Det finns annat än gräsmatta

Utmana den gröna asfaltens hegemoni

Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. Dessutom kräver den intensiv och dyr skötsel som bidrar till att maskiner släpper ut föroreningar. Med detta i sinnet väcktes en viss aversion mot gräsmattan och en känsla av att det borde finnas alternativ som dessutom är vackrare.

Foto: Peter Gudella/Shutterstock.com

Som sistaårs studenter på landskapsingejörprogrammet på SLU i Alnarp valde vi att skriva om detta i vår kandidatuppsats. Flera olika alternativ finns på marknaden som vi valde att fokusera på.  De alternativ som vi fann var: skogsmatta, höggräs & olika typer av äng, örtmatta, perennmatta samt sedummatta.  Skötselkostnaderna för alternativen blir inte mindre, men skötseln sker på ett annat sätt och med en lägre frekvens än för gräsmattan. 

Förutsatt att man inte anlägger samma matta med enbart en art överallt, resulterar alternativen i en ökad biologisk mångfald i staden och en möjlighet till mer estetiskt tilltalande miljöer. Eftersom gräsmattenormen är stark i samhället är det viktigt med information till allmänheten vid en förändring för att öka acceptansen och uppskattningen av de nya alternativen.

Gräsmattan är en av de mest förekommande och spridda urbana biotoperna. 2001 bestod 72,8% av Sveriges kommuners totala anlagda grönytor av gräsytor varav 55% var så kallad bruksgräsmatta. Sexton år senare är förhållandet ungefär detsamma enligt Maria Ignatieva som studerat gräsmattor och alternativ till dessa. Anledningarna till att bruksgräsmattan är så vanlig är flera, framför allt har den rekreativa och sociala värden som uppskattas av många. Maria Ignatieva menar dock att en stor del av stadens gräsytor kan, och bör, bytas ut mot något annat.

Skogsmattan

Skogsmattan kommer till största del från sandiga och torra tallskogar i finska Kajanaland. De leverantörer vi tittat på skördar mattan från ungefär samma ställe. Mattan är inte så efterfrågad i Sverige ännu och därför skördas det inte någon skogsmatta här. När mattan ska anläggas kommer den på rulle som rullas ut på en ogräsfri bädd av sand. Effekten blir stor direkt men att tänka på är att egenskaperna för ursprunglig plats bör mötas på nya anläggningsplatsen för bästa resultat. I skogsmattan finns arter som blåbär, lingon och ljung. För exempel kan man titta på Gävles skogskyrkogård där de anlagt skogsmatta 2017. Detta alternativ hade fungerat utmärkt i skuggigare partier i parker och liknande platser.

Perennmatta

Precis som titeln säger finns det mattor med uppodlade perenner, som täcker ytan direkt vid anläggning. De leverantörer som vi tittat på bygger upp sina mattor på en stomme av kokos som de menar ska förmultna under tiden som mattorna etablerar sig på området. Fördelarna sägs vara att de går mycket snabbare att etablera och att få en tät marktäckning med dessa mattor än om man planterar ut enskilda individer. Eftersom perennmattorna endast består av en art per matta ger de inte hög biologisk mångfald inom mattområdet. För att få olika arter på platsen kan mattor mixas inom anläggningsområdet.

Höggräs och äng

Äng och höggräs i urbana områden kan skapas på olika sätt. För att maxa den biologiska mångfalden rekommenderas en hög variation av arter och att de blandas in i den befintliga vegetationen men anpassas efter ståndort. 

Foto: semper-scifi/Shutterstock.com

Högt gräs ger mer biologisk mångfald än kortklippt gräs och en enklare variant, som är relativt lätt att genomföra, är att låta gräsmattorna (eller delar av dem) växa sig höga – till så kallat höggräs – genom att endast klippa dem ett fåtal gånger per säsong.

Att successivt göra om gräsmattor till äng via höggrässkötsel är genomförbart, men det är en process som tar lång tid och de ska helst inte vara ytor som används av brukare. För att nå ända fram till ängsstadiet är det avgörande att det klippta materialet tas bort så att platsen reduceras på näring. “Äkta ängar”, som Ignatieva kallar dem, kräver nämligen näringsfattiga jordar och gräsmattans höga näringsbehov har ofta lett till det motsatta.

Att plantera pluggplantor har blivit ett alternativ för att kunna dryga ut den sådda ängen, men även för att få in örter i befintlig (hög)gräsmatta. Genom att byta ut gräsmatta helt mot denna form av äng menar leverantörerna att skötseln minskar, och dessutom gynnas den biologiska mångfalden. Även här finns det ett stort utbud hos olika leverantörer.

En mängd olika färdigtillverkade ängsmattor finns också – “torräng”, “salttålig äng” och “svensk äng” är några exempel och finns hos många olika leverantörer. Dessa rullas ut eller placeras ut på förberedd yta och rekommenderas mest p.ga. att den kräver minst skötsel men det måste ändå rensas på ogräs kontinuerligt.

Problematiken kring äng och höggräs är att många av besökare till parker och liknande tycker att det ser misskött ut och en rädsla för orm och fästing finns. Om man ska arbeta med att låta gräs växa upp är det viktigt att visa med skyltar eller annan form av information om varför och vad som görs. Att klippa kanter och forma ängen gör också att det ser ut som att det är meningen att det ska vara så.

Sedummatta

Sedummatta har länge använts på “gröna tak”, som blivit väldigt populära på senare år. Det finns olika sorter av gröna tak och de delas in i olika kategorier. Den forskning som bedrivits har framför allt utförts gällande sedum på tak, men delar av forskningen kan troligtvis appliceras på sedummatta på mark, i de fall ståndorten är liknande.

Det är substratsdjup och val av substrat som avgör vilken art som kan placeras på den tänkta ytan – ju tunnare lager av substrat desto torktåligare växtmaterial krävs.

Vi tror det handlar om att besökare också ska vänja sig vid utseendet och i stället för att traditionell gräsmatta ska vara normen kan andra alternativ vara normen.

Förhoppningsvis ser vi mer blommande ängar och frodiga mattor i våra parker och i rondellerna framöver! 

Camilla Roos – Verksamhetschef Ahrling & Östinge trädgårdsanläggningar AB

(Sammanfattning av kandidatuppsats ”Utmanare av den gröna asfaltens hegemoni, Det finns annat än gräsmatta” skriven av Åsa Hellström och Camilla Roos 2024)