Skräpplockning och papperskorgstömning låter väl inte som att det är ett komplicerat arbete och inte heller som att det är särskilt värdefullt prismässigt i en skötselentreprenad eller egen regi. Att städa ute är nästan som att städa inne. Lågbetalt arbete, som är nödvändigt men inte mycket mer.
Men det är dyrt att plocka skräp och tömma papperskorgar. Mycket dyrt. Det går inte så fort och skräpet är utspritt över stora ytor. Testa själv att gå med en skräpplockare och se vad du får upp. För om du ska böja dig ner till marken hela tiden så får du snabbt ont i ryggen. Vissa skräpsorter är lättare att plocka upp än andra. Och ibland får man sopa ihop skräpet och ta upp det med en skyffel.
Fast allt skräp är inte lätt att få upp från marken. Fimpar är jättejobbigt. Och dyrt att få upp. Visst finns det särskilda småskräpsmaskiner som suger upp skräpet och som du kan gå runt med, typ en kom-så-går-vi skräpupptagningsmaskin. Men dom är dyra att skaffa och inte så vanliga. Det allra mesta av skräpplockningen sker alltså för hand och kostnaden är arbetskraften, handredskapen och servicebilen. Och det är här den riktigt dyra kostnaden uppstår eftersom vi inte kan mekanisera arbetet något vidare och det helt enkelt tar lång tid räknat per upptaget skräp.
Tömma papperskorgar är inte heller gratis. Dels står dom ofta långt ifrån varandra så ställtiderna blir höga och dels är det inte alltid enkelt att komma åt skräpet i behållaren. Många gånger är det inre bara åtkomligt via ett lås som öppnas, just för att inte obehöriga ska kasta ut skräpet på marken av rent okynne. Men det tar några sekunder att öppna och några till att stänga efter att en ny påse satts i. Och så finns det ofta nedfallet skräp runt om papperskorgen som måste städas undan.
Sedan är det inte alls bara papper i en papperskorg utan kanske hundbajspåsar och andra snaskiga skräp. Kanyler och andra vassa föremål är inte heller ovanligt. Så skräptömningen är ett riskfyllt arbete som helst ska göras med stick- och skärskyddande handskar.
Hur mycket skräp blir det då som samlas ihop på en skräprunda? Längs en strandpromenad en vanlig lördag förmiddag under den varmare årstiden fick skräpplockarna ihop 7 m3 blandat skräp på ett par timmar. Och tänk så mycket finare det blev på ytorna på kort tid. Det är bara att efteråt syntes inte slitet och släpet som parkarbetarna gjort ,för det var ju inte skräpigt utan rent. Och då lägger man inte märke till arbetet. Det som inte syns känns heller inte värdefullt, även om det i grunden är en nödvändighet som alla vill ha utfört. Men när man lägger allt skräpet från den förmiddagens plockning i trådkorgar och staplar upp det ihopsamlade skräpet, då blir det synliggjort och plötsligt känns inte prislappen så dryg.
Hur mycket kostar det då? Ja, en parkarbetare plockar under en timme skräp på cirka 5000 m2. Kostnaden för arbetet är cirka 400 kr i timmen och servicebilen kostar runt 100 kr till. 500 kr för en timmes arbete och 5000 m2. Det blir 10 öre per skräprensad kvadratmeter. Det låter inte så mycket. Nej, men vi har stora arealer torg- och centrumytor i de flesta kommuner och många ställen behöver minst en plockning i veckan. Särskilt utsatta platser behöver daglig skräpplockning under barmarkssäsongen. En kostnad på 20-30 kr/m2 och år är inte ovanligt.
Och vad kostar det att tömma en papperskorg. Säg att det tar två-tre minuter för själva arbetet och minst lika lång tid för att hoppa ur bilen och in igen efter tömningen. Mellan 5-10 minuter är en rimlig tidsåtgång för att tömma en enda papperskorg i våra parker. Runt 50 kr per tömning landar prislappen på. När man vet vad det kostar är det lätt att bli förfärad. Men det är värt det. Varenda krona. För om det är skräpigt på marken slängs ännu mera skräp. Det blir helt enkelt en självuppfyllande profetia. Och vi behöver hålla rent i det offentliga rummet.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB
Vi har en kurs i ämnet – Drift & underhåll av gata/park och yttre fastighetsmiljöer
Klicka här för att läsa mer om kursen.

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]




