Konventionella gatusopmaskiner med vatten för dammbindning är ofta det reflexmässiga valet för städning av gator, vägar och andra områden.
Men om damm och material skapar hälso-, säkerhets- och miljöproblem är högeffektiva sugande sopmaskiner utan vatten ett alternativ att föredra, eller kanske snarare, det enda tillgängliga alternativet.
Tar bort farliga dammet permanent
Genom regelbunden städning med torrsugande sopmaskin med hög upptagningsförmåga tas mer PM10 & PM2.5 partiklar bort permanent och luftkvalitén förbättras beständigt.
Sparar stora mängder vatten
Efter våtsopning börjar det oundvikligt damma igen, så snart det våta slammet på ytan torkat. Därför måste man kontinuerligt sprida vatten för att binda dammet för att minska dess negativa påverkan på luftkvalitén.
Sopning utan att behöva vatten för dammbindning, eller för att kunna ta bort material, sparar 1000-tals liter värdefullt vatten per skift och maskin.
Ökar operativa tiden
En vattenfri sopmaskin ökar den dagliga kapaciteten, då ingen påfyllning behöver ske före, under eller efter varje skift. Eftersom det också betyder en renare maskin behövs det mindre tid för att rengöring efter en dags arbete. Utrustningen är därmed utsatt för mindre risk för korrosion och slitage.
Minskar vikt & ökar insamlingsvolym
En torrsopande maskin behöver inte transportera vattenblandat material – därmed kan den effektiva uppsamlingsvolymen förbättras.
Året-runt sopning
I kalla klimatregioner behöver man fortfarande sopa upp material året runt, såsom sand, grus, saltrester och vägdamm. Om denna sopning sker med en torrsopande maskin medför det ingen risk för tillfrysning av markytan eller sopmaskinens komponenter, vilket även innebär att vårsopning kan börja tidigare.
Rengöring inomhus
Med en vattenfri maskin kan sopning utföras även i magasin och upplagsplatser, där man inte kan eller vill använda vatten av olika anledningar – arbetsmiljö och säkerhet, material som inte blandar sig väl med vatten etc.
Vattenutblandat sopmaterial anses ofta som farligt avfall
Ett torrt uppsamlat material är i många fall billigare att bortskaffa än material blandat med vatten.
Material som inte blandas väl med vatten
Vissa material reagerar och / eller bli frätande om de blandas med vatten, vilket kan orsaka ökat slitage på sopmaskinens komponenter eller annan utrustning.
Materialåtervinning
Ett vått material kan sällan, om överhuvudtaget, återföras i produktionsprocesser igen. Men i torrt skick kan det återföras i produktionsprocessen och därmed skapa värde istället för att hanteras som värdelöst avfall.
Inga föroreningar sprids i ytvattenavrinningen
Tester visar att regelbunden och frekvent gatusopning avsevärt minskar tillförseln av föroreningar i dagvattensystemen.
En vattenfri maskin avlägsnar effektivt farliga föroreningar såsom PM10 & PM2.5, tungmetaller, näringsämnen, mikroplaster etc. från ytorna utan att de spolas vidare, vilket annars innebär betydligt dyrare processer för att rengöra i vattenreningsverken, eller värre, om de orenat kan skada vattenlivet i bäckar, floder och sjöar.
————————————————————————————————————————————–
DISA-CLEAN Vatten- & Dammfria VakuumSugande Sopmaskin passar för behoven och kraven som beskrivs ovan, eftersom den kontrollerar dammet genom högvakuumsugning och specialdesignade dammevakuerade borstsystem. Den är utrustad med högpresterande 4-stegs filtreringssystem, vilket garanterar en praktiskt taget ren processluft.
DISA-CLEAN har uppnått den högsta 4-stjärniga certifieringen i EUnited-testet för PM10 & PM2.5 upptagning med svårslaget resultat.
Tomas Björk DISAB VACUUM TECHNOLOGY
Fakta
DISAB är ett ledande tillverkningsföretag för mobila, semi-mobila och stationära vakuumsystem för den industriella marknaden. Sedan 1976 har dom erbjudit sina kunder förstklassiga produkter och tjänster. Nyckeln till framgång har varit att kombinera deras kunskap och erfarenhet med att ta fram tillförlitliga produkter och system med hög teknisk prestanda.

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]

Återbruka kan vi alla
Vi lever i en tid där vi allt oftare talar om hållbarhet, miljö och ansvar för framtiden.. […]

Underhållsskulden – från felanmälningar till framförhållning
Livesänd webbkurs i tre delar om underhållsskuld, avhjälpande underhåll och planerat underhåll i den yttre miljön hos tekniska förvaltningar. […]

Att arbeta som säsongare på kyrkogården
Vi har intervjuat en kvinna i 30-års åldern om hur det är att arbeta som säsongsanställd på kyrkogården.. […]

Effektivisera kyrkogårdsverksamheten
En utbildning i att effektivisera kyrkogårdsverksamheten med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många församlingar att utveckla sin verksamhet, Katarina Evenseth som är senior advisor hos Göteborgs begravningssamfällighet och Per-Henrik Hinder som är kyrkogårdschef i Danderyd. […]

Varför biologisk mångfald är nästa hållbarhetsfråga för fastighetsbranschen
För några år sedan pratade nästan ingen om energiförbrukning i fastigheter. Idag är det en självklar del av branschen.. […]

Underhållsskuld – en dyr historia
I grön- och parkmiljöer syftar underhållsskuld på eftersatt skötsel och underhåll av grönytor, träd, rabatter, gångvägar och liknande.. […]

Tätortsnära skog- och natur
En kurs om tätortsnära skog- och naturmark med Erikka Chapman och Claes-Anders Malmberg som tidigare har hållits både fysiskt och livesänt. […]





