Varför finns det ingen efterfrågan på enkelt arbete?

Med en växande befolkning behövs nya vägar till egen försörjning. Samhället har idag fler vuxna som inte är sjuka eller funktionshindrade och inte heller arbetar eller studerar utan blir beroende av samhällets yttersta skyddsnät, försörjningsstödet.

Vägen till eget arbete och egen försörjning är mycket lång för den som har avbruten skolgång eller inte kan läsa och skriva på språket som talas i landet där man bor och ska försörja sig. Så var det inte på 1960- och 1970-talen när vi fortfarande hade många tillverkningsindustrier och manuella arbeten som utfördes utan större mekanisering eller digitalisering.
Med de senaste årtiondenas globalisering och digitalisering har automations-, mekaniserings- och utbildningskraven på arbetskraften höjts i takt med förändringarna så att det idag i princip inte finns någon efterfrågan alls på vuxna som har fallit ur skolsystemet eller inte kan läsa eller skriva.

De enkla arbetena som introducerade och lärde upp, var inte inskolning till att bli IT-tekniker utan ofta förstadiet till att bli yrkesarbetskraft i manuella industri- och hantverksyrken. Med många målyrken borta så mer eller mindre försvann också behovet av lärlingar. Med samhällsomvandlingen till tjänstesamhälle följde också det ständiga behovet av att effektivisera verksamheterna, inte minst för att betala stigande välfärd och levnadsstandard utan att tappa för mycket i konkurrenskraft. Så hur är det för oss i trädgårdsbranschen och kommunaltekniken?

Robotiseringen ger möjligheter att ytterligare automatisera arbeten som många gånger varit fysiskt påfrestande med repetitiva och slitsamma arbetsuppgifter. Modern tillverkningsindustri har kommit långt i automationen men även tjänsteindustrin omvandlas. Gatsoparen har ersatts av moderna maskiner med stora krav på maskinförarna, nya tekniker introduceras med snöskottningsrobotar, beskärningsrobotar och självkörande bilar. Kommunaltekniken och trädgårdsbranschen är inget undantag även om vi fortfarande har många manuella arbeten och en hög arbetskraftsandel av våra totala produktionskostnader. Det vi däremot saknar allt mer är unga människor med praktisk erfarenhet av arbetet på vägar, i parker, i trädgårdsskötsel, i handskottning och till och med i ogräsrensning. Medelåldern på gatu- och parkarbetare är ganska hög i hela landet.

Förutsättningen för att vi ska kunna rekrytera kompetenta yrkesarbetare, som ska kunna erövra yrkesbevis i trädgårdsskötsel och väg- och anläggningsarbete, är att det finns vilja och möjlighet att arbeta praktiskt. Arbeta ute, med frihet under ansvar och kunna se omedelbara resultat av sitt arbete är typiskt positiva sidor av jobbet som många yrkesarbetare i branschen nämner. Viktiga motivationsfaktorer för den som söker vägen till eget arbete och egen försörjning. Men om vi inte har några enkla arbeten att erbjuda och inte heller några manuella målyrken får vi inte heller nya sökande till våra kvalificerade yrkesarbeten som maskinförare, hantverkare, lagbasar, samordnare och arbetsledare.

Vid min senaste studieresa till Indien i februari 2019 var jag bl a på besök hos tekniska förvaltningarna i storstäderna Bangalore och Mysore i sydvästra Indien. Och inbjuden att gästa kommunstyrelsens sammanträde i Mysore och träffa borgmästarinnan. Visst är mekaniseringsgraden låg och samhället i många delar annorlunda än här hemma. Men enkla arbeten finns i stor mängd. Ändå finns alla högteknologiska samhällstillgångar bara några kvarter bort från gatorna, marknaderna och parkerna. Man hade kunnat sätta in mer maskiner och automatisera så mycket mera.

Men som en av de högsta cheferna sa till mig: hur ska då den som inte kan läsa och skriva kunna få ett jobb? Hur ska dessa män och kvinnor kunna försörja sina familjer om vi effektiviserar bort gatsoparna?

Även den som inte kan läsa eller skriva kan få arbete i Mysore, med de enklaste av de enkla arbetsuppgifterna. Och hos kommunen har man rätt till ett värdigt arbetsliv och utnyttjas inte på det sätt som människor utan utbildning eller erfarenhet annars kan bli. Gratis frukost, arbetskläder, gratis transport till och från arbetet, semester, fast lön och normal arbetstid.
Även den gatsopare som arbetar för entreprenörer bekräftar sitt utförda arbete med ett tumavtryck som digitalt sigill för kommunens supervisor. Och lönen går rakt in på deras eget bankkonto. Kommunen vill säkerställa att också den som är analfabet behandlas rättvist och då är den moderna tekniken viktig för uppföljning och kontroll.

Indien är inte Sverige men även i många europeiska länder har man varit mycket bättre på att behålla enkla arbeten och dubbla utbildningssystem så både teoretiska och praktiska yrken. Lärlingssystemet i Tyskland är ett sådant exempel.
Portugisiska och spanska kommuner tog ett stort och viktigt ansvar i lågkonjunkturen som följde efter 2008. Utan kommunala beredskapsarbeten i skola, vård och kommunalteknik hade kommunernas försörjningsstöd belastats långt mer än som blev fallet. Och i återhämtningen efter lågkonjunkturen har detta betytt mycket för att vägen tillbaka till eget arbete och egen försörjning skulle kunna förenklas och förkortas.  

Även om jag kom att ta en filosofie kandidatexamen i januari 1986 och sedan beträdde den mångåriga och slingriga banan i kommunalteknikens tjänst så började mitt yrkesliv verkligen inte där. Efter utbildningen blev jag tjänsteperson, sedan utbildare och företagsägare, men började efter att ha brutit gymnasiet som helt outbildad mentalskötare. Och utbildade mig sedan till ett så praktiskt yrke som röntgenassistent innan jag vid 25 års ålder började studera vid universitetet i Lund. Det är kanske just p ga min praktiska bakgrund som jag ställer mig frågan, varför finns det ingen efterfrågan på enkelt arbete? Det hade vi verkligen behövt idag.

Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB