Hur skapar vi hållbar och effektiv grönyteskötsel?

Förbättrad beställarkompetens, bra projektering och uppföljning – viktiga nycklar för hållbar och kostnadsbesparande grönyte- och parkskötsel. Tillsammans påverkar de positivt i totalbilden i kommunernas, bostadsbolagens och offentliga förvaltningarnas budget.

Tidsramar
Det har visat sig i flera olika sammanhang under lång tid inom bygg och anläggningsbranschen och även i grönytebranschen att tidsramarna för projekten är åtstramade. Undermåliga bygghandlingar samt bristfällig kommunikation fördyrar projekten ofta oskäligt mycket samt att kvalitetssäkringen inte blir fullständig. Avslöjande är även att ytterst få budgetar för projekten håller och fördyringar blir ofta dyrbara som direkt kommer att visas sig vilken skötselnivå uppnås.
DoU

När jag rör mig i offentliga utemiljöer brukar jag titta mycket på detaljer, min yrkesskada som jag får dras med, för detaljer skapar en enhet och som på sikt avslöjar brister i projekteringen, anläggandet och i DoU. De flesta kommuner har upprättat Teknisk Handbok (TH) med administrativa och tekniska anvisningar för projektering, byggande och DoU av gator, parker och allmänna platser. Jag har tagit del av tiotals Tekniska Handböcker från kommuner i landet och de är väl bearbetade och detaljerade, men jag saknar en tydlig koppling till DoU, drift och underhåll.

Skaderapport
Vare sig underhållet sker i egen regi, intraprenad, eller genom entreprenad bör arbetet följas upp i någon form av åter- och/eller skaderapportering och därmed kvalitetssäkra verksamheten. Det är lätt att förbise en liten touch vid snöröjning mot lyktstolpen med en maskin på dryga 10 ton.

Saknas skaderapporten finns en risk att skadorna glöms bort utan att de blir åtgärdade. Det sänker helhetsintrycket för anläggningen och riskerar att listan på uppkomna skador växer och därmed även skadekonton. Beställaren ska givetvis följa upp entreprenaden så att den uppfyller det avtalade. Det var det jag gjorde på min senaste arbetsplats för några år sedan. Snöröjningen under helgerna var lagd på entreprenad och under snöröjningen hade en lyktstolpe backats över så den låg på marken. Händelseloppet kunde lätt läsas av spåren på den nyligen fallna snön. Entreprenören hörde inte av sig, som jag kunde ana mig, så jag kontaktade den ansvarige på företaget och frågade om han kände till skadan och om han kunde säga när skadan ska åtgärdas. Han var helt ovetande om detta och efter hans besök på platsen blev skadorna åtgärdade skyndsamt.

Staket
Staketen omgärdar många parker är ofta utsatta för skador vid snöröjning och trottoaren är smal, bilar står i vägen vilket försvårar snöröjningen. Men glömmer man att rapportera de uppkomna skadorna finns en uppenbar risk att skadorna blir fler och gör att kostnader på skador blir lätt 6-siffrigt beroende på materialet på staketet.

Materialval och drift
Sedan antal år används cortenstål som materialskiljande element. Cortenstål är underhållsfritt och hållbart, men det krävs en mycket välgenomtänkt projektering för att resultatet skulle bli det förväntade. Tyvärr, misslyckas man ofta med att uppnå det önskade resultatet. Detta är nämligen ett mycket ömtåligt material i fall snöplogen eller åkgräsklipparen råkar komma för nära.

Lösningen med cortenstål medför inte sällan till ökade driftkostnader. Om tanken har varit att effektivisera skötseln så kan resultatet utebli. Anledningen är att trimning av gräs mot corten och krattning, lövblåsning och ogräsbekämpningen på grusgången måste till för ett fint utseende. Skulle det fungera optimalt borde höjden av ytorna vara anpassade så att klippdäcket på gräsklipparen har ett säkert avstånd till stålet, men det låter sig inte göras.

Cortenstålet passar bäst på trädgårdsytor som omgärdar planteringar och på ytor där endast handredskap är tillåtna och där kommer materialet till sin rätta! Men man kan också fundera varför ska man dölja hälften av det dyra materialet i jorden. Det finns numera flera exempel där misslyckade försök med cortenstål har vid om- och tillbyggnationer av planteringsytor ersatts av låga murar.

Dagvattenavrinning
Jag har länge undrat varför man inte lägger större vikt vid dagvattenhantering på våra gator. Det jag syftar till är områden där olika beläggningar möts. Det kan finnas stora nivåskillnader mellan ytorna på gator och parker och materialet mellan dem skiftar från asfalt till grus och gräs. Under förutsättningar att exempelvis vägbanan är feldoserad, ränndal vid grusgången saknas spolas mängder av grus från gången vid häftiga regnfall och åskskurar.
Detta medför ökade kostnader för underhållet. Ytor som blivit eroderade försvårar tillgängligheten och personer som är beroende diverse hjälpmedel får det besvärligt att ta sig fram.

Reino Raitala, Landskapsingenjör, RR Landskap