Synliggör underhållsbehovet

Varför gör vi inte mer än det akuta?

Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Då kändes det ungefär som den berömda jätteproppen Orvar, skrämmande men svår att greppa om. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt. Både inom park-, gatu-, kyrkogårds och yttre fastighetsmiljöer. Själv har jag ofta tryckt på vikten av att öka det planerade underhållet för att få ner brandkårsutryckningarna.

Det akuta hackar sönder vårt driftarbete och drar mycket ställtider. Och ofta gör vi bara tillfälliga reparationer, som att sätta plåster på ett sår utan att rensa upp i såret och rengöra såret. Och idag 2025 vågar jag påstå att akuta arbeten är 80% av det driftrelaterade underhållet, det som inte hör till reinvesteringarna. Hur har det gått så långt att vi nästan bara ronderingsstyr lekplatsernas underhåll. Ni vet funktionskontroller och årlig besiktning.

Jo förstås lite till. Men gräsytor, planteringsytor, övrig markutrustning, sten- och plattytor, konstbyggnader, dagvattenanläggningar, hur är det med dom? Vad ronderar vi regelbundet där? Och när vi väl släpper det med ronderingarna då blir det välartikulerade kommuninvånare som upptäcker, anmäler och tjatar. Och då har det för det mesta gått så långt att det gäller rent felavhjälpande underhåll.

Jag har ju i ett antal genomlysningar de senaste åren fokuserat på driftsuppdraget, tillsyn, skötsel och avhjälpande underhåll. Där räcker driftpengarna sällan till för att upprätthålla de obligatoriska arbetena i en lägsta godtagbar volym och standard. Och när tårtspaden och osthyveln kommer fram så räcker det inte att dra in på frivilliga arbeten utan nu i besparingstiderna ryker också mindre viktigt avhjälpande underhåll.

Så underhållsläget har nog aldrig varit så allvarligt som nu och då har jag ju ändå varit med under 35 års tid. Mycket mer erfarenhet än så av drift- och underhållsfrågor får man inte under ett arbetsliv. Hmmm, jo, jag har fyllt 65 så jag har inte så långt kvar innan pensionen. Men vad händer om vi i branschen fortsätter ett tag till att ignorera underhållsbehovet.

Tänk på att det bara är vi som arbetar med drifts- och underhållsfrågorna som kan förmedla bilden till ledning och politik. Det är alldeles för många detaljer och tekniksnack för att lekmän ska kunna förstå de effektlogiska sambanden mellan insatta resurser och verkliga resultat.

Innan jag förändrade genomlysningarna efter pandemin och skaffade mig en a-prisbaserad kalkylmodell så drev jag ett antal stora produktionsplaneringsprojekt där vi räknande fram faktiska uppgifter, mängder, frekvenser och deras insatta resurser i form av personal, maskiner/fordon, material/underentreprenörer och overheadkostnader. Det tog en barmarks- och en vintersäsong i varje förvaltning. Och sedan hängde det förstås på att man uppdaterade produktionsplanen varje år och fångade alla förändringar.

I dessa planer kartlades inte bara tillsyn, skötsel och avhjälpande underhåll. Utan också vilka planerade underhållsarbeten som utfördes. Listorna med uppgifter blev lång men frekvenserna var ofta låga. Nästan obefintliga när det gällde planerat underhåll. Förutom lekplatser, asfaltbeläggningar och gatubelysning. Underhållet på de gröna ytorna var generellt klart lägre än det borde vara, med följd att livstiden riskerade att förkortas.

Gata/Park

Kyrkogård

Tack vare årshjulen/produktionsplanerna så synliggjordes plötsligt behoven på ett helt nytt sätt. Och fick tydliga kopplingar till de anslag som fanns för underhållet. En viktig del av planerna är förstås illustrerande bilder, som förhöjer tydlighet och är jätteviktiga för att högre ledning ska kunna dela vår egen verklighet med oss. En hundralapp per träd och 10 öre för en m2 bruksgräsmatta får vi inte särskilt mycket underhåll för. Det blir bara minsta möjliga.

För något år sedan var jag och Maria Malmberg på en studieresa i Latina utanför Rom. Och medan Maria tog fina bilder skrev jag en artikel på temat bristande underhåll. Läs gärna den, den handlar liksom om läget här hemma men illustrerat av bilder från Latina. Varför då? Jo, för vem vill synas med dåliga exempel på efterblivet underhåll. Så när vi liksom snubblade över en situation som kändes igen så mycket var det omöjligt att inte skriva en artikel.
Läs den här: https://gronatrender.se/eftersatt-markunderhall-forstor-vara-anlaggningar/

Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB