Med klienter formas bebyggelse och vardagsrum i utemiljö
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser.
Foto: Renoverad grind i den gamla entrén – en kulturhistorisk gärning – fotograf Emma Eriksson
Kriminalvårdens uppdrag
Kriminalvårdens arbete går ut på att bryta den onda cirkeln av kriminalitet och skapa bättre förutsättningar för klienters återgång till samhället. I linje med Kriminalvårdens vision ”Bättre ut!” och målbild för 2030, ska verksamheten bidra till att minska återfall i brott och stärka myndighetens varumärke som en modern och förtroendeingivande organisation. Kriminalvården är en central aktör för samhällstrygghet och står inför en expansiv period till följd av det ökade trycket från politiken och samhället.
Behovet av att rekrytera ny personal är stort liksom utmaningen att hantera stora infrastrukturförändringar. Ett mål för Kriminalvården är att öka förtroendet för verksamheten och säkerställa att allmänheten, media och intressenter har en bättre förståelse för myndighetens komplexa uppdrag. Dessutom stärks sammanhållningen internt genom att verksamhetens mål och inriktning tydliggörs för anställda. Utvecklingen av anstaltsområden med tilltalande och produktiva parkmiljöer bidrar till myndighetens varumärke och förtroendeskapande samhällsuppdrag.
Foto: Gammeldags rabatter och ängsflor – fotograf Emma Eriksson
Landskapsvård och trädgårdskonst
På många svenska kriminalvårdsanstalter sköter vi utemiljön själva. Strävan är att erbjuda meningsfull sysselsättning för en grupp av klienter. På anstalten Åby utanför Uppsala arbetar vi målmedvetet med att förädla utemiljön runt boende, matsal, administration och sysselsättningar. Med en kombination av landskapsvård och trädgårdskonst skapar vi mötesplatser, promenadstråk, upplevelsemiljöer, parkrum och aktivitetsytor.
Över tid kommer anläggningens estetiska uttryck stegvis växa fram. Biologisk mångfald och ekologisk hantering av dagvatten utgör exempel på en vision som vi kallar ”Gröna Åby”. Ett intressant perspektiv för skötseln är att forma trädgård och landskap med hjälp av skötselinsatserna: vi kan kalla metoden för design-genom-förvaltande. Med förhållandevis små medel skapar vi goda upplevelsekvaliteter och säkra miljöer.
Landskapsläget
Anstalten Åby ligger väldigt fint i landskapet. Klientbyn finns mellan skogbeklädda höjder som i en tillrättalagd liten dalgång – en utdragen glänta. Anstalten växte fram som en bondgård under förra århundradet med traditionell bebyggelse naturligt inpassad i terrängen.
Vid en eventuell utbyggnad av anstalten gäller att landskapets och lägets potential tas tillvara, vilket inte alls är svårt med rätt kompetens. Detta idealiska uttryck slår vi vakt om inför framtida förändringar och planerade utbyggnader. Den idealiska och kulturhistoriska miljön känns förhoppningsvis omsorgsfull och omhändertagande för de flesta – inte minst för klienterna som återvänder till samhället inom kort.
Foto: Anstaltens läge i landskapet med utsikt från en egentillverkad bänk. Här tar man landskapet i besittning.
Rumsflöde – ett nätverk av platser
Trädgård och landskap har liknats vid ett långsamt skådespel. Förändringar äger ständigt rum och tillväxt, mognad och åldrande karakteriserar de saktfärdiga förändringarna. Vårt utelag träder in på scenen och har olika roller i skådespelets årstidsbundna akter.
Vårt utelag gör många punktinsatser. För den oinvigde upplevs rosens fagra blomning och intima doft i den nyanlagda rabatten. Samtidigt spelar rosen en roll som en framträdande milsten utmed promenadstråket. I sin tur är stråket en länk i nätverket av kopplade rum och korridorer som över tid växer fram och tydliggörs genom utelagets gästspelande.
Parkens planlösning ger sig tillkänna i terrängen genom den strukturbildande vegetationen och byggnaderna. Rummen avlöser varandra där mötesplatser och entréer ägnas särskild omsorg.
Foto: En flisstig leder upp till utsiktsplatsen – man nalkas. Men runt kröken – vad händer där?
Foto: Där på toppen skymtar en bänk – vi träder in på utkiksplatsen.
Framåtsyftande skötsel
På Åby har vi tillgång till ett område som vi har delat in i tre delar. En klient får förvaltaruppdrag för respektive del. Det innebär att klienten ronderar sitt område och noterar behov av skötselinsatser. Därefter hjälps vi åt med prioriteringen och tillsätter grupper som utför arbeten. Utöver en löpande skötsel utgår vi från nuläget och skapar möjligheter för framtida användning. Betydande områden var igenvuxna då anstalten återöppnades.
På flera håll har större träd och stengärdesgård friställts. Flera skogsbryn är satta under skötsel för att återskapa hagmarksliknande kvaliteter, öppna gläntor och enebackar. Ädellövträd gynnas, faunadepåer läggs upp, insektshotell och holkar för flera fågelarter, fladdermöss och ekorrar med mera sätts upp som vi har snickrat under vintertid. Anstaltens fina läge i landskapet ger förutsättningar för formgivningen av park och trädgård. Hittills har vi exempelvis arbetat med en terapi- och visningsträdgård, förberett en dammanläggning och anlagt en fjärilsrabatt som vi berättar om här.
