Det händer olyckor i arbetsvardagen också vid grönyteskötsel. En otäck olycksform är att välta med åkgräsklipparen i en slänt. Det är svårt att veta hur mycket slänten lutar om man inte har en lutningsmätare på maskinen.
De flesta maskiner får inte gå i mer än 10 graders lutning utan båge och bälte. Störtbågen tillsammans med säkerhetsbältet räddar liv om olyckan är framme. Finns inte störtbåge ska du aldrig använda bälte för då kommer du inte av maskinen i tid om den välter. Med både och bälte brukar det ofta vara tillåtet att köra i 15 graders lutning, ibland mer om man har försett maskinen med dubbla bakdäck.
I starkare lutningar är det viktigt att välja andra klipparlösningar, t ex en robotklippare med fjärrmanövrering eller helt enkelt släppa upp gräset i slänten och slå det manuellt med röjsåg ett par gånger per säsong.
Vältolyckor är vardagliga men texterna från inträffade arbetsolyckor talar sitt tydliga språk. Ingen har trott att det skulle hända och de flesta förare skulle bara. Olyckan av typen jag-skulle-bara är särskilt vanliga för man tänjer på detta med säkert handhavande med maskinen och ställer till det för sig själv. Här är några verkligt inträffade olyckor från de senaste åren.
• Det var på morgonen den 20 juli som olyckan vid XXXXXX station inträffade. En av kommunens anställda välte med en åkergräsklippare och skadades så svårt att han omkom. Arbetsmiljöverket är nu klart med sin utredning. Myndigheten bedömer att kommunen brustit när det gäller riskbedömning. Åkgräsklipparen var ny och enligt instruktionsboken klarade den max 15 graders lutning. Men i slänten där olyckan inträffade lutade det som mest 23 grader. Enligt Arbetsmiljöverket skulle åkgräsklipparen aldrig ha körts där. Kommunen borde ha bestämt vilka slänter som kunde köras med olika gräsklippare och informerat de anställda. Det är ingen bedömning som personalen ska göra, skriver Arbetsmiljöverket.
• Föraren kom för nära älvkanten med en fyrhjulsdriven åkgräsklippare varvid maskinen voltade 3 varv. I ett varv följde föraren med men lyckades ta sig loss. Maskinen stannade rättvänd (på hjulen). Maskinen bärgades med traktor. Inga skador på maskinen och som tur var inga skador på föraren förutom lite ömhet.
• Åkgräsklippare gräsuppsamlare. Avlägsnade stopp i fläkthuset utan att sett till att fläkten är stillastående. Finger på höger hand brutet, köttskador. Hand i bandage 2 månader. Plats- begravningsplats.
• Åkgräsklippare tar eld, föraren U upptäcker snabbt att det brinner i gräsuppsamlaren. Föraren stannar och stänger av maskinen. Det hela uppmärksammas även från församlingshemmet så att G kommer med en brandsläckare. Under tiden har även U kallat på hjälp och fått tag på en brandsläckare och dom hjälps åt att släcka. Brandkåren kontaktas och är på plats inom fem till tio minuter, då var redan maskinen släckt.
• L G backade ut en åkgräsklippare från en lätt lastbil, med bakgavellyft, och kom för långt ut på bakgavellyftaren, vilket gjorde att åkgräsklipparen tippade bakåt. L G föll med åkgräsklipparen från ca 80 cm höjd och i fallet hamnade L G under åkgräsklipparen. Ambulans tillkallades då L G klagade på smärta på hö sida bröstkorg och rygg.
• A klipper gräs på en slänt med en frontmonterad åkgräsklippare. A svänger men maskinen driver ej vid sväng så ekipaget åker baklänges ned över en mur med en fallhöjd på ca 1,5 m. A och klipparen faller baklänges över murkanten och A får klipparen över sig. Olyckan resulterar i höftledsfraktur. A ska opereras och fixeras med en ställning som håller ihop höften.
Alla förare av arbetsmaskiner behöver ha grundläggande kunskaper i säkert handhavande av arbetsutrustningen. Att riskbedöma och vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga olyckor och ohälsa är alltid arbetsgivarens ansvar, liksom att göra riskbedömningarna och åtgärderna kända i hela organisationen. Den anställde har också ett egenansvar att alltid följa säkerhetsföreskrifter, använda skyddsutrustning och rapportera in inträffade tillbud och olyckor till arbetsledningen. Just det med tillbud är vi inte så bra på att berätta om.
Tillbudet är som Oj istället för Aj, det var nära att det hade hänt en olycka men ingen blev skadad. Och då är det lätt att man ser det som sitt eget fel och lite skäms för att maskinen åkte ner för slänten. Det brukar gå 20 tillbud på 1 olycka men de flesta tillbud blir aldrig inrapporterade och då kan arbetsgivaren, man själv och arbetskamraterna inte lära sig något för framtiden.
Säkerhetsreglerna och skyddsutrustningen är ju till för att alla ska både kunna gå till och komma hem från jobbet utan att skadas och då är det viktigt att vi börjar prata om farliga situationer och hjälps åt att göra vardagen säkrare.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB
Vi har en kurs i ämnet:
Säkert handhavande av park- och trädgårdsmaskiner
Kursen är uppdaterad med de nya arbetsmiljölagarna som trädde i kraft januari 2025.
Läs mer om kursen genom att klicka på länken ovan.

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]

Återbruka kan vi alla
Vi lever i en tid där vi allt oftare talar om hållbarhet, miljö och ansvar för framtiden.. […]

Underhållsskulden – från felanmälningar till framförhållning
Livesänd webbkurs i tre delar om underhållsskuld, avhjälpande underhåll och planerat underhåll i den yttre miljön hos tekniska förvaltningar. […]

Att arbeta som säsongare på kyrkogården
Vi har intervjuat en kvinna i 30-års åldern om hur det är att arbeta som säsongsanställd på kyrkogården.. […]

Effektivisera kyrkogårdsverksamheten
En utbildning i att effektivisera kyrkogårdsverksamheten med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många församlingar att utveckla sin verksamhet, Katarina Evenseth som är senior advisor hos Göteborgs begravningssamfällighet och Per-Henrik Hinder som är kyrkogårdschef i Danderyd. […]

Varför biologisk mångfald är nästa hållbarhetsfråga för fastighetsbranschen
För några år sedan pratade nästan ingen om energiförbrukning i fastigheter. Idag är det en självklar del av branschen.. […]

Underhållsskuld – en dyr historia
I grön- och parkmiljöer syftar underhållsskuld på eftersatt skötsel och underhåll av grönytor, träd, rabatter, gångvägar och liknande.. […]

Tätortsnära skog- och natur
En kurs om tätortsnära skog- och naturmark med Erikka Chapman och Claes-Anders Malmberg som tidigare har hållits både fysiskt och livesänt. […]
