Denna artikel är skriven av Perenner.se
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Och vi vet av erfarenhet att det inte är pelargonernas tid riktigt ännu, för plötsligt kommer det kyliga nätter, vilket gör att blomsterprakten behöver vara tålig.
I perennarabatten har bladen hos ormbunkar ringlat sig upp och bladtrattarna hos Hosta börjat synas. Där finns också tidigblommande perenner som ger fina färger. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. Gör en bra komihåglista och plantera allt samtidigt i september, så slipper du vattna så mycket.

Riktigt mörka tulpaner förgyller den skira grönskan med ormbunkar, gräs, nävor och julrosor i olika färger. Den riktigt purpurfärgade Helleborus hybridus ’Star of Passion’ gör skäl för sitt namn och är en blickpunk från tidig vår. Längre bak i bilden går den ton i ton med Geranium phaeum ’Samobor’. Ormbunken i mitten är den fina spetsbräken Polystichum setiferum som har lite ludna snurror som nu sakta håller på att veckla ut sig till det gröna bladverket.

Här är det en Hosta som precis tittar upp och får sällskap av tulpaner som ger färg innan Hostans blad tar över och ger grönska och struktur. Vi har valt några botaniska tulpaner som oftast är låga och kommer år efter år. De har oftast inga sortnamn eftersom de inte är förädlade utan växer vilt i naturen.

Brunnera macrophylla är en tidigblommande perenn med skyar av blå blommor. På svenska heter den kaukasisk förgätmigej och den trivs i lite skuggiga lägen, vilket gör den bra bland buskar och träd. Här är det sorten ’Jac Frost’ som är mycket populär med sitt silverfärgade bladverk. Fin tillsammans med helt vita påskliljor.

En annan tidigblommande perenn är lungört Pulmonaria angustifolia ’Mrs Moon’ som har violett-rosa blommor och lätt fläckiga blad. Detta är en ypperlig pollinerarväxt som uppskattas speciellt av de tidiga vårpälsbina. Lungört är en bra marktäckare i skuggiga läge där det inte är för torrt. Det finns sorter med vita, blå och helt rosa blommor.

Vem vill inte ha gullvivan, Primula veris, i sin trädgård? Den lyser upp både i rabatten och som här i utkanten av gräsmattan. Här är det blandat med den lite mer storblommiga sorten ’Cabrillo’ och den rena arten som också finns vild i delar Sverige.
Den är dock fridlyst så passa på att njuta av den i trädgården. Vill man att den ska fröså sig så vänta med att klippa ner den tills den fått fröa klart, men sen kan gräsklipparen få köra på.

Euphorbia MINERS MERLOT ’KMMM024’ är en nyare törel som trots sitt krångliga namn är lätt att ha med att göra. Den har ett mörkt bladverk under hela året och nu i maj/juni är den helt översållad med limegröna blommor. Den är torktålig och har klarat vintern bra fastän vi haft både regniga perioder och kallt däremellan. Här har den imponerat stort eftersom den dessutom står i lerjord, vilket inte är så väldränerat som den önskar sig vintertid.

En annan fin nyhet är sockblomman Epimedium ’Pretty in Pink’ med sina stora delikata rosa blommor. Bladverket gör också sitt till då det skiftar i grönt och brons. Sorten är växtvillig och lättodlad i halvskugga. Epimedium är ett släkte som inte på något sätt är breder ut sig utan troget behåller sin plats.

Här är en sommar och höstblommande rabatt som lökväxterna ger färg på våren. Fördelen med att blanda med perenner är att när lökväxterna vissnar ner döljs de av de frodiga bladen hos Geranium och Phlomis russeliana, gul lejonsvans.
Så nu gäller det att njuta av så många promenader som möjligt i denna tid när våren är som vackrast. Ta foton med mobilkameran när ni ser en rabatt som gör er glad och som kan inspirera till fler roliga kombinationer. Ett enkelt och bra sätt att ha som komihåg när det är dags att planera.
Text och bilder: Perenner.se
Denna artikel är skriven av perenner.se, läs mer om perenner som är utvalda för att passa i svenskt klimat. Inspiration, praktiska råd för rabatten och sökfunktion för rätt läge.
www.perenner.se och Instagram @Perenner.se

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]
