Underhållsskuld – en dyr historia

En summering av mitt examensarbete som Trädgårdsmästare med inriktningen hållbar parkförvaltning och ekosystemtjänster.

Det fanns så mycket jag ville belysa inom parkförvaltning – en hållbar sådan och valde till slut ett aktuellt ämne: underhållsskuld, en fråga som inte bara gäller ”gamla slitna ytor” utan kan starta redan under etableringsfasen.

Arbetet handlar om ett område i östra Lund där en helt ny stadsdel, Brunnshög, etableras. Sen 2023 har jag följt utvecklingen av nya byggnader med bostäder och butiker, nyanlagda vägar, cykel- och gångbanor och i anslutning till det även nyanlagda grönytor, trädplanteringar samt parkanläggningar. För att begränsa mitt arbete har fokus varit på den grönyta som ingår i etapp 7, ”centrala Brunnshög”, Solbjersvägen, ytan är en vägrefug med gräs och 19 träd, vilket anlades i februari 2025.

Då jag passerar den här ytan dagligen börjar jag fundera över varför ingen rensar i trädringarna? Man fyller vattensäckarna vid ett par tillfällen under sommaren, men sommar övergår till höst och det enda som händer är att ogräset bara blir högre och ett år senare ser ut mer som risiga buskar.

Figur 1 och 2 är fotograferade 2026-02-05 av Carina Eriksson

Bilderna visar med stor tydlighet att det går att halka efter med underhållet redan under etableringsfasen, dessa fotografier visar på 2 av de 19 trädringarna ett år efter etableringen.

Vad finns det för orsaker till underhållsskulden?

I detta specifika fall är det tydligt att garantiskötsel/etableringsskötseln inte har utförts som den ska eftersom man ser olika sorters ogräs i trädringarna, se figur 1 och 2. I övrigt finns det flera olika orsaker till en underhållsskuld, bland annat ekonomiska begränsningar som en otillräcklig budgetering och/eller finansiering för löpande skötsel, då man prioriterar nya investeringar vi nybyggnation, i stället för det som inte är lika visuellt uppseendeväckande men nödvändigt underhåll av befintliga ytor.

• Bristfällig kommunikation mellan aktörerna som anlägger grönytorna och de som sedan förvaltar dem, kan leda till att nyanlagda ytor missas i skötseluppdraget. -Vilket var anledningen i detta fall enligt de uppgifter jag har fått av parkförvaltaren på Lunds kommun.
• Otydlig ansvarsfördelning är en annan orsak, till exempel när det är oklart vem som ansvarar för vad, det kan vara mellan olika nämnder, förvaltningar eller externa entreprenörer. Vilket kan innebära att skötselåtgärder faller mellan stolarna.
• Kompetensbrist kan vara en ytterligare orsak, det kan ibland finnas behov av en specifik kompetens inom grönyteskötsel, vilket, om det saknas, kan bidra till att underhållsbehov inte upptäcks eller hanteras korrekt.

Ytterligare en orsak som kan påverka underhållsskulden under och efter etableringsfasen är projekteringsfasen. Det är av stor vikt att man så tidigt som möjligt i projekteringen har planerat planteringarna rätt, för att förutsättningarna för trädens etablering ska gynnas och att man med rätt växtval på platsen/ståndorten, kan anpassa skötseln för den specifika ytan. Växtvalen kan vara av stor vikt när det kommer till trädens olika skötselbehov, som extra bevattning eller om en kraftigt växande sort som kräver mer beskärning av kronan eller extra underhåll i form av att trädet skjuter mycket stamskott som ska ansas bort, eller växer ut i vägbanan eller in i varandra.

Hur påverkar underhållsskulden anläggningens totala livscykelkostnad (LCC)?

I grön- och parkmiljöer syftar underhållsskuld på eftersatt skötsel och underhåll av grönytor, träd, rabatter, gångvägar och liknande. Begreppet jämförs ofta med finansiell skuld vilket innebär att ju längre underhållet skjuts upp, desto högre blir den framtida kostnaden – här kan man tala om en ”ränta” på underhållsskulden. Räntan motsvarar den ökning av framtida underhållskostnad som uppstår när åtgärder antingen fördröjs eller uteblir. Argumentet är att ju längre man väntar med underhåll, desto dyrare blir den slutgiltiga åtgärden på grund av kumulativa skador på växter och anläggningar.

Ett scenario är räknat på siffror från Lunds kommun; ”man har budgeterat 20,000 kr per träd för etableringsåren (år 1–3), de kommande tre åren har man 127,000 kr per år (eller 6,700kr per träd) för etableringsskötsel.

Utgår man från en beräkningsmodell som innebär en ”ränta” på 10% per år så kommer ett träd att år två kosta ca 7,400kr i skötsel, år tre ca 8,100kr och år fyra ca 8,900kr. År fyra övergår etableringsskötseln av träd till ”vanlig skötsel”.

Ett scenario är att ”räntan” i detta fall innebär en ökning med ca 35%, år 0-3, den ponerade kostnaden år fyra blir då 170,000kr i stället för 127,000kr för den specifika ytan, det innebär en kostnadsökning om 43,000kr.

År fyra går ytan över till vanlig skötsel, då har man enligt uppgifter från Lunds kommun, budgeterat 6,80kr* per kvadratmeter för etapp 7. Med en yta på 220 kvadratmeter innebär det en skötselpeng på ca 1,500 kr per år.        

*Acama AB räknar på 11 kr per kvadratmeter.

”Siffran på en årlig kostnadsökning på 5–15 % vid eftersatt underhåll härstammar främst från projektet ”Underhållsskulden”, ett samarbete mellan bland annat Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer (SKC) och SLU Tankesmedjan Movium”.  Siffrorna presenterades i slutrapporten för projektet (publicerad ca 2011–2012) och har därefter blivit ett standardmått inom svensk park- och kyrkogårdsförvaltning för att kommunicera risker med besparingar.

• Logiken bakom siffran: Studien visar att ju längre en underhållsåtgärd skjuts upp, desto dyrare blir den att åtgärda på grund av biologisk degeneration och följdskador.

En underhållsskuld har en årlig kostnadsökning på 5–15% vid eftersatt underhåll, 5% gäller ofta enklare miljöer som gräsytor eller naturmark där förvildning sker långsammare, 15% (eller mer) gäller högintensiva miljöer som perennplanteringar, formklippta häckar och unga träd under etablering, där utebliven skötsel snabbt leder till att hela växtmaterialet dör och måste ersättas. Siffrorna bygger på erfarenhetsbaserade faktorer från bland annat Movium och kommunala parker som rapporterar att kostnadsökningen kan uppskattas mellan 5–15 % per år vid eftersatt underhåll, beroende på miljötyp och skötselkrav.

Carina Eriksson – Trädgårdsmästare