Drift och underhåll – förutsättningar för ett hållbart samhälle

Häromdagen läste jag något som gjorde mig glad. Riktigt glad. Det är inte varje dag man läser om någon som försvarar driften av våra gemensamma utemiljöer. Snarare så heter det hela tiden ”att det kostar”, ”budgeten har dragits över” och ”vi måste spara på driften”.

 Den 2 september skriver Mattias Gustafsson, URBIO, på Hållbar stads websida:

”Gaturummen, parkstråken och torgen är det fysiska kitt i den urbana väven som (vid sidan av bibliotek och medborgarhus) möjliggör för stadsborna att mötas på icke-kommersiell, ”neutral” mark. Dessa vardagsrum bygger stadens självbild inåt och varumärket utåt. Självfallet spelar skötseln av det samägda stadsrummen en avgörande roll för hur de upplevs och används. Driften av stadsnaturen bestämmer hur de urbana ekosystemtjänsterna klarar av att understödja livet i staden. Utebliven drift är kapitalförstöring och leder till otrygghet. Med andra ord: stadens sociala och ekologiska hållbarhet står och faller med en välfungerande och ändamålsenlig drift.”

Jag har tidigare skrivit om drift och underhållsplaner där jag beskriver just det som Mattias talar om här ovan, att nedskärningar i drift och underhåll är ren kapitalförstöring.

Mattias beskriver 5 uppåtpuffar för att lyfta fram driftens betydelse; fördela driftansvaret, höj kunskapsnivån, samspela med lokalsamhället, ge driftansvaret en feja och fronta driftens platser.

Vad krävs då förutom de uppåtpuffar som Mattias beskriver? För att skapa en miljö som är hållbar både ekonomiskt, socialt och ekologiskt så krävs att vi tar ett större ansvar för att driften och underhållet av våra samägda vardagsrum inte prioriteras bort i konkurrensen av andra behov. Drift och underhållsplaner är ett av flera viktiga instrument för att skapa hållbarhet, långsiktighet och kapitalförvaltning. Andra incitament för drift och underhållsplaner är kontroll (kvalitetssäkring), prioritering (beslutsunderlag) och kunskapsöverföring (kontinuitet).

Ekonomisk värdering av våra utemiljöer är också en viktig pusselbit (uppåtpuff) för att vi ska se värdet av våra parker och andra allmänna platser. När det gäller just våra gemensamma och samägda utrymmen såsom parker, torg och gaturum så har de, med god skötsel, dessutom en möjlighet att öka i värde genom vegetationsytornas tillväxt och etablering. Förvaltning av en utemiljö är en ständigt pågående dynamisk process, där den dynamiska processen består av ett samspel mellan gestaltning och förvaltning och en anläggnings tillväxt. Det är just det som faktiskt är förutsättningen för att en utemiljö på sikt ökar sitt värde.

Det finns många anledningar att lyfta driften av vårt gemensamma rum till något som inte bara prioriteras ner och bort. Anledningar som skapar hållbarhet och glädje för både de som utför driften och de som nyttjar våra gemensamma och samägda vardagsrum!

Solveig Åkerhielm, Landskapsingenjör, Ludvika