Vi lever i en tid med stora förändringar av utemiljöernas drift. Klimatförändringarna innebär både mer vattningsbehov och större avvattningsproblem, men också utmaningar med luften i våra tätorter och den biologiska mångfalden.. […]
Precis som i privatlivet upplever vi i offentliga förvaltningar att det är svårt att prioritera. Många uppgifter känns angelägna på och samma gång. Vad ska bort för att något nytt ska kunna göras? […]
Uppgiften att bevara kulturarvet innebär förstås en väsentlig inskränkning i möjligheten att göra kyrkogårdarna driftvänliga […]
Hur ska vi gå till väga för att både bygga och förvalta lekvänliga, driftsäkra och underhållsvariabla lekplatser som håller för tidens krav? […]
Vilka är de största driftkostnaderna för våra gator och parker? Läs mer i artikeln […]
Denna artikel bygger på mitt föredrag på trafik- och gatudagarna hos Sveriges Kommuner och Landsting måndagen den 14 oktober. Vad är det som händer i branschen inom DoU och vad behöver utförare och beställare tänka på?
Vilka förändringar och utmaningar står vi inför under 2020? Budget i balans, visa vilket pang vi levererar för pengarna, skapa enkla arbeten, hantera onormala vintrar, klara komponentavskrivningar, kunna rekrytera mm.
När det nu finns teknik som möjliggör ett utförande av fossilfri drift för våra utemiljöer året runt med mätbara mål, så är det dags att börja använda sig av den tekniken.
Det är inte varje dag man läser om någon som försvarar driften av våra gemensamma utemiljöer. Snarare så heter det hela tiden ”att det kostar”, ”budgeten har dragits över” och ”vi måste spara på driften”.
Lättskötta gröna utemiljöer står högt upp på prioriteringslistan i de flesta projekt. Vad innebär lättskött och vilken betydelse har skötseldokumenten och den långsiktiga driften för att växtanläggningen även efter etableringstiden är lätt att sköta? Landskapsingenjören och trädgårdsdesignern Helena Rosenlöf diskuterar just dessa frågor och ger goda råd och tips på vägen.
