På inbjudan av MCC – Mysores City Corporation, den kommunala myndigheten här i Mysore, så fick ACAMA chansen att följa med till en av stadens decentraliserade sophanteringsstationer.
Ward 28, Kumbarakoppal, Mysore är ett så kallat ”zero waste management plant” med avsikt att inte låta någonting gå till spillo, och med detta har dom lyckats otroligt väl. Depån grundades 2007 så har varit igång länge. Ungefär 7 ton hushållssopor från 10.000 hushåll samlas in dagligen. Ungefär 60% är komposterbart medan 40% är återvinningsbart, så kallat ”wet waste” respektive ”dry waste”. Komposten omvandlas till organisk gödsel och ges ut gratis till bönder i närområdet, upp till 3kg per dag per person.
Det återvinningsbara separeras manuellt i 25-30 olika grupper och säljs till återvinningsverk för väldigt låga summor (vi pratar om några kronor eller ören per kg, prislista i bilden nedan). Deras baskoncept är att ingenting skall gå till spillo.
Vi möts på plats av flera ansvariga på depån, men även två män som har varit involverade på ett mer övergripande sätt, i många år. Professor V. Jagannatha – President of FMCCWP (Federation of Mysore City Corporation Wards Parliament) och Satish K. Made Gowda – Jt. Secretary FMCCWP, som även är son till en oerhört inflytelserik man som grundade det här systemet av avfallshantering, och personligen såg till att kämpa mot både allmänhetens ovilja och de politiker som höll staden tillbaka – en man vid namn Demer D. Made Gowda. Han var väl omtyckt i staden då han tog initiativet att börja kämpa för en renare stad. Professor Jagannatha och han har varit oerhört viktiga i utvecklingen av stadens avfallshantering.
Professor Jagannatha, som jobbat med bl.a NASA, och spenderat tid i Danmark för utbildning inom avfallshantering och i övrigt har en rik karriär bakom sig, tar sig tiden att berätta historien bakom depån och även avfallshanteringen i Mysore i allmänt över åren. Han fortsätter med att visa oss runt om i depån. Först får vi se där dom hanterar komposten, och får även träffa på några bönder som är där för att hämta sin dagliga gratis mängd gödsel. Här är den enda delen av hela sopstationen som har någon odör alls, resten hålls så ren att det inte luktar alls. Lukten hjälps även av deras minipark de anställda själva skapat, också helt av återvunnet material, frön som de hittat, kompost som de själva gjort och de underhåller den själva. Det är denna park ni ser i titelbilden.
Sen får vi se stationen för de återvinningsbara, där arbetare för hand sitter och sopsorterar allt avfall och sen paketeras det för försäljning. Vi får se de olika råmaterialen och får höra vad de säljs för.
Allt som allt var det ett mycket givande besök och vi såg ett bra exempel på hållbar sopsortering, från ett annat perspektiv.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Kyrkogårdens beredskap i praktiken
Från beredskapsplan till fungerande verksamhet – en livesänd halvdagskurs om ansvar, resurser, reservlösningar och uthållighet. […]

När gravplatserna ska räcka till alla
Göteborg vill förändra religiösa gravkvarter. Vad säger begravningslagen, och hur förenas olika traditioner med framtidens behov av gravplatser? […]

Små trädgårdsföretag inför 2027 – ljusare tider, men nya utmaningar
Hur ser 2027 ut för små trädgårdsföretag? Vi granskar efterfrågan, lönsamhet, RUT-avdraget och möjligheterna inom skötsel och anläggning.. […]

Barnkullen – barnminneslunden på Danderyds kyrkogård
På Barnkullen vill vi hedra de barn som vilar i barnminneslunden genom att omge dem med en vacker, fridfull men samtidigt barntillvänd miljö.. […]

Begravningsverksamheten måste fungera
Vad händer på kyrkogården om elen försvinner, drivmedlet blir svårt att få tag på och de vanliga leveranserna inte längre kommer fram? […]

Ny artikelserie: Hur rustad är kyrkogården – när det vanliga inte längre fungerar?
På tisdag börjar vi en ny artikelserie om begravningsverksamhetens beredskap. Den här gången handlar det om något som för bara några år sedan kändes ganska avlägset för många – vad händer med begravningsverksamheten när samhället

Underhållsskulden – vad består den av och hur växer den?
En utbildning om underhållsskulden med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många förvaltningar att tackla dessa utmaningar i sin verksamhet och gästföreläsare Linda Wennbom, management consultant på viaPM AB. […]

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]






