För några år sedan pratade nästan ingen om energiförbrukning i fastigheter. Idag är det en självklar del av branschen. Den mäts, följs upp och rapporteras. Investeringar motiveras med tydliga siffror.
Vi tror att biologisk mångfald är på väg åt samma håll.
Jag heter Oliver Simon och driver Bark & Bo tillsammans med mina kollegor. Vi startade bolaget med en enkel men avgörande fråga: Varför bortprioriteras biologisk mångfald enbart för att den upplevs diffus att mäta? Vi såg insatser sättas upp i många fastighetsområden. Ofta med goda intentioner. Men där tog arbetet slut.
Ingen följde upp.
Ingen visste om insatserna faktiskt fungerade.
Om fastighetsbranschen kan mäta energi, klimatpåverkan och kundnöjdhet, varför skulle biologisk mångfald vara annorlunda? Det blev starten på mitt första bolag Bark & Bo.
Från en personlig drivkraft till ett arbetssätt.
Min resa började inte på universitetet. Den började på mitt landställe, när fladdermössen som tidigare fanns där plötsligt försvann.
Jag ville få tillbaka dem.
Så jag tog kontakt med Sveriges fladdermusorganisation och började bygga egna boplatser. Det som började som en personlig insats för fladdermössen på mitt landställe växte snabbt. Och tillsammans med vänner byggde vi runt 800-1000 holkar. Till slut hade vi satt upp boplatser med en kapacitet motsvarande hälften utav Sveriges fladdermusbestånd.
Men resan var långt ifrån rak.
Under arbetet skadade jag mig allvarligt i en sågolycka och förlorade delar av fingertoppar. Det hade varit enkelt att släppa allt där. Men så fort jag var läkt fortsatte arbetet.
Från produkter till system.
Efter att ha arbetat praktiskt med biologisk mångfald blev en sak tydlig: Problemet är sällan bristen på insatser. Problemet är vad som händer efter. Det handlar inte om att sätta upp flest insektshotell. Det handlar om att skapa rätt förutsättningar och att följa upp vad som faktiskt fungerar.
Hur mycket sol finns?
Hur påverkar vind?
Finns det föda i närheten?
Används habitaten?
Hur upplever de boende området före och efter?
Det är frågor vi arbetar med idag tillsammans med fastighetsbolag. Målet är inte bara fler arter. Det är också attraktivare områden, ökat engagemang hos de boende och bättre underlag för investeringar. För det är där verklig förändring sker
Många inom ekologin lyfter restaurering av naturreservat som den viktigaste åtgärden. Och det stämmer ur ett rent ekologiskt perspektiv. Men om målet är en bred samhällsförändring räcker det inte. Den sker där människor lever sina liv. I våra bostadsområden.
Det är där förståelse byggs.
Det är där engagemang uppstår.
Det är där framtidens krav formas.
Vi tror att fler människor innerst inne föredrar levande miljöer där det finns fågelliv, pollinatörer och variation – framför sterila innergårdar. Men för att den insikten ska bli verklighet krävs upplevelser, likt den jag hade på mitt landställe. Framtidens fråga handlar om effekt.
Vi tror inte att framtidens vinnare inom hållbarhet är de som gör flest insatser. Vi tror att det är de som kan visa effekt.
För biologisk mångfald handlar i grunden inte bara om arter.
Det handlar om hur våra bostadsområden, städer och samhällen ska fungera i framtiden.
Och arbetet bara har börjat.
FAKTARUTA
Bark & Bo AB
Grundat: 2025
Verksamhet: Hjälper fastighetsbolag utveckla biologisk mångfald genom åtgärder, uppföljning och mätning av ekologiska samt sociala effekter.
Mission:
Att göra biologisk mångfald till en långsiktig investering istället för en punktinsats.
Arbetar med:
• Fastighetsbolag
• Mätbar biologisk mångfald
• Boende engagemang
• Habitat lösningar
• Uppföljning över tid
Kontakt:
mail: oliver.simon@barkochbo.com
telefon: 0760491545

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]
