget.

Han berättar att snöröjningsrobotar, liknande de som idag finns för gräsklippning, är på gång.

– Men de är fortfarande på forskningsstadiet. Det finns inga i yrkesmässig drift ännu.

5. Förtätningen leder till mer handarbete

Trenden att förtäta staden är bra på många sätt, men det finns även problem. Ett av dem är att det blir allt svårare att komma åt med maskiner, och möjligheterna att lagra snö blir sämre.

– Man väljer ofta att blunda för snön och driften när man planerar nya områden och anläggningar. Det blir till exempel allt ovanligare med förträdgårdar, berättar Claes-Anders Malmberg och hänvisar till att man då missar många möjligheter till lokal snöhantering. Att det är svårt att komma åt med maskiner leder till att det krävs allt mer arbete för hand. Det kostar pengar och är inte heller särskilt populärt bland entreprenörerna.

6. Många kommuner slutar sopsalta

För några år sedan skrev Utemiljö om att sopsaltning blev allt vanligare. Innan pandemin var det närmare 40 kommuner som använde sig av metoden. Men nu har trenden vänt av besparingsskäl berättar Claes-Anders Malmberg.

– Sopsaltning är väldigt bra på gång- och cykelvägar eftersom man får en ren yta. Men det kostar eftersom det blir många körningar. Alternativet är att sanda och grusa. Men det blir inte lika bra menar Claes-Anders Malmberg.

– Det blir betydligt mer svårcyklat när det ligger grus och kross på banan.

7. Zeolit – ett nytt material med potential

Zeolit är ett material med många goda egenskaper och användningsområden. Nu har det visat sig kunna göra nytta även inom halkbekämpningen.

– Man kan säga att den ger som en sandpappersverkan, säger Claes-Anders Malmberg och fortsätter:

– Dessutom kan den ligga kvar en längre tid och den tål att snöas på. Zeolit är dock dyrt och är därför framförallt ett alternativ för fastighetsägare som har begränsade ytor att underhålla. För en kommun med stora ytor blir kostnaden för hög.

– Alla material som är alternativ till kross är dyra. I zeolitens fall kan dock den högre kostnaden motiveras av att den ligger kvar under en längre tid, säger Claes-Anders Malmberg.

8. Jämställdheten ökar – vilket främjar nya material och metoder

Claes-Anders Malmberg sticker också ut hakan och menar att den ökande jämställdheten inom branschen leder till positiva förändringar vad gäller materialval och metoder.

– Vi ser ett tydligt skifte nu när gamla gubbar som jag ska ut och unga tjejer kommer in. De är mycket mer öppna och nyfikna på nya material och metoder.

9. Hot och våld mot personalen blir allt vanligare

Ett stort problem de senaste åren är de hot som personalen utsätts för, och i vissa fall leder hoten även till fysiskt våld.

– Människor får mindre och mindre förståelse för och visar allt mindre hänsyn till de som sköter snöröjningen.

Där har vi en utmaning som måste lösas med hjälp av ett betydligt bättre kommunikationsarbete. Vi har bommat att kommunicera till människor att det inte går att ha beredskap för extremväder hela tiden eftersom det helt enkelt kostar för mycket, säger Claes-Anders Malmberg.

10. Avståndet mellan fält och kontor ökar

Förr kunde man inte vara chef utan att förstå sitt fält menar Claes-Anders Malmberg. Men det kan man idag, vilket leder till att cheferna får allt sämre fältkunskap.

– Idag har vi många duktiga ledare på chefspositioner, men alldeles för få av dem har en teknisk förståelse för vinterväglagsproblematiken, säger Claes-Anders Malmberg och fortsätter:

– Det är ett stort problem eftersom det då är svårt att dra korrekta slutsatser kring en situation och även förstå vilket arbete som krävs, avslutar han.

Ulrika Jönsson Belyazid – Tidningen Utemiljö