Ett normalt skötseluppdrag innehåller ett fåtal stora arbetsuppgifter som sker frekvent under grönsäsongen och ett större antal små, utspridda arbetsuppgifter. Ett normalt skötseluppdrag gällande offentliga grönytor kan ha ungefär den sammansättning som ni ser ovan i bilden. Alltså är priset på handarbetet mycket viktigt för den totala prisbilden på uppdraget, liksom priset på åkbar gräsklippning och gräsputs med trimmer/röjsåg eller motorgräsklippare.
Det är också antalet handarbetstimmar och timmarna för gräsklippning och gräsputs som måste övervakas särskilt noga och stämmas av mot den kalkylerade tiden. Om antalet timmar med åkbar klippning sjunker är det inte bra om samtidigt antalet timmar för gräsputs ökar. Det tyder på maskinförarna ”slarvar” och lämnar mer att putsa än vad som är försvarbart. På samma sätt är ett av de bästa sätten att få ner antalet handarbetstimmar att vakta ytterst noga på spilltiden eftersom de handarbetande medarbetarna ständigt transporteras runt till de olika skötselobjekten och mestadels åker två eller fler i samma fordon.
De handarbetstimmar som läggs på enkla arbetsuppgifter som renhållning och rensning av ogräs m.m. har ett lågt marknadspris och denna städning av utemiljön kan prismässigt helt jämföras med lokalvård och annan enklare inre fastighetsskötsel. Planteringsarbete och exempelvis rensning av perennrabatter är handarbete som kräver mer yrkeskunskap och som därför också kan prissättas högre. Bland de högst betalda handarbetsuppgifterna är beskärning av träd och buskar.
Priserna på grönyteskötsel varierar kraftigt, beroende på vad som ingår i skötseln, hur, när och var den utförs etc. Ett är dock säkert, att priset på entreprenadförlagd grönyteskötsel är hårt prispressad, inte minst till följd av den stigande konkurrensen med allt fler aktörer som erbjuder sina tjänster inom fastighets- och grönyteskötsel. Särskilt mindre och trånga fastighetsgrönytor är utsatta för en hård prispress just nu. Här är det många entreprenörer som är med och bjuder på arbetena, med stora variationer i arbetslöner, maskinell utrustning, fordon och yrkeskompetens.
Huruvida kvaliteten sjunker i takt med prisbilden är en omdiskuterad och svårbesvarad fråga. Ofta gör beställaren andra prioriteringar idag än tidigare, men samtidigt är arbetskraftspriset och overheadkostnaderna lägre hos de nya utförarna, vilket gör att kvalitetspåverkan inte är så stor som man skulle kunna förledas att tro. De nya utförarna har ofta också en högre arbetsmotivation, som kan kompensera eventuellt mindre erfarenhet.
Tar man ett skötseluppdrag till fast, lågt pris, är det ytterst viktigt – för att inte säga avgörande – att man också får kundens alla extraarbeten till på förhand uppgjorda priser. Även om dessa á-priser också kan vara ganska låga finns här betydligt större spelrum och många offentliga skötseluppdrag skulle gå med röda siffror om man inte kunde falla tillbaka på de under året beställda extraarbetena. Men allra viktigast är en kompetent och kundorienterad arbetsledning som faktiskt är helt avgörande för att entreprenadens genomförande ska fungera till både beställarens och utförarens belåtenhet.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]
