Vatten ställer till problem när skogsbestånd avskogas eller diken rätas ut uppströms i avrinningsområdet utan tanke, eller när andra hinder på vägen från regn till bäck och recipient försvinner. Då blir dagvattnet till ett hot. I lagom portioner däremot förgyller vattnet miljöerna där det drar fram – inte minst musikaliskt när vi som gestaltare upptäcker att park- och gaturum fungerar som musikinstrument att röra sig igenom. Rummets resonans kan varieras med spännande materialval, volymer och sekvenser.
Det finns en vacker beskrivning av när en blind person upplever sommarregnet i sin egen trädgård. Hela rummet öppnar sig plötsligt för den blinda av att regnet börjar falla på trädgårdens alla material. Grusgångarna ger sig till känna, buskagens bladverk fångar dropparna, och hustaken, hängrännorna och utkastarna klingar annorlunda när vatten strilar, strömmar och plaskar ner och vidare ut i trädgården. På gatan utanför det omgivande metallstaketet, som likt en xylofon ackompanjerar trädgårdens alla instrument, svischar vattnet runt bilarnas däck och avslöjar fordonens fart.

Ljudet av vatten följer oss genom historien
Det berättas att de dånande Niagarafallen frös en vinter för många år sedan. Urbefolkningen som då levde i bygden och som aldrig tidigare upplevt något liknande sägs ha fått sömnproblem och tänkt att onda krafter låg bakom den monumentala förändringen av ljudlandskapet. Här blev den överraskande frånvaron av vattenljud påfrestande påtaglig.
På 1600-talet var titeln fontänör ett yrke med specialiteten att stämma i bäcken, eller att skapa effektfulla vattenspel i påkostade park- och trädgårdsanläggningar. Fontäner och kaskader sprutade, stänkte och forsade. Man reglerade mängden vatten, fallhöjden för vattnet, materialet som vattnet föll på och om materialet som vattnet föll i också var vatten, så valdes olika djup i detta vatten.
Dessutom kunde den naturliga akustiken som omgav vattenspelet modifieras. Ljudkaraktärerna från fontänen blev mycket olika exempelvis med en vägg eller ett hålrum i dess direkta anslutning.

Året runt – är det alltför vågat?
Jag lyssnade en gång till en norsk konstnär som berättade om vattenspel som hålls påslagna under hela vintersäsongen. Med rätt kunskaper om fontänkonstruktioner, så att vatten inte står stilla och fryser sönder konstruktionen, kan denna företeelse bli vanligare. Konstnären monterade olika metallgitter över fontänmunstycket som sprutade upp vatten inne i metallgittret. Beroende av antalet kallgrader frös vattnet fast på olika sätt i metallgittret. Med väderförändringarna från dag till dag ändrades även isskulpturen under vintersäsongen, vilket givetvis gav visuella effekter, men konceptet tillåter även ljudet av vatten som är i rörelse året runt, istället för att begränsas till några få sommarmånader.

Formge med vattenljud
Hur ska vi då arbeta med auditiv formgivning med vatten? Några idéer har vi tangerat, men hur kan vi tänka och prata med varandra om hur vi vill ha det? Det är inte självklart hur vi formulerar oss om ljud. En jämförelse med vinprovning kan tjäna som exempel. Det är inte helt enkelt att sätta ord på sinnesupplevelsen, men en framkomlig väg är att utveckla sin förmåga att precisera upplevelsen verbalt och i samband med gestaltningen sedan kunna språkligt artikulera det man är ute efter att åstadkomma. Ljudhärmande adjektiv om vatten eller andra företeelser, så som droppande, kvittrande, brusande, dånande kan beskrivas nyanserat genom att ange styrkegrader, frekvensband (bas, diskant, mellanregister etc.) och varaktighet, rytmik och pulserande.
Till detta kan man koppla vad ljudet påminner om, vad som är källan till ljudet, den atmosfär eller berättelse som ljudet bidrar till eller de budskap som ljuden kan förmedla. Vattenljudens roll i ljudlandskapet som helhet kan exempelvis anges som maskerande, överröstande, lugnande eller stämningsskapande på annat sätt. Vatten i landskapet avspeglar exempelvis årstider och terrängens dramatik när det forsar, porlar eller droppar.
Att locka till lyssnande
Idag använder många människor hörlurar dagligdags för att skapa sig en egen komfortbubbla att vistas i. Landskapsarkitekten Kristina Bäärnhielm (f. Karlsson) uttryckte detta i sitt examensarbete som att människor ”flyr in i sina musikapparater” – en formulering som jag aldrig glömmer. Är det därför en form av eskapism? Kan det vara så att vi inte tänker tillräckligt ofta på att bearbeta utemiljöerna på ett sätt som gör dem intressanta att upplevas också med hörseln? Vatten i staden och landskapet kan ju vara en magnet på flera sätt. Kanske är det åter tid för att ”samlas vid pumpen”.
Per Hedfors – Landskapsarkitekt
Fakta
Per Hedfors Landskapsarkitekt (AgrD)

Avhandling: ”Site Soundscapes – Landscape Architecture in the Light of Sound” (2003)
https://pub.epsilon.slu.se/325/1/Agraria407.pdf
eller
https://publications.slu.se/?file=publ/show&id=11461
Redaktör för ”Urban naturmark i landskapet – en syntes genom landskapsarkitektur. Festskrift till Prof. Em. Clas Florgård” (2009) och ”Urkunder och husgudar – pionjärernas litteratur och andra källor till landskapsarkitektur” (2015). Temaredaktör för tidskriften för Nordisk arkitekturforskning (2016) och författare till en mängd andra publikationer.
Per Hedfors har utöver forskning inom ljudlandskap, hållbar bebyggelseutveckling och teori inom landskapsarkitektur varit översiktsplanerare i ett par kommuner, men även erfarenhet av grönyteskötsel.

Kyrkogårdens beredskap i praktiken
Från beredskapsplan till fungerande verksamhet – en livesänd halvdagskurs om ansvar, resurser, reservlösningar och uthållighet. […]

När gravplatserna ska räcka till alla
Göteborg vill förändra religiösa gravkvarter. Vad säger begravningslagen, och hur förenas olika traditioner med framtidens behov av gravplatser? […]

Små trädgårdsföretag inför 2027 – ljusare tider, men nya utmaningar
Hur ser 2027 ut för små trädgårdsföretag? Vi granskar efterfrågan, lönsamhet, RUT-avdraget och möjligheterna inom skötsel och anläggning.. […]

Barnkullen – barnminneslunden på Danderyds kyrkogård
På Barnkullen vill vi hedra de barn som vilar i barnminneslunden genom att omge dem med en vacker, fridfull men samtidigt barntillvänd miljö.. […]

Begravningsverksamheten måste fungera
Vad händer på kyrkogården om elen försvinner, drivmedlet blir svårt att få tag på och de vanliga leveranserna inte längre kommer fram? […]

Ny artikelserie: Hur rustad är kyrkogården – när det vanliga inte längre fungerar?
På tisdag börjar vi en ny artikelserie om begravningsverksamhetens beredskap. Den här gången handlar det om något som för bara några år sedan kändes ganska avlägset för många – vad händer med begravningsverksamheten när samhället

Underhållsskulden – vad består den av och hur växer den?
En utbildning om underhållsskulden med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många förvaltningar att tackla dessa utmaningar i sin verksamhet och gästföreläsare Linda Wennbom, management consultant på viaPM AB. […]

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]
