Det händer olyckor i arbetsvardagen också vid grönyteskötsel. En otäck olycksform är att välta med åkgräsklipparen i en slänt. Det är svårt att veta hur mycket slänten lutar om man inte har en lutningsmätare på maskinen.
De flesta maskiner får inte gå i mer än 10 graders lutning utan båge och bälte. Störtbågen tillsammans med säkerhetsbältet räddar liv om olyckan är framme. Finns inte störtbåge ska du aldrig använda bälte för då kommer du inte av maskinen i tid om den välter. Med både och bälte brukar det ofta vara tillåtet att köra i 15 graders lutning, ibland mer om man har försett maskinen med dubbla bakdäck.
I starkare lutningar är det viktigt att välja andra klipparlösningar, t ex en robotklippare med fjärrmanövrering eller helt enkelt släppa upp gräset i slänten och slå det manuellt med röjsåg ett par gånger per säsong.
Vältolyckor är vardagliga men texterna från inträffade arbetsolyckor talar sitt tydliga språk. Ingen har trott att det skulle hända och de flesta förare skulle bara. Olyckan av typen jag-skulle-bara är särskilt vanliga för man tänjer på detta med säkert handhavande med maskinen och ställer till det för sig själv. Här är några verkligt inträffade olyckor från de senaste åren.
• Det var på morgonen den 20 juli som olyckan vid XXXXXX station inträffade. En av kommunens anställda välte med en åkergräsklippare och skadades så svårt att han omkom. Arbetsmiljöverket är nu klart med sin utredning. Myndigheten bedömer att kommunen brustit när det gäller riskbedömning. Åkgräsklipparen var ny och enligt instruktionsboken klarade den max 15 graders lutning. Men i slänten där olyckan inträffade lutade det som mest 23 grader. Enligt Arbetsmiljöverket skulle åkgräsklipparen aldrig ha körts där. Kommunen borde ha bestämt vilka slänter som kunde köras med olika gräsklippare och informerat de anställda. Det är ingen bedömning som personalen ska göra, skriver Arbetsmiljöverket.
• Föraren kom för nära älvkanten med en fyrhjulsdriven åkgräsklippare varvid maskinen voltade 3 varv. I ett varv följde föraren med men lyckades ta sig loss. Maskinen stannade rättvänd (på hjulen). Maskinen bärgades med traktor. Inga skador på maskinen och som tur var inga skador på föraren förutom lite ömhet.
• Åkgräsklippare gräsuppsamlare. Avlägsnade stopp i fläkthuset utan att sett till att fläkten är stillastående. Finger på höger hand brutet, köttskador. Hand i bandage 2 månader. Plats- begravningsplats.
• Åkgräsklippare tar eld, föraren U upptäcker snabbt att det brinner i gräsuppsamlaren. Föraren stannar och stänger av maskinen. Det hela uppmärksammas även från församlingshemmet så att G kommer med en brandsläckare. Under tiden har även U kallat på hjälp och fått tag på en brandsläckare och dom hjälps åt att släcka. Brandkåren kontaktas och är på plats inom fem till tio minuter, då var redan maskinen släckt.
• L G backade ut en åkgräsklippare från en lätt lastbil, med bakgavellyft, och kom för långt ut på bakgavellyftaren, vilket gjorde att åkgräsklipparen tippade bakåt. L G föll med åkgräsklipparen från ca 80 cm höjd och i fallet hamnade L G under åkgräsklipparen. Ambulans tillkallades då L G klagade på smärta på hö sida bröstkorg och rygg.
• A klipper gräs på en slänt med en frontmonterad åkgräsklippare. A svänger men maskinen driver ej vid sväng så ekipaget åker baklänges ned över en mur med en fallhöjd på ca 1,5 m. A och klipparen faller baklänges över murkanten och A får klipparen över sig. Olyckan resulterar i höftledsfraktur. A ska opereras och fixeras med en ställning som håller ihop höften.
Alla förare av arbetsmaskiner behöver ha grundläggande kunskaper i säkert handhavande av arbetsutrustningen. Att riskbedöma och vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga olyckor och ohälsa är alltid arbetsgivarens ansvar, liksom att göra riskbedömningarna och åtgärderna kända i hela organisationen. Den anställde har också ett egenansvar att alltid följa säkerhetsföreskrifter, använda skyddsutrustning och rapportera in inträffade tillbud och olyckor till arbetsledningen. Just det med tillbud är vi inte så bra på att berätta om.
Tillbudet är som Oj istället för Aj, det var nära att det hade hänt en olycka men ingen blev skadad. Och då är det lätt att man ser det som sitt eget fel och lite skäms för att maskinen åkte ner för slänten. Det brukar gå 20 tillbud på 1 olycka men de flesta tillbud blir aldrig inrapporterade och då kan arbetsgivaren, man själv och arbetskamraterna inte lära sig något för framtiden.
Säkerhetsreglerna och skyddsutrustningen är ju till för att alla ska både kunna gå till och komma hem från jobbet utan att skadas och då är det viktigt att vi börjar prata om farliga situationer och hjälps åt att göra vardagen säkrare.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB
Vi har en kurs i ämnet:
Säkert handhavande av park- och trädgårdsmaskiner
Kursen är uppdaterad med de nya arbetsmiljölagarna som trädde i kraft januari 2025.
Läs mer om kursen genom att klicka på länken ovan.

