Hör inte gatsoparen eller pappersplockaren forntiden till? Är det inte ett tråkigt och nedvärderande arbete som vi på goda grunder har rationaliserat bort med maskinernas hjälp? Svaret på båda frågorna är förstås ett tydligt NEJ.
Tvärtom ökar behovet av manuell sopning och städning i det offentliga rummet. Det finns många ställen där maskinerna inte kommer åt på ett vettigt sätt för att mekaniseringen ska fungera. För det mesta handlar det om svårtillgängliga ytor och utrustningar, väl designade för brukarna men inte för det som våra skötselmedarbetare jobbar med. Den dagliga driften. För i våra centralorter och städer blir stadsbyggnaden alltmer förtätad och markutrustningar som belysning, cykelställ, papperskorgar, kantstenar, stängsel mm ger oss många små och uppsplittrade ytor att arbeta på. Renhållning är ett av de mest grundläggande funktionskraven på utemiljön, tillsammans med tillgänglighet, tillsyn och vanlig iståndhållning som gräsklippning, ogräsrensning, potthålslagning mm.
Renhållningen är en tung utgiftspost redan när vi pratar om det mekaniserade arbetet med soptömning och maskinsopning. Och så kommer allt handarbetet till. Papperskorgarna ska tömmas, nedfallet skräp runt om plockas upp, fimparna under cykelstället tas upp och hundra saker till. Redskapen är arbetarens två händer, en pappersplockare, en kvast och en skyffel. Och så vagnen förstås, med avfallsbehållaren, nya plastpåsar och redskapsstället. Klart att det tar mycket tid. Klart att vi under åren ansträngt oss jättemycket för att rationalisera handarbetet. Klart att vi av kostnadsskäl försökt att dra ned på insatserna så mycket det bara går.
Men då vinner nedskräpningen. Och med det kommer nya problem. Som ännu mer skräp. Låter vi avfallet ligga så drar matrester till sig nya intressenter, t ex ohyra och skadedjur. Lukten kommer också som ett brev på posten. Och så upplevelsen av att vistas i det offentliga rummet. Den blir något helt annat i en nedskräpad miljö än i en välstädad.
Det ytligt sett enkla arbetet som gatsoparen utför, är både viktigt och nödvändigt. Det är ett arbete som vi kommer att få se mer av i framtiden, om inte nedskräpningen ska ta överhanden i stadsbilden. Gatsoparen gör också en värdefull social insats genom att synliggöra kommunens gatu- och parkarbetare direkt i invånarnas närhet och många gånger verkar själva närvaron av våra medarbetare som en hämmande faktor så människor tar de extra stegen till papperskorgen istället för att kasta fimpen eller skräpet på marken.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]
