Förbättrad beställarkompetens, bra projektering och uppföljning – viktiga nycklar för hållbar och kostnadsbesparande grönyte- och parkskötsel. Tillsammans påverkar de positivt i totalbilden i kommunernas, bostadsbolagens och offentliga förvaltningarnas budget.
Tidsramar
Det har visat sig i flera olika sammanhang under lång tid inom bygg och anläggningsbranschen och även i grönytebranschen att tidsramarna för projekten är åtstramade. Undermåliga bygghandlingar samt bristfällig kommunikation fördyrar projekten ofta oskäligt mycket samt att kvalitetssäkringen inte blir fullständig. Avslöjande är även att ytterst få budgetar för projekten håller och fördyringar blir ofta dyrbara som direkt kommer att visas sig vilken skötselnivå uppnås.
DoU
När jag rör mig i offentliga utemiljöer brukar jag titta mycket på detaljer, min yrkesskada som jag får dras med, för detaljer skapar en enhet och som på sikt avslöjar brister i projekteringen, anläggandet och i DoU. De flesta kommuner har upprättat Teknisk Handbok (TH) med administrativa och tekniska anvisningar för projektering, byggande och DoU av gator, parker och allmänna platser. Jag har tagit del av tiotals Tekniska Handböcker från kommuner i landet och de är väl bearbetade och detaljerade, men jag saknar en tydlig koppling till DoU, drift och underhåll.
Skaderapport
Vare sig underhållet sker i egen regi, intraprenad, eller genom entreprenad bör arbetet följas upp i någon form av åter- och/eller skaderapportering och därmed kvalitetssäkra verksamheten. Det är lätt att förbise en liten touch vid snöröjning mot lyktstolpen med en maskin på dryga 10 ton.
Saknas skaderapporten finns en risk att skadorna glöms bort utan att de blir åtgärdade. Det sänker helhetsintrycket för anläggningen och riskerar att listan på uppkomna skador växer och därmed även skadekonton. Beställaren ska givetvis följa upp entreprenaden så att den uppfyller det avtalade. Det var det jag gjorde på min senaste arbetsplats för några år sedan. Snöröjningen under helgerna var lagd på entreprenad och under snöröjningen hade en lyktstolpe backats över så den låg på marken. Händelseloppet kunde lätt läsas av spåren på den nyligen fallna snön. Entreprenören hörde inte av sig, som jag kunde ana mig, så jag kontaktade den ansvarige på företaget och frågade om han kände till skadan och om han kunde säga när skadan ska åtgärdas. Han var helt ovetande om detta och efter hans besök på platsen blev skadorna åtgärdade skyndsamt.
Staket
Staketen omgärdar många parker är ofta utsatta för skador vid snöröjning och trottoaren är smal, bilar står i vägen vilket försvårar snöröjningen. Men glömmer man att rapportera de uppkomna skadorna finns en uppenbar risk att skadorna blir fler och gör att kostnader på skador blir lätt 6-siffrigt beroende på materialet på staketet.
Materialval och drift
Sedan antal år används cortenstål som materialskiljande element. Cortenstål är underhållsfritt och hållbart, men det krävs en mycket välgenomtänkt projektering för att resultatet skulle bli det förväntade. Tyvärr, misslyckas man ofta med att uppnå det önskade resultatet. Detta är nämligen ett mycket ömtåligt material i fall snöplogen eller åkgräsklipparen råkar komma för nära.

Lösningen med cortenstål medför inte sällan till ökade driftkostnader. Om tanken har varit att effektivisera skötseln så kan resultatet utebli. Anledningen är att trimning av gräs mot corten och krattning, lövblåsning och ogräsbekämpningen på grusgången måste till för ett fint utseende. Skulle det fungera optimalt borde höjden av ytorna vara anpassade så att klippdäcket på gräsklipparen har ett säkert avstånd till stålet, men det låter sig inte göras.

Cortenstålet passar bäst på trädgårdsytor som omgärdar planteringar och på ytor där endast handredskap är tillåtna och där kommer materialet till sin rätta! Men man kan också fundera varför ska man dölja hälften av det dyra materialet i jorden. Det finns numera flera exempel där misslyckade försök med cortenstål har vid om- och tillbyggnationer av planteringsytor ersatts av låga murar.
Dagvattenavrinning
Jag har länge undrat varför man inte lägger större vikt vid dagvattenhantering på våra gator. Det jag syftar till är områden där olika beläggningar möts. Det kan finnas stora nivåskillnader mellan ytorna på gator och parker och materialet mellan dem skiftar från asfalt till grus och gräs. Under förutsättningar att exempelvis vägbanan är feldoserad, ränndal vid grusgången saknas spolas mängder av grus från gången vid häftiga regnfall och åskskurar.
Detta medför ökade kostnader för underhållet. Ytor som blivit eroderade försvårar tillgängligheten och personer som är beroende diverse hjälpmedel får det besvärligt att ta sig fram.

Reino Raitala, Landskapsingenjör, RR Landskap
Fakta
Reino Raitala var landskapsingenjör, fd kyrkogårdschef och en uppskattad kollega.
Han somnade in till följd av en längre tids sjukdom den 11 mars 2025 i en ålder av 70 år.
Hans stora insatser för branschen kommer inte att glömmas och vi minns honom som en god vän och kollega.

Kyrkogårdens beredskap i praktiken
Från beredskapsplan till fungerande verksamhet – en livesänd halvdagskurs om ansvar, resurser, reservlösningar och uthållighet. […]

När gravplatserna ska räcka till alla
Göteborg vill förändra religiösa gravkvarter. Vad säger begravningslagen, och hur förenas olika traditioner med framtidens behov av gravplatser? […]

Små trädgårdsföretag inför 2027 – ljusare tider, men nya utmaningar
Hur ser 2027 ut för små trädgårdsföretag? Vi granskar efterfrågan, lönsamhet, RUT-avdraget och möjligheterna inom skötsel och anläggning.. […]

Barnkullen – barnminneslunden på Danderyds kyrkogård
På Barnkullen vill vi hedra de barn som vilar i barnminneslunden genom att omge dem med en vacker, fridfull men samtidigt barntillvänd miljö.. […]

Begravningsverksamheten måste fungera
Vad händer på kyrkogården om elen försvinner, drivmedlet blir svårt att få tag på och de vanliga leveranserna inte längre kommer fram? […]

Ny artikelserie: Hur rustad är kyrkogården – när det vanliga inte längre fungerar?
På tisdag börjar vi en ny artikelserie om begravningsverksamhetens beredskap. Den här gången handlar det om något som för bara några år sedan kändes ganska avlägset för många – vad händer med begravningsverksamheten när samhället

Underhållsskulden – vad består den av och hur växer den?
En utbildning om underhållsskulden med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många förvaltningar att tackla dessa utmaningar i sin verksamhet och gästföreläsare Linda Wennbom, management consultant på viaPM AB. […]

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]