Se upp med giftiga växter i våra utemiljöer
Att vara medveten om giftiga växter är inte bara en botanikfråga, det är en fråga om omsorg, ansvar och omtanke för dem som vistas i våra gröna miljöer.. […]

Arbetsvardagen förändras när kyrkogården blir digital
Kyrkogården förblir en plats av stillhet. Men bakom kulissen rör sig arbetet snabbare än någonsin – och vi som arbetar där står mitt i en utveckling som kommer forma framtidens förvaltning i många år framöver. […]

Underhållsskulden som smyger sig på – varför kommunerna måste agera nu
Underhållsskulden försvinner inte av sig själv. Men den går att stoppa – och långsamt arbeta tillbaka.. […]

Värdefulla vintergröna växter
En trädgård i balans behöver struktur och form året om.. […]

Giftigt eller ätligt?
Vi har en ny kurs i ämnet: Giftiga och ätbara växter Lisen Sundgren, Herbalist, forager och författare Herbalist? Forager? Jag får ofta frågande blickar när jag berättar vad jag jobbar med. Det är helt förståeligt

Kyrkogårdar som urbana grönområden: där natur, minne och samhällets puls möts
Kyrkogårdar är inte vilken grön yta som helst. De är platser där minne och natur möts, där tidens gång märks både i landskapet och i människors berättelser.. […]

Mentorskraft i jorden – hur trädgårdsmästarens erfarenhet vandrar vidare till nästa generation
Mentorskraften i jorden är mer än ett samarbete mellan kollegor. Det är en stafettpinne som förs från generation till generation.. […]

Framtidens närnatur behöver både omtanke och kunskap
Det finns få miljöer som så tydligt påverkar hur människor mår som den tätortsnära skogen. Här tar människor sina dagliga promenader.. […]

Effektivisera gata-park driften
Klicka här för att anmäla dig! Livesänd webbkurs om att effektivisera gata-park driftenDatum: 17 februari 2026 Utmaningar och kort om kursen Gata-park verksamheter har som andra delar av de tekniska förvaltningarna en kombination av sedan

Att vårda ett kulturarv i vardagen – när gravmiljön berättar mer än vi ser
När vi lyckas med den balansen – mellan funktion och värdighet, mellan samtidens behov och gårdagens arv – skapar vi kyrkogårdar som fortsätter vara levande kulturmiljöer.. […]

Driftutmaningarna måste klarläggas – gata-park har det tufft just nu
Det är något med den kommunala gata-parkverksamheten som gör den så fascinerande. Den är både ryggraden i vardagslivet och den tysta motorn som får en hel kommun att fungera, synas och kännas.. […]

Svårare att styra offentlig vinterväghållning än någonsin tidigare
Vintern kommer alltid tillbaka. Frågan är hur förberedd du vill vara när den gör det.. […]

Använd arbetsutrustning säkert – trygghet och ansvar i vardagen
Varje dag används tusentals maskiner, redskap och fordon i landets parker, kyrkogårdar och utemiljöer. De är oumbärliga för att arbetet ska flyta på – men också en källa till många av de olyckor som sker i branschen.. […]

Vad händer när platserna för livets slut förändras?
Kyrkogården har alltid varit en plats där livets slut möter historiens långsamhet. Men nu förändras förutsättningarna. […]

Jag älskar gult!
När jag träffar kunder för en trädgårdskonsultation, ett uppdrag eller håller kurser i trädgårdsdesign och ställer frågan om det finns något no-no. Svaret blir nästan alltid att man inte vill ha gult. Och de som

Att ge träden rätt förutsättningar – och sig själv ett enklare jobb
Att arbeta med träd i vardagen handlar sällan om de där stora insatserna som syns i tidningen. Det är det lilla och återkommande som gör skillnad.. […]

Att tänka naturligt – perenner med platskänsla och tålamod
Att arbeta med perenner handlar inte bara om att välja vackra växter. Det handlar om att tänka naturligt. Om att läsa platsen, förstå jorden, ljuset och de små rörelserna i miljön innan man börjar planera.. […]

Växtkunskap – grunden för alla som arbetar i utemiljöer
Att arbeta med utemiljöer handlar inte bara om att plantera, rensa, klippa och vattna. Det handlar om att förstå liv. För bakom varje buske, perenn och träd döljer sig en värld av biologi, anpassning och

Trädgårdsföretaget 2026 – nya krav, nya möjligheter
Det blåser nya vindar i den gröna branschen. Det är inte längre bara växterna som måste tåla både torka och skyfall – även företagen behöver anpassa sig till ett klimat där kraven förändras snabbt.. […]

Kan vattenkremation utmana den traditionella eldbegängelsen?
Resomation, eller vattenkremation som det också kallas, håller på att utmana den gamla symboliken kring elden som renande kraft. Här handlar det inte längre om lågor och rök, utan om vatten, värme och ett slutet kretslopp.. […]

Att göra gravskötseln mer attraktiv för kunden
Gravskötsel är inte bara ett praktiskt arbete – det är en fråga om kulturarv, kundrelationer och tillit. Ändå minskar efterfrågan på gravskötselavtal i många församlingar.. […]

