Det beror förstås på hur man ser det. Vissa buskage är helt slutna och har inte mycket verklig rensyta medan andra fortfarande är under etablering och har mycket bar mark som måste ogräsrensas. För att veta hur mycket rensyta det blir i ett buskage kan du använda ett par tumregler. I ett etablerat och väl slutet buskage rensas för det mesta en kvadratmeter in från rabatt eller hårdgjord yta. I ett fortfarande öppet buskage rensas ofta en fjärdedel till hälften av den totala ytan. Ogräsrensningen behöver gå cirka 3 cm ner i marken för att få önskad effekt och den första rensningen behöver ske tidigt på säsongen så inte ogräset hinner etablera sig. Bruksbuskage brukar rensas 2 till 4 gånger på en säsong och prydnadsbuskagen 4-8 gånger.
Det alla buskage har gemensamt är att man mer eller mindre frekvent behöver plocka skräp i dom för buskagen blir riktiga skräpfångare för papper, plast och annat som blåser in och fastnar i buskageytorna. Hur mycket skräp som finns beror inte på buskaget utan på läget. Vid gång- och cykelvägar, där det finns sittplatser i närheten eller i handelsområden med butiker, blir det ofta mer nedskräpat än på andra ställen. Frekvensen på städningen hänger ihop med buskagets funktion. I ett prydnadsbuskage behövs det plockas skräp med betydligt högre frekvens än i ett bruksbuskage för att upprätthålla prydnadsvärdet. I bakre liggande bruksbuskage plockas det bara papper i samband med ogräsrensningen och då blir det ofta sen vår och tidig höst. I centrala lägen plockas det skräp i nästan samma frekvens som papperskorgarna töms, för blir det mycket skräp på marken så är det lätt att fler människor tycker det är okej att också kasta sitt skräp på marken.
Buskage behöver också beskäras. Vi börjar med säkerhetsbeskärningen i etablerade buskage. Den vanligaste är att ta bort siktskymmande växlighet. Där är den klassiska sikttriangeln ett utmärkt rättesnöre vid utfarter och korsningar. Men ofta behöver också fasader, belysningsstolpar, källarfönster och entréer friläggas. Även annan underhållsbeskärning krävs efter att buskagen är etablerade och med vissa intervaller behöver också buskagen föryngringsbeskäras och det grova tas bort så ny tillväxt stimuleras. Fast det sistnämnda är något många prioriterar bort för att pengar saknas i budgeten och om du ser dig omkring bland stadens buskage kommer du säkert att hitta många med riktigt i behov av föryngringsbeskärning.
Buskagets höjd framgår inte av antalet kvadratmeter så det är viktigt att verkligen viktigt att ha koll på buskagens mängder inklusive bredd och höjd. Så det finns mycket att tänka på när det gäller helt vanliga buskage i det offentliga rummet. Kostnaden då? Jovisst är buskage kostnadskrävande. Ogräsrensning 5-10 kr per m2 rensyta och gång. Skräpplockning 0,15-0,25 kr per gång. Beskärning 20-30 kr per år och m2. Ett vanligt bruksbuskage kostar därför runt 15-50 kr per m2 och år beroende på insats och hur mycket som ska rensas och beskäras. Vi behöver ha större fokus på var det är billigt eller dyrt att sköta buskagen och framförallt veta varför.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Med mer än 30 år i branschen och ett mycket omfattande nätverk bistår han kommuner, kommunala fastighetsbolag och kyrkogårdsförvaltningar med rådgivning, utbildningar, genomlysningar och driftkalkyleringar.

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]
