Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet

Arbetsrytmen behöver synas för alla

Vad är en årsklocka?

Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret. Det är ett användbart planeringsinstrument för att det synliggör arbetet vi utför i den sista vilans tjänst. Det är inte lätt att sköta en kyrkogård så att den ständigt hålls i värdigt skick, är säker att vistas på och både vårdar kulturarvet och tar tillvara den biologiska mångfalden. För utomstående är det inte alls självklart hur komplext arbetet är.

Det verkar inte vara så svårt att vårstäda, sköta gravar, klippa gräset, plantera blommor, prata med besökarna, riva upp planteringarna, göra fint till Allhelgona och sen hålla snöröjt och halkbekämpat. Det är ju roligt att få arbeta ute och göra fint. När det är fint väder. Om regnar eller är kallt så är det inte lika kul. Och de där arbetsuppgifterna är bara en del av årshjulets innehåll.

Gravgrävning och gravsättningar är en annan del. Trädvård, underhållsarbeten och kapelltjänst är också viktigt. Och hur många arbetsuppgifter till? Många är det kan jag säga. I väldigt olika mängder och frekvenser. Faktiskt är det så komplext att det blir svårt för både medarbetarna och cheferna att hålla reda på arbetsrytmen utan en årsklocka. För det gäller ju att planera in bemanningen, materialinköpen och få allt att synka med varandra.

Riktigt bra är också årsklockan för att cheferna och utomstående ska få en inblick i vad vi gör på kyrkogården och hur de olika arbetsuppgifterna hänger ihop med varandra. En uppgift som tar ganska mycket tid är alla möten, små tillfälliga möten och längre planeringsmöten. Mötena med kyrkogårdsbesökarna är särskilt viktiga.

Människor behöver känna att de är välkomna att besöka oss och kan få svar på sina frågor om gravar, gravskötsel och mycket annat. Vi själva behöver den snabba information som morgonmötenas få minuter ger oss. Arbetsplatsträffarna är längre och tar också tid, men är nog så viktiga ändå.

Praktiska arbeten som renhållning tar också mycket tid men det syns bara innan vi har städat. När det är nerskräpat. Är det rent och snyggt blir alla glada men troligtvis är det bara vi som vet hur mödosamt det är att tömma papperskorgar, plocka fimpar eller ta upp alla löven.

För att arbetet rätt ska förstås, värderas och uppskattas behöver vi synliggöra vad vi gör, hur ofta och i vilken omfattning vi gör det. Mycket sitter annars bara i huvuden och händer men när någon slutar så saknas den viktiga dokumentationen. Årsklockan gör medarbetarnas oskrivna kunskap synlig för alla. Vi behöver en årsklocka för varje kyrkogård. Det kan vara stora skillnader.

Här följer de största arbetsmomenten på en typisk kyrkogård.

Under barmarkssäsongen är det:
1. Gräsklippning i topp,
2. Häckskötsel,
3. Gravskötsel,
4. Lövhantering,
5. Möten,
6. Städning av mark,
7. Grusgångar,
8. Gravsättning och
9. Sommarplantering, som är de största arbetsmomenten.

Under vintersäsongen är det:
1. Lövhantering (det som kommer på vinterdelen av året),
2. Snöröjning,
3. Halkbekämpning,
4. Möten,
5. Lokalvård,
6. Gravsättning,
7. Trädbeskärning,
8. Häckklippning,
9. Markstädning

Gräsklippningen är inte oväntat den största arbetsuppgiften under barmarkssäsongen och både åkgräsklippning och handjagarklippning utmanas alltmer av nya gräsrobotar som förändrar förutsättningarna och kan frigöra mycket tid för andra arbeten. Särskilt nu när det finns bra robotar som kan klara både slänter och att arbeta utifrån GPS-positionering i stället för längs nedgrävda slingor.

Häckar är en vanlig rumsavgränsning på kyrkogårdarna och både klippning och ogräsrensning av häckbädden är tidskrävande och slitsamma arbetsmoment. Här är det också viktigt med arbetsrotation mellan kyrkogårdsarbetarna för att undvika belastningsskador.

Ett annat tidskrävande arbetsmoment är grusgångarnas harvning och inte minst krattningen efter harven. Här kan planerat underhåll med urschaktning och påfyllning med nytt grus hålla nere arbetstiden som går åt till ren skötsel.

Under vintern ser vi att den samlade vinterperioden blir allt kortare och att lövhanteringen sträcks ut mer och mer in i vinterperioden. Snöröjning blir mer oregelbunden medan halkbekämpningen även under en grön vinter är ett tidskrävande arbete. Både snö och halka kräver ganska mycket handarbete, även om man gör så mycket som möjligt med arbetsmaskinerna. Jag tycker också att man ska komplettera årsklockan med några bra bilder som illustration till arbetsuppgifterna.

Om man jämför en årsklocka från 1990-talet med idag så ser man att mycket är likadant men också att vissa moment är mer omfattande, till exempel renhållning, och andra har minskat, till exempel prydnadskrattning av singel- och sandgravar.

När ni är färdiga med årsplanen börjar det verkliga planeringsarbetet. Vad ska prioriteras, var och när? Vilka synergieffekter kan vi uppnå genom att strukturera om och få bättre samordning? Inte minst för att hålla nere transport- och ställtider.

Och sedan börjar det jobbigaste.

Diskussionen om vi faktiskt har samma standard på alla våra kyrkogårdar eller om vi alla gör olika. Och varför i så fall?  Kanske är bemanningen inte rättvist fördelad? Kanske har vi sämre hjälpmedel på något ställe. Det är rimligt att vi håller samma standard överallt för alla betalar faktiskt lika mycket i begravningsavgift. Gör en årsklocka om ni inte har någon redan. Och visa på hur mycket ni faktiskt gör.

Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB