Lätt och svår beskärning i fastighetsmiljön

Lttochsvrbeskrningif5cd20434029e4 — Samtliga foton: Ingela Gudmundsson

I fastighetsskötseln ägnar vi onödigt mycket tid åt skötsel och beskärning av träd och buskar. Vi formklipper buskar när vi tycker att det blir för stora och radikalbeskär andra som inte riktigt får plats där de står och är i vägen för gång- och cykelbanor. Vi städar upp nedfallande frukt och rensar dagvattenbrunnar som blivit igensatta av samma frukt.

En anledning till att det blivit så här är att vårt sätt att sköta och använda områdena har förändrats. När de en gång anlades så klippte vi inte gräs med stora åkgräsklippare eller körde med maskiner och transportfordon på gång- och cykelbanorna. Kraven på tillgänglighetsanpassning och trygghet var heller inte lika höga, och de växter som planterades kunde få breda ut sig på ett annat sätt än vad som är möjligt idag. De som bor på områdena tar inte tillvara på frukt och bär, ofta för att de inte är medvetna om att de får.

Växtkunskap och utbildning kan också saknas hos personalen som sköter områdena. En fastighetsskötare ska kunna så otroligt mycket idag, och utemiljön är bara en av många arbetsuppgifter. Har man inte rätt kunskap så blir det lätt att man beskär alla buskar och träd likadant, vid samma tidpunkt på året. Alla häckar formklipps även om de från början varit avsedda att vara friväxande. Träd som beskärs för hårt eller fel kan svara med att producera vattenskott och vi hamnar i krig med trädet och beskär mer och mer för varje år. Det ger ett merarbete som hade kunnat undvikas och gör vårt arbete svårare.

När det gäller nyanlagda områden så är det ibland växtkunskap i förhållande till område/behov som brister. Vi väljer helt enkelt växter som ganska snabbt blir för stora/breda, eller som placeras fel i förhållande till områdets belysning och husens fönster, eller som behöver mycket skötsel och bevattning för att kunna etablera sig på platsen. Den som ritar området kanske inte heller är medveten om hur slimmade dagens organisationer är, och hur lite tid vi har möjlighet att avsätta åt skötsel av den yttre fastighetsmiljön. Om vi hade haft en löpande dialog genom de olika leden så tror jag att vi hade fått andra växtval än vad som är fallet idag.

Har man kännedom om områdets förutsättningar i form av vind, vatten och jordmån kan man välja lämpligare växter vid nyplantering, och kan därmed redan vid anläggning till viss del förutse hur stora skötselinsatserna blir framöver. Men för den som står med ett fastighetsbestånd där man inte riktigt vet vilka växter man har var, så kan det löna sig att göra en vegetationsinventering. Om vi vet vilka växter som finns på områdena så är det lättare att förstå varför de inte trivs, eller varför de trivs alldeles för bra. Eller varför de trivs på ett ställe men inte på ett annat.

Med kunskap om hur de olika växterna ska beskäras så kommer man att arbeta smartare. Många buskar behöver till exempel inte beskäras varje år, och med rätt beskärning av träd kan man också minska behovet av beskärning på sikt. Vårt arbete blir lättare och det blir roligare att sköta utemiljön när vi vet att vi gör det på ett bra sätt och ser resultatet av vårt arbete. Äldre växtmiljöer behöver inte vara negativt, bara vi vet hur vi ska sköta dem för att få det resultat som vi vill ha.

Ingela Gudmundsson

Aktuella kurser

Tätortsnära skog- och natur

En kurs om tätortsnära skog- och naturmark med Erikka Chapman och Claes-Anders Malmberg som tidigare har hållits både fysiskt och livesänt. […]

Related Articles

Våra kurser

För kyrkogårdsförvaltningar:

För tekniska förvaltningar: