
Vi har våra fyra årstider och det slår mig att kyrkogårdsskötseln har endast en årstid, som man lägger väldigt mycket krut på– nämligen sommar!
För att skapa lite referensramar till detta är det viktigt att uppmärksamma Sveriges geografi. Avståndet mellan syd och norr är ungefär 157 mil vilket delar landet i åtta växtzoner, I – VIII. Inom det avståndet kan en situation inträffa att i en landsdel saknar en årstid, man går direkt från vår till höst eller från höst till vår.
Det är givetvis stora variationer och de mest dramatiska är förändringarna i norr när man går från den ena ytterligheten till den andra, från midnattssol till polarnatt. I min första artikel beskrev jag arbetet under försommaren men det är alltså under den intensiva sommaren som vi lägger mesta krutet på.
Det är nu som personalen på kyrkogårdarna planterar, rensar, vattnar, klipper, trimmar, tar hand om de hårdgjorda ytorna plus annat förekommande och sen göra om allt om och om igen.
Egentligen det här täcker allt, men att det ska bli professionellt och bra och att rätta saker görs i rätt tid. Förutsättningarna till att de varierade arbetsuppgifterna utförs med bra kvalité och ändamålsenligt är att introduktionen till såväl säsongs- som timanställda är bra och genomtänkt. Bestämmelserna beträffade arbetsmiljöregler för buller och vibrationer för respektive motordriven arbetsredskap bör vara tydliga och lätt att ta till sig. Varje anställd få en genomgång av maskiner de kommer att använda och skriva på att de har tagit del av informationen och förstått den. Det är viktigt att ha bra växtkännedom för att undvika fel. Det händer att före plantering av sommarblommor på gravar råkar man slänga bort perenner i tron att de är ogräs.
Det finns säkert möjligheter till effektivisering på de flesta arbetsplatserna, att granska sin egen verksamhet med kritiska ögon är nyttigt. Man kan testa nya arbetsmetoder och pröva något nytt och sedan får man inte glömma att göra utvärderingen, hur blev det?
Gräsytor med klippning och trimning är en stor post i den totala underhållsdelen. Genom att klippa gräsmattan kort, inte direkt som golfbana, men nästan, är kostnadskrävande. Det genererar även inte alltför sällan bruna gräsmattor i högsommarvärmen. En grov tumregel är att gräsets längd är ungefär rötternas djup. En kortklipp gräsmatta tål således torkan sämre medan den något längre tål torkan givetvis bättre. De perifera gräsytorna har inte behovet att klippas lika ofta, men förvånansvärt ofta sker det ändå. Den tiden kunde mycket väl användas till något annat som kantskärning av gräsmattan mot andra ytor.
Där har man en möjlighet göra något som kan lura betraktarens öga. Oavsett hur fin gräsmattan än är och hur perfekt gång av asfalt eller grus än är men när randen mellan gräs och grus ser ut som en orm blir effekten ändå att det ser inte bra ut. Alltså raka kanter förhöjer känslan om perfekt utseende. Likaledes om man skulle råka ha någon sämre gräsmatta och inte heller så jämn och bra gång, men dock en rak och fin kant, så ursäktar den raka kanten de brister som finns. Dessa detaljer är viktiga för att uppnå en bra kvalité och ibland bara känslan av det. Gräset får gärna växa några extra veckor i kyrkogårdarnas perifera ytor och använda den tiden till kantskärningen utan att den kostar extra.
Det är spännande när man få uppleva förändring i ett arbetsmoment. Ett exempel; att göra samma sak men ändå annorlunda – och som ger effekt, så här:
En stor rektangelformad gräsyta hade klippts antingen med- eller motsol i alla år. Den stora åkgräsklipparen körs alltid i samma hjulspår, för man ska börja vid muren eller någon annan begränsningsyta, vilket medför en kompaktering av ytan i däckspåren. En ny säsongsanställd tänkte till och klippte den stora gräsytan diagonalt. Vad hände? Jo, för det första, synintrycket, det kändes spännande, annorlunda och ändring av riktning bidrar även till förbättrat klippresultat med ökad jämnhet av gräsmattan genom att gräset klipps i olika riktningar. För det andra, man flyttar ut spåren och minskar effekten av komprimering.
Det avgörande är, hur viktig är kyrkogårdsskötseln? Vilken skötselnivå har församlingarnas kyrkoråd beslutat om? I ett av de senaste numren av Kyrkans tidning var en artikel om löner för olika befattningar i Svenska kyrkan och den gav en viss indikation om hur kyrkogårdsverksamheten värderas i dag och hur den förmodligen kommer att utvecklas. Löneutvecklingen för kyrkogårdsvaktmästare har blivit sämre jämfört med andra grupper inom kyrkan senaste åren. I tidningens sammanställning var inte ens kyrkogårdschefer/-föreståndare med och det framgick även att antalet kyrkogårdsvaktmästare minskar. Om artikeln belyser utvecklingen för den gröna kompetensen så är det oroande. Den är inte så högt prioriterad som den borde vara. Det är stora pensionsavgångar på området som väntar, utbildningsplatserna minskar och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation har också lyft fram detta problem. Det finns stora kulturella värden som bör tas väl om hand.
Kyrkogårdsskötsel är typiskt säsongsarbete. I norr sträcker sig säsongen ungefär över sommaren med något utdraget avslut under hösten. I söder är säsongen betydligt längre och man kan arbeta mycket längre med vegetationen och grönytor, plantera träd så länge det går att gräva och är barmark. Den längre säsongen gör det möjligt för säsongsarbetarna att kunna gå diverse utbildningar. Möjligheterna till utbildning för säsongsarbetare i norr är begränsade för de är oftast inte ännu anställda vid kurstillfället och det är inte givet att förvaltningar eller församlingen vill bekosta en kurs för personer utanför anställning. Det är dessutom betydligt svårare för vaktmästare i mindre församlingar med kombinerad tjänst som kyrko- kyrkogårdsvaktmästare att få delta i utbildningar för kyrkogårdsskötsel samtidigt som det krävs samma kompetens som för arbeten på större kyrkogårdar. Att man inte får gå en utbildning så ofta fick jag bekräftat för några år sedan när det var en utbildning i gravstenssäkerhet med över 60 deltagare och en av föreläsarna fick en kort pratstund med en kursdeltagare. Det kom fram att den aktuella utbildningen var den första på 15 år! Det finns en del att göra.
Reino Raitala, landskapsingenjör, RR Landskap
Reino Raitala var landskapsingenjör, fd kyrkogårdschef och en uppskattad kollega.
Han somnade in till följd av en längre tids sjukdom den 11 mars 2025 i en ålder av 70 år.
Hans stora insatser för branschen kommer inte att glömmas och vi minns honom som en god vän och kollega.

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]