Hur får vi underhållspengarna att räcka?

Slitaget på våra utemiljöer ökar men pengarna till underhåll ökar inte. Snarare minskar underhållsanslagen. Varför har det blivit så här?

Under lång tid har tekniska förvaltningar inte kompenserats för driftkostnader på nya ytor och andra tillkommande arbetsuppgifter. Utan anslagen ska räcka till både befintliga ytor och till nybyggda anläggningar och områden. Det är sällan som arbeten eller ytor försvinner men under de senaste åren har både förtätningar och nya exploateringsområden ökat i snabb takt. Samhället förändras, vi blir fler invånare som behöver plats men skattekraften i våra kommuner räcker inte till för att höja driftbudgeten. Alltså står vi kvar med samma pengar som ska räcka till mer än tidigare.

Nya exploateringsområden är särskilt svårt eftersom dessa ofta byggs på obebyggd mark där kommunen inte haft någon drift- och underhållskostnad tidigare. Och i förtätade områden blir det allt trängre och mer kompakt, med mer komplex drift och underhåll som följd. Dessa nya ytor och arbeten är dubelt elelr tredubbelt dyrare att drifta än genomsnittsytan i kommunen.
Hur ska vi då få underhållspengarna att räcka? Det första är att kartlägga vilka pengar som går till drift och vilka som går till underhåll. Det är inte en självklarhet för ofta är budget och redovisning inte uppbyggd så på driften utan kommunen har kommuncierande kärl mellan kostnader för tillsyn, skötsel, avhjälpande och planerat underhåll. Allt är helt enkelt drift. Så inventering/kartläggning är första steget, att veta vad som är vad och vad drift respektive underhåll kostar för den yttre miljön.

Bildexempel: överst en sämre skött yta, underst en bättre skött yta.

Det andra är att skapa tydliga prioriteringar och avgränsningar för underhållskostnaderna. Vad ger mest pang för pengarna? När är det lönt att fortsätta laga en gammal yta eller anläggning och när blir det mer lönsamt att investera i en ny? Hur lång livstid kan förväntas av en lekutrustning, en gräsyta eller ett gatuträd? För maskiner och fordon brukar man säga att 80% av inköpskostnaden kommer att gå åt till service, reparationer och reservdelar under den ekonomiska livslängden, men hur är det för utemiljöer?

I vilket skick eller tillstånd behöver en ny anläggning vara för att våra vanliga driftpengar ska räcka till? Så vi inte får en dubbel eller tredubbel kostnad att hantera? En tydlig checklista för drift- och underhållsfrämjande åtgärder är viktigt att ha med i planering och projektering. Tänk på att drift och underhåll ofta kostar 3 till 4 gånger anläggningskostnaden sett på en 20 års period.

Och vad räknas som avhjälpande underhåll? Vi har inte råd att göra mer än minsta möjliga om det inte ger en långsiktig effekt. Potthållslagning med enkla kallmassor varar ofta inte över nästa vinterperod, sen är samma potthål där igen och lagningen får göras om. Vi behöver minska de dyra, akuta ”brandkårsutryckningarna” och öka de planerade, långsiktiga insatserna.Samtidigt måste vi uppfylla lagens krav som väghållare eller fastighetsägare och åtgärda akuta trafikfaror och risker för liv eller egendom. Vi måste alltså förebygga olyckor och olycksfall men inte göra av med alla underhållspengar på insatser som inte har någon vidare varaktighet.

Bildexempel: till vänster en sämre skött yta, till höger en bättre skött yta.

För det tredje behöver vi skaffa oss kunskap om vad olika underhållsarbeten kostar och lära oss att budgetera underhåll med antagna frekvenser, mängder, a-priser eller enhetstider för att få klart för oss vilka insatser som de befintliga underhållspengarna egentligen räcker till. Och det måste vi visa politikerna och förvaltningsledningarna. Det går inte att stoppa huvudet i sanden och tro att underhåll inte kostar eller att slitaget går bort av sig självt. För det gör det inte. Vi har att välja på några hårda men enkla fakta. Antingen återställer vi anläggningens eller utrustningens funkion eller inte, och antingen gör vi det nödtorftigt eller fackmässigt riktigt. Mycket akuta arbeten är en tydlig signal om att underhållsskulden ökar och den återstående livslängden minskas.  

Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB