Under våren när kyrkogårdarna i norra Sverige fortfarande är snötäckta har arbetet i söder pågått sedan länge med aktiviteter kring vårplanteringar, beskärning av häckar, buskar och träd, kontroll och återställning av gravytor efter gravsättningar gjorda under vintern. I norra Sverige ska alla dessa arbetsmoment plus mycket annat göras med under mycket begränsad tidsperiod. Det kan innebära exempelvis att häckarna inte hinner beskäras när beskärningen borde ske, under den viktiga tillväxtperioden, sen vår-tidig sommar, utan först när det finns tid för det efter allt annat. När den första klippningen sedan äntligen sker från mitten av juli till början av augusti, är växterna redan på väg in i viloperioden med kraftigt reducerad återväxt och risk för svampangrepp med massor av snittytor.
Den mest vanliga växten för häckar i Norrland är måbär, Ribes alpinum ´Schmidt´ och rätt skött blir den tät och fin. Fördelen med måbären är att den vegeterar tidigt och den passar bäst i klippt form, och den tål även mest oväntade incidenter. En sådan inträffade i Boden på Lundagårdens kyrkogård år 2004 eller 2005, minns inte exakt. Vi hade planterat ca 500 meter ny häck och gjorde förberedelserna ordentligt genom borttagning av gammal förvuxen häck och in med ny grundgödslad jord.
Planteringen blev riktigt fin med bra etablering. Följande vinter blev en av de värsta sorkvintrarna på länge och sorkarnas framfart uppdagades först efter snösmältningen. Syn under häckplantorna gjorde oss bekymrade, det såg ut som någon hade strött halm på växtbädden. Varenda planta hade ringbarkats drygt 5 cm ovanför marken. Men, ju längre sommaren förflöt började sorkarnas tidigare matförråd visa tecken på en riktigt bra återhämtning och nu efter många år är häckarna precis så täta och fina som de ska vara. Detta kan vi tacka sorkarna för. Ibland får man hjälp från något oväntat håll när man själv vill fega lite.
Vårens ankomst är alltid svår att gissa och det ställer också till hur väl verksamheten är rustad för sommaren. Datumet när begravningsverksamheten anställer säsongsarbetare har bestämts i förväg. Skulle det bli en tidig vår med barmark några veckor innan säsongsanställda har anlänt blir det svårt att hinna i kapp den missade tiden. Det hänger liksom kvar över hela sommaren.
Den viktiga tidpunkten på kyrkogårdarna under majmånad är mors dag. Till mors dag ska det mesta vara gjord. I stort sett är det inte mer än två veckor att hinna göra kyrkogårdarna i ordning efter vintern och det ställer stora krav på verksamheten.
Det är stora gräsytor som ska rensas och återfyllningar av sättningar på vintergravar ska helst vara utförda, men beroende på tjällossning kan det vara svårt med återställande i tid när markens bärighet inte klarar de tunga maskinerna. Det går dock att lösa detta hjälpligt genom att placera körplattor av 1,5 cm tjocka polyeten på ytor man ska köra. Detta försvårar dock arbetet och frågan är, har förvaltningen resurser till detta och är den merkostnaden försvarbar? Det är dock tveklöst ett av de viktigaste arbetsmomenten på kyrkogården för att behålla en hög kvalité.
Reino Raitala, landskapsingenjör, teknisk projektledare och kyrkogårdskonsult
Fakta
Reino Raitala var landskapsingenjör, fd kyrkogårdschef och en uppskattad kollega.
Han somnade in till följd av en längre tids sjukdom den 11 mars 2025 i en ålder av 70 år.
Hans stora insatser för branschen kommer inte att glömmas och vi minns honom som en god vän och kollega.

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]
