På inbjudan av MCC – Mysores City Corporation, den kommunala myndigheten här i Mysore, så fick ACAMA chansen att följa med till en av stadens decentraliserade sophanteringsstationer.
Ward 28, Kumbarakoppal, Mysore är ett så kallat ”zero waste management plant” med avsikt att inte låta någonting gå till spillo, och med detta har dom lyckats otroligt väl. Depån grundades 2007 så har varit igång länge. Ungefär 7 ton hushållssopor från 10.000 hushåll samlas in dagligen. Ungefär 60% är komposterbart medan 40% är återvinningsbart, så kallat ”wet waste” respektive ”dry waste”. Komposten omvandlas till organisk gödsel och ges ut gratis till bönder i närområdet, upp till 3kg per dag per person.
Det återvinningsbara separeras manuellt i 25-30 olika grupper och säljs till återvinningsverk för väldigt låga summor (vi pratar om några kronor eller ören per kg, prislista i bilden nedan). Deras baskoncept är att ingenting skall gå till spillo.
Vi möts på plats av flera ansvariga på depån, men även två män som har varit involverade på ett mer övergripande sätt, i många år. Professor V. Jagannatha – President of FMCCWP (Federation of Mysore City Corporation Wards Parliament) och Satish K. Made Gowda – Jt. Secretary FMCCWP, som även är son till en oerhört inflytelserik man som grundade det här systemet av avfallshantering, och personligen såg till att kämpa mot både allmänhetens ovilja och de politiker som höll staden tillbaka – en man vid namn Demer D. Made Gowda. Han var väl omtyckt i staden då han tog initiativet att börja kämpa för en renare stad. Professor Jagannatha och han har varit oerhört viktiga i utvecklingen av stadens avfallshantering.
Professor Jagannatha, som jobbat med bl.a NASA, och spenderat tid i Danmark för utbildning inom avfallshantering och i övrigt har en rik karriär bakom sig, tar sig tiden att berätta historien bakom depån och även avfallshanteringen i Mysore i allmänt över åren. Han fortsätter med att visa oss runt om i depån. Först får vi se där dom hanterar komposten, och får även träffa på några bönder som är där för att hämta sin dagliga gratis mängd gödsel. Här är den enda delen av hela sopstationen som har någon odör alls, resten hålls så ren att det inte luktar alls. Lukten hjälps även av deras minipark de anställda själva skapat, också helt av återvunnet material, frön som de hittat, kompost som de själva gjort och de underhåller den själva. Det är denna park ni ser i titelbilden.
Sen får vi se stationen för de återvinningsbara, där arbetare för hand sitter och sopsorterar allt avfall och sen paketeras det för försäljning. Vi får se de olika råmaterialen och får höra vad de säljs för.
Allt som allt var det ett mycket givande besök och vi såg ett bra exempel på hållbar sopsortering, från ett annat perspektiv.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]

Återbruka kan vi alla
Vi lever i en tid där vi allt oftare talar om hållbarhet, miljö och ansvar för framtiden.. […]

Underhållsskulden – från felanmälningar till framförhållning
Livesänd webbkurs i tre delar om underhållsskuld, avhjälpande underhåll och planerat underhåll i den yttre miljön hos tekniska förvaltningar. […]

Att arbeta som säsongare på kyrkogården
Vi har intervjuat en kvinna i 30-års åldern om hur det är att arbeta som säsongsanställd på kyrkogården.. […]

Effektivisera kyrkogårdsverksamheten
En utbildning i att effektivisera kyrkogårdsverksamheten med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många församlingar att utveckla sin verksamhet, Katarina Evenseth som är senior advisor hos Göteborgs begravningssamfällighet och Per-Henrik Hinder som är kyrkogårdschef i Danderyd. […]

Varför biologisk mångfald är nästa hållbarhetsfråga för fastighetsbranschen
För några år sedan pratade nästan ingen om energiförbrukning i fastigheter. Idag är det en självklar del av branschen.. […]

Underhållsskuld – en dyr historia
I grön- och parkmiljöer syftar underhållsskuld på eftersatt skötsel och underhåll av grönytor, träd, rabatter, gångvägar och liknande.. […]

Tätortsnära skog- och natur
En kurs om tätortsnära skog- och naturmark med Erikka Chapman och Claes-Anders Malmberg som tidigare har hållits både fysiskt och livesänt. […]






