Denna artikel är skriven av Perenner.se
I alla tider har våra trädgårdar mer eller mindre inspirerats från naturen. För att se hur växtligheten utvecklas behöver vi följa planteringar ofta och vid olika årstider. Naturen är föränderlig och lever sitt eget liv och det är bra för alla om vi skapar fler naturinspirerade och naturlika miljöer.

På den välkända trädgårdsmässsan Chelsea Flower Show, här 2008, finns det alltid många idéer att inhämta. Olika växtslag och kombinationer i storslagna perfekta inramningar.
Inspiration hämtad från naturen, i mer eller mindre omfattning.

På Hampton Court Palace Garden Festival 2022 var det flera utställare som hade skapat vilda planteringar och intrycket var många gånger naturlikt, här med känslan av en mångårig äng.
En pionjär på området naturlika planteringar i Sverige är Peter Gaunitz. Som designer skapade Peter redan i början på 2000 talet hållbara miljöer för människor, växter och djur. Peter var verksam på SLU som lärare men hann också med att driva perennaplantskola och ha en bokhandel. Med sin personlighet och kunnighet introducerade han gräsens stora förträfflighet, prärieväxternas vilda karaktär och definierade ordet Vedlund. Kombinationen med trädgårdsutbildning och biologisk bakgrund var en stor tillgång.
Trädgårdar som imponerade på Peter var Göteborgs Botaniska Trädgård, Vargaslätten och Millenium Park i USA, där fanns det delar som såg vilda ut. En privat trädgård i Lund som han också var intresserad av var Maryhill.

På en innergård i ett villakvarter skapades en vildäng hos Maryhill där frön fick sprida sig fritt. Ursprungligen planterades åkervädd, jättekungsljus, blåeld, kornvallmo och gulmåra. Det fascinerade många besökare när det var öppen trädgård.
Peter Gaunitz Landskapsdesign gjorde stora planteringar i Stadsparken i Laholm med biotoper som savann, vedlund och fjärilsäng. Det goda samarbetet mellan Peter och parkpersonalen gjorde att de fick utmärkelsen Årets Park 2013. Samma år lanserades Mästarrabatten Vedlunden – den dynamiska dungen av Peter. Det var en komposition för liten eller stor trädgård i ett lite skuggigare läge, gärna under ett träd. Det blev Peters sista engagemang.

I Mästerrabatten ville Peter förmedla ett stycke föränderlig natur med frodiga örter som Phlox stolonifera i olika färger och mycket död ved som uppskattades av småkryp. Bild från Mästarrabatten 2013.

I Lund frodas en av Peter installationer. En blommande kalkstäpp i Trollebergsrondellen. Växtligheten etablerade sig sakta 2011 men har genom åren förvildats precis som jag tror att Peter hade gillat. Planteringen är fin att följa vid olika årstider. Den lever sitt eget liv med naturlig utbredning av olika arter.

Här är rondellen många år senare i vacker högsommarskrud.
De sista åren hade Peter samarbete med en annan Peter nämligen Peter Korn. Båda förespråkade vilda naturliga planteringar som gynnar insekter.

Peter Korn har idag Klinta Trädgård tillsammans med Julia Andersson. Båda har varit i trädgårdsbranschen i över 25 år och har otroligt mycket praktisk erfarenhet och kunskap som de förmedlar både genom konsultuppdrag, undervisning på Alnarp och egna evenemang. I plantskolan odlas också ett brett sortiment av perenner som planteras både i privata och offentliga rabatter.

2021 fick de Ulla Molins stipendiet.
”Peter Korn och Julia Andersson bygger tillsammans upp en unik plantskola med ett rikt växtmaterial. Med nytänkande och innovation, genom Peter Korns metod att odla i sand och grus, odlar de på växternas villkor och lär av naturen. Gedigen kunskap och erfarenhet inspirerar till ett nytt synsätt på trädgårdens planteringar för en allt större publik över hela världen. Med naturens skönhet och en rik biologisk mångfald som ledmotiv är Peter Korn och Julia Andersson värdiga mottagare av stipendiet till Ulla Molins minne 2021”.

När solen är på väg ner är Klinta trädgård en plats som på 10 år har byggts om från en gårdsbutik i traditionell stil till en naturlik miljö som är svår att finna ord för. Med många olika habitater och den stora biologiska mångfalden skulle benämningen lätt kunna bli botanisk trädgård, men det räcker inte till som beskrivning. Lusten att lära är här så stor att mycket skapas för att få utforska.
Vilka växter klarar sig på växtväggar eller tak? Vilka insekter flyttar in i miljöer skapade av grus, sand, gammal ved eller murade väggar? Hur tar man fröer? Så Klinta Trädgård får helt enkelt vara Klinta Trädgård utan etikett. Precis som Peter Gauniz skrev sin blogg under namnet Utan Stängsel.
Text och bilder: Perenner.se
Denna artikel är skriven av perenner.se, läs mer om perenner som är utvalda för att passa i svenskt klimat. Inspiration, praktiska råd för rabatten och sökfunktion för rätt läge.
www.perenner.se och Instagram @Perenner.se

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]

Återbruka kan vi alla
Vi lever i en tid där vi allt oftare talar om hållbarhet, miljö och ansvar för framtiden.. […]

Att arbeta som säsongare på kyrkogården
Vi har intervjuat en kvinna i 30-års åldern om hur det är att arbeta som säsongsanställd på kyrkogården.. […]

Varför biologisk mångfald är nästa hållbarhetsfråga för fastighetsbranschen
För några år sedan pratade nästan ingen om energiförbrukning i fastigheter. Idag är det en självklar del av branschen.. […]

Underhållsskuld – en dyr historia
I grön- och parkmiljöer syftar underhållsskuld på eftersatt skötsel och underhåll av grönytor, träd, rabatter, gångvägar och liknande.. […]

När förvaltning möter biologisk mångfald
Biologisk mångfald är en “het potatis” som i allt högre grad påverkar yrkesverksamma inom utemiljöbranschen.. […]

Familjebehandling i det gröna
Tillsammans med en kollega började jag fundera ut ett koncept för ”familjebehandling i det gröna”. Vi bestämde att vi skulle varva praktiska samspelsövningar med ”vanliga ” stödsamtal.. […]

Från vin och varumärken till trädgård
Oavsett om det handlar om ett vin eller en trädgård, så är det sällan de snabba lösningarna som skapar de bästa resultaten.. […]

Idéträdgårdarna: Framtiden
Det är slutet av april och under veckan har vi elever i klass Träd Z sågat, målat, slipat, snickrat och borrat på vårt slutprojekt.. […]