Foto: Klienter bygger fysiska modeller över området där nuläget illustreras, där behov av arbetsinsatser kan pekas ut och där olika utvecklingsmöjligheter kan prövas.
Terapiträdgården – en odlares vilostund
En bärande idé för sysselsättningen under växtsäsongen är att odlingsarbeten bjuder in till stillsam aktivitet i det fria. Vintertid har vi små odlingar inomhus som möjligen påminner om kommande utesäsong. Kontakten med väder, vind och årstidsväxlingar bidrar till en medveten närvaro.
Detta är möjligt nära våra sysselsättningslokaler och utformningen av utemiljön där sker etappvis med detta i åtanke. Odlingslådor placeras fördelaktigt för att klienter med olika förutsättningar ska komma åt att vattna och hålla efter planteringarna. Flisstigar och torg som också är belagda med flis, mellan odlingarna, sänker gånghastigheten. Det påminner lite grann om att pulsa i snö. Platsen erbjuder även vilsamma utblickar. Odlingsområdet ser vi som en stor terapiträdgård.
Visningsträdgården – att möblera uterum
Visningsträdgården är en del av terapiträdgården och utgör en viktig potential för vår sysselsättning där vårt snickeri kan visa upp egentillverkade trädgårdsmöbler, pergolor, spaljéer, rosenbågar och så vidare, exempelvis vid årliga marknader.
En huvudaxel löper genom anläggningen och bildar en ryggrad som andra trädgårdselement orienteras efter. Utmed en rak flisad stig från en av utelaget fint anlagd stentrappa ligger större ytor belagda med flis. Där ryms möblemang och odlingslådor. Längre fram har en träbro konstruerats över en lågpunkt till nästa flistorg. Från bron och flistorget planeras vattenkontakt vid en damm. Strandkanterna kommer att utformas med olika koncept varav ett är en brygga att sitta på vid vattnet.
Foto: Från stentrappan leder en flisstig vidare i en axel som andra delar i anläggningen kopplas till.
Foto: En nyplanterad avenbokshäck ramar in trädgårdsrummet och växer upp för att reducera vindarna.
Foto: Utblicken över vyn och det omgivande landskapet.
I väntan på vattnets porl
Det är många fördelar med att bromsa upp vatten i landskapet. Med tekniska termer ser man det som fördröjningsmagasin. En trädgårdsdamm ger liv åt platsen på flera sätt. Dels skapar man en biotop i landskapet som gynnar småvilt och fåglar, dels ger en spegelyta och rinnande vatten i trädgården effektfulla upplevelser.
Hos oss förbereder vi för en dammyta där vattnet ser ut att flyta ut över en horisont – en infinitydamm. Tanken är att få näckrosor och andra vattenväxter att trivas med tillräckligt djup i dammen. Arrangemanget gör det möjligt att ta hand om ämnen som kommer med regnvattnet från en hårdgjord uppställningsplats, men som inte bör spridas vidare. Uppdämningen av vatten är även ett sätt att säkra bevattning av odlingar under torra perioder och få tillgång till en branddamm.
Foto: En bro har byggts över en sänka där en rännil mynnar på platsen för en framtida damm.
Terrasser att stanna upp och mötas på
I inledningen visas ett foto på en renoverad grind. Det finns även planer på att renovera en klockstapel. Strax ovanför klockstapeln med vindflöjel från 1977 har en uteplats återskapats. Tack vare duktiga medhjälpare kommer trädäck på plats med spaljéer och pergola till stöd för klätterväxter. En av terrasserna är placerad i soligt läge för vår-, sommar- och höstbruk och en annan i skuggigt läge för heta sommardagar.
Foto: Träterrass, grillplats och återtagen perennrabatt kring klockstapeln.
Fjärilsrabatt som symbol och varumärke
Ett annat projekt är en välkomnande rabatt som anlades kring en flaggstång med fint stenarbete. Planteringen innehåller växter som lockar fjärilar och andra pollinatörer. Hela planteringen är tillsammans med flaggstång och skylt en markör och ett landmärke som bidrar till att stärka myndighetens varumärke.
Foto: Stenarbeten kring flaggstången med fjärilslockande blommor.
Foto: Stenarbetet och rabatten kring flaggstången i frostig skrud.
Foto: Kaprifolen fångar uppmärksamheten hos förbipasserande och för pollinatörer – en attraktiv detalj.
Med medveten strategi kommer vi att fortsätta utveckla anstaltsområdet eftersom inte heller Rom byggdes på en dag. Det långsamma skådespelet fortskrider i maklig takt och med stabila förutsättningar kan vi målmedvetet regissera plats för växthusodling, spännande trädgårdsrum och nya inslag som ännu är okända för oss.
Per Hedfors – Landskapsarkitekt
Fakta
Per Hedfors Landskapsarkitekt (AgrD)

Per Hedfors har utöver forskning inom ljudlandskap, hållbar bebyggelseutveckling och teori inom landskapsarkitektur varit redaktör för böcker och varit översiktsplanerare i ett par kommuner, men även erfarenhet av grönyteskötsel. Hans avhandling är: ”Site Soundscapes – Landscape Architecture in the Light of Sound” (2003), https://pub.epsilon.slu.se/325/1/Agraria407.pdf

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]
