Visst behöver vi våra gatuarbetare

Vad tänker du på om jag säger, en gatuarbetare? En som tömmer papperskorgar? En som fixar trafikljusen och sätter upp trafikavstängningar när man lagar i gatan? Eller en som sköter diken och dräneringar eller byter ut trasiga vägskyltar? Eller kör snöröjning med sin redskapsbärare?

Har du funderat på vad som skulle hända om vi inte hade några fackkunniga yrkesarbetare som ordnar detta och mycket mer?  Som både på sommaren och vintern ser till att vi kan färdas på våra gångbanor, cykelvägar, bussgator och lokalvägar på ett säkert och smidigt sätt. Störningar i trafiken märks med en gång. Se bara vad som händer när den första snön kommer på hösten.

Men pengarna till gatudriften räcker sällan till något överflöd. Det är en hård kamp i alla tekniska förvaltningar för att få tillräckliga anslag för att klara en lägsta godtagbara standard utifrån det som åvilar en kommun enligt väghållningens juridik. Mycket av arbetet syns ju inte när det väl är fixat eller är lagat. Inte heller skräpet eller fimparna som plockats upp och körts bort.

Faktum är att de flesta kommuner har så dåligt med pengar till gatudriften att det numera är många kommunicerande kärl i budgeten. Blir det en hård vinter, ja då räcker inte pengarna till för att laga alla potthål som finns. Eftersom mycket av arbetet med beläggningsunderhållet också landar i driftbudgeten så minskar hela tiden den procent av beläggningarna som vi kan förnya varje år. Om det var 5% för tjugo år sedan så är det kanske 2% idag. Vissa kommuner har så litet pengar till beläggningsunderhållet att det mest blir akuta ”brandkårsutryckningar” hela tiden, istället för ett långsiktigt underhållsarbete.

Hur kan du själv se om din kommun har ont om pengar till gatudriften? Ett enkelt sätt är att börja räkna hur många potthål och sprickor det finns i vägarna och framförallt hur många av potthålen som snabbt uppstår igen efter att dom lagats. För den som har ont om pengar väntar dels så länge det går med att laga hålen och tvingas ofta laga med enkla kallmassor som knappt ens håller till nästa vinter. Men kallmassan är billig och behöver inte mycket mer än kastas i hålet, jämnas till och sen åker man iväg igen.

På senare år har allt fler fått tumma på den dokumenterade ronderingen av vägnätet. Den kostar både tid och pengar men tillsynen är viktig för att kunna prioritera vilka fel som äventyrar trafiksäkerheten och orsakar person-eller egendomsskada. Det räcker inte med att kommunen litar på kommuninvånarna för att få in felanmälningar och inte heller räcker det med att gatuarbetarna har koll när dom ändå är ute och jobbar. För en bra tillsyn krävs systematisk rondering och dokumentation av åtgärdsbehov, plats och tid. Med korrekt rondering kan vi arbeta förebyggande, prioritera arbetet rätt och inte bara hålla på med att ”släcka bränder”.

Våra gatuarbetare syns mest hela tiden i det offentliga rummet eftersom alla har varselkläder på sig. Det är inte bara nödvändigt att synas för säkerhetens skull utan det ger också synlig närvaro på gator och torg.  Så nästa gång du ser en gatuarbetare i gula kläder utföra sitt vardagliga arbete, tänk på att det är en vardagshjälte som går där i all sin enkelhet. En som jobbar för dig och mig med allt som hör väghållningen till.

Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB