Tillsammans med vår guide, landskapsarkitekten Snehal Yadal, åker vi ut för att se dels på kolonialtidens parker och deras funktion och utseende idag och dels för att se ett modernt township, byggt för att vara ett ekologiskt hållbart samhälle.
Magharpatta township var på sjuttiotalet ren landsbygd lväl utanför Pune. Men i stadsplaneringen förutsåg man redan 1972 att här skulle byggas ett blandat område med både bostads- och kommersiella fastigheter. Bönderna som landägare protesterade mot att berövas sin mark för exploatering och ville själv utveckla området utifrån en egen plan. Efter en långdragen process med olika beslut och kontakter kunde de sedan förverkliga sina tankar i det som blev det första self-sustainable townshipet i Pune.
Det centrala navet i Magharpatta är en stor, välplanerad park där också kompostanläggning och biogasanläggning finns i direkt anslutning. Runt om detta centrala navet finns de kommersiella kontorsbyggnaderna med många kända, multinationella företag och bakom dessa lägenhetshusen.
Totalt arbetar cirka 60.000 människor i townshipet och kanske 10.000 av dom bor också i området. Från början var det ganska billigt att köpa lägenheter här eftersom det låg utanför själva staden Pune men idag när stadens bebyggelse omgärdar townshipet på alla håll, är lägenheterna dyra att köpa. Även på en söndag pågår markrenhållningen, helt utan moderna redskap och maskiner.
Vi åker sedan vidare för att se två exempel på kolonialtidens landskapsarkitektur och börjar i Aga Khans palace som byggdes 1892 och idag är mest känt för att Mahatma Gandhi satt fängslad där av britterna under andra världskrigsåren 1942-1944 för sin deklaration ”Quit India now”.
Under fängelsetiden dog och begravdes askan av både hans hustru Kasturba och hans privatsekreterare Mahadev Desai här på egendomen. Idag finns också Mahatma Gandhis aska här. Både byggnaderna och trädgården har ett eftersatt underhåll och så har det varit länge beroende på att tillräckliga skötselpengar inte har kommit anläggningen tillgodo.
Färden går sedan vidare till Punes berömda universitet, själva orsaken till att Pune benämns Indiens Oxford. Idag heter universitetet Savitribai Phule Pune University och är uppkallat efter en av Indiens främsta kvinnorättskämpar.
Universitetet grundandes 1949 och invigdes av Indiens första premiärminister Jawaharlal Nehru. Fram till självständigheten var huvudbyggnaden den brittiska guvernören i Bombays residens under monsunperioden av året.
När vi är där genomgår huvudbyggnaden en större renovering efter en brandskada. Även här är skötselpengarna för utemiljön otillräckliga för att bevara den historiska trädgården. I båda anläggningarna saknas t ex moderna bevattningsanläggningar.
English Summary: The Green India part 4 – Contrasts in the greenery of Pune
Together with our guide, the landscape architect Snehal Yadal, we go out to see the parks from the colonial times and also a modern township, built to be self sustainable.
We start out by visiting this township, Magarpatta City, which was built by farmers who put their lands together and invested in making their own self sustaining township. Today it is home to many businesses and beautiful greenery.
We go on to see Aga Khans Palace, and it’s beautiful outside areas. We pay our respects at the final resting place of Mahatma Ghandi, the father of the Indian nation.
We later see Savitribai Phule Pune University, which is a famous institution in Pune, with stunning environment around it.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]
