Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat.

Vintern är den tid på året då vi har tid att rensa upp och får ordning i våra lokaler och utrymmen. Det mesta i utomhusmiljön har avstannat och vi får mer tid inomhus. Vi går igenom och slänger det som inte använts på ett par år, säljer det som går att sälja och sätter upp krokar och hyllor så att det som används får en plats. Och vi ser över om vi behöver köpa in något nytt till de kommande säsongerna.
Till exempel så beställde vi en specialritad gravkärra av en lokal smed förra vintern. Vi har införskaffat de senaste gravstämpen från ORAX för att få en så säker arbetsmiljö som möjligt i samband med gravgrävning. Med den nya gravkärran har lämmar och stämp fått en logisk plats att vara på. Vi kunde dessutom använda underredet på en gammal kärra vi hade ståendes, och fick på så sätt plats till annat.
På vintern uppdateras också t.ex. gravvisningspärmarna så att det är aktuella uppgifter i dem. Vi har kartor med upplåtningsbara gravar markerade och en lista med gravarna och vad som får plats i varje grav – ex. 1 kista, 6 urnor.
Våren är vår mest hektiska period. Vi verkar aldrig vara i fas med tillväxten! I juli kan vi vara ikapp med gräs och ogräs om vi haft tur med vädret, läs torka och värme. Vi klipper med häcksax ned alla perenner och prydnadsgräs till smått, som lämnas kvar i rabatten. Det gör att vi får en bra jordstruktur med tillförsel av växtmaterial som sakta förmultnar.
Vi tillför också kogödsel på säck, rhododendronjord på säck och egen kompostjord på så många rabatter vi hinner med. Ett litet lager på 5-10 cm ger mikrolivet föda och dämpar ogräsfrönas groning. Vi får alltså en väldigt bra växtbädd när vi lägger på material på detta sätt.
Sommaren är en ren skötselperiod. Några har gått på välbehövd semester och vikarier är i full gång med sitt arbete. Inga projekt genomförs under denna period, mer än det dagliga underhållet av grönytor, fastigheter och gravarbete.
Hösten är vår projekttid. Nu finns tid för omplantering och till exempel renovering av häckar.

Vi bytte till exempel ut två häckrader i höstas. En stubbfräs kom och fräste rötterna på den gamla häcken – en häckoxbär som var 25 år gammal och död på några ställen – innan dess hade vi själva tagit ned häcken och kört bort klippet. Barrotade måbärsplantor från Splendor planterades sedan, efter ett uppspänt snöre för att få det rakt. En vattning och sedan var det klart! Vi fyller också i luckor med perenner där det blivit tomt, det är en utmärkt tid då det är svalt och fuktigt.
Vi har fått almsjukan även till oss och en hel del almar har tagits ned. Normalt är att vi fräser stubben och återplanterar med nytt träd. Men i år fick vi tillstånd från Länsstyrelsen att göra en stol av ett av träden då det inte var någon lämplig plats att ha ett nytt stort träd på. Däremot en ypperlig plats att ha en sevärdhet på.

Alla lökar som ska blomma till våren sätts nu. Vi har ”lök-ängar” på gräsytor som inte används där vi låter gräset växa tills lökarna vissnat. De blommar fint med vildtulpaner, krokus, camassia, stjärnhyacint, bl.a.
Vi gillar att högtidlighålla våra svenska högtider på kyrkogårdarna. Det ger oss utrymme för lite kreativitet och ger besökarna något nytt att titta på när det besöker viloplatsen för nära och kära. På vintern finns det grandungar med lyktor, ljusslingor i buxbomsklot och granar flankerar ingångarna på kyrkorna. Till påsk sätts det fjädrar i buskar och ris och krukor fylls med penséer.

Sommaren är en enda lång njutning av blomsterprakt i rabatter, på gravar och i krukor. När hösten kommer sätts det ljung och silverek i krukorna. Skördetiden visar sig i pumpor som läggs ut vid parksoffor och entréer. Sedan kommer Alla Helgona med alla ljus som tänds på våra kyrkogårdar. Det är den tiden som flest besökare kommer till oss, och jag hoppas att de trivs och uppskattar det jobb vi lägger ner.
Marie Johansson, kyrkvaktmästare och förman i Solberga Pastorat
Marie Johansson är kyrkvaktmästare och förman i Solberga pastorat. Hon har arbetat som kyrkvaktmästare sedan 2008.
Du kan nå henne på hennes instagram: @kyrkvaktmastarinnan
För mer information om Solberga pastorat kan ni gå in på länken nedan.

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]
