
Denna artikel bygger på Claes-Anders Malmbergs föredrag på trafik- och gatudagarna hos Sveriges Kommuner och Landsting måndagen den 14 oktober. Vad är det som händer i branschen inom DoU och vad behöver utförare och beställare tänka på? Sammanfattning kan göras genom att besvara frågan; Vad ska vi göra?
-
Bättre samplanering och framförhållning i projektverksamheten
-
Bättre samspel mellan gata/park och annan kommunteknik med samutnyttjande
av resurser och samlade logistiska lösningar för transporter, lokaler, arbetsutförande mm. -
Bättre digitala systemstöd i ledning, planering och samordning av allt från
arbetsutförande, maskinanvändning, materialinköp till entreprenadstyrning och dokumentation. -
Bättre kalkyler och resurshushållning, byggt på verkligt nuläge – med årlig uppdatering även av tillkommande och avgående ytor och arbeten. Detta ger tydliga nyckeltal som står på stabil grund.
-
Bättre delaktighet i produktionsplaneringen ger hög genomskinlighet
-
Bättre synliggörande av den oskrivna kunskapen och erfarenheten. Det uppvärderar allas vårt arbete för en bättre DoU-verksamhet.
Väghållning och parkverksamhet är samhällsviktiga angelägenhet och för det mesta en nödvändighet för ett modernt, välfungerande samhälle. Men i samhällsuppdraget finns både obligatoriska och frivilliga uppgifter. Det är inte ovanligt att man har kommunicerande kärl i driftbudgetens olika poster. Ett år med dyr vinter finns dåligt med pengar till övrig drift och underhåll. En driftsplanering som i budgeteringen inte tar hänsyn till tidigare erfarenheter och ekonomiska utfall gör kommunen en rejäl björntjänst. Man försvagar handlingsberedskapen och avhänder sig möjligheten till framförhållning.
Kraven på att klara sig utan extraanslag och hålla sig inom givna ramar är extra tydliga denna höst när kommunernas ekonomi blir allt mer ansträngd.
Det är inte konstigt om man bygger på underhållsskulden när det blir en svår vinter och höga kostnader. Det blir ju kraftiga underskott som måste finansieras genom omprioriteringar. Medan en grön vinter inte leder till motsvarande överskott som skulle kunna hjälpa till att arbeta av underhållsskulden. Vinterbudgeten är ofta för låg, en ren glädjekalkyl i ordets negativa betydelse. Oberoende om det blir en grön eller vit vinter innehåller vinterväghållning en ganska stor andel fasta kostnader. Personal, maskiner och övriga resurser ligger ju i beredskap för att kunna rycka ut om det behövs.
Vad finns det för stora fasta och rörliga kostnader i stadsmiljös drift och underhåll? Och vet vi egentligen vad driften verkligen kostar i dess olika delar? Kan vi visa vilket pang vi producerar för skattebetalarnas pengar?
I höst gäller det verkligen att optimera produktion och bemanning. Produktionsplanera/kalkylera nuvarande verksamhet. Hitta regleringsvägar för verksamheten inom anslagna ramar för driften. Gör kunskapen om verkligheten känd innan ambitionsförändringar övervägs.
Medarbetarna har stor kunskap om verksamheten och behöver vara delaktiga och engagerade i arbetet. Annars blir det svårt. För mycket kunskap är inte i skriftlig form utan muntlig tradition och händernas kunskap. Får vi inte de anställda med oss blir verksamheten den stora förloraren. Kraften att klara förändringar och besparingstider kommer mer inifrån än utifrån. Ledning och anställda behöver tillsammans hitta synergier och bygga bort trösklar för att få fram mer verksamhet och mindre spilltider, dubbelarbete mm. Rätt prioriteringar kräver bra underlag och det går bara att få fram genom delaktighetsskapande arbete i organisationen.
Egen regi verksamhet måste vara fullt finansierad året om. Resurshållande i form av personal, maskiner, fordon, lokaler, materialförråd mm. på dagens nivå innebär stora fasta kostnader för utförandet, även utan att jämförelse görs mot marknadsprissatta tjänster. Konkurrensutsättning driver fram en smalare och vassare egen verksamhet, huvudsakligen inriktad på kvalificerade driftarbeten och felavhjälpande underhåll. Investeringsarbeten och det mesta av planerat underhåll resurshålls genom marknadskrafternas försorg, till marknadsmässiga villkor och affärsrisker.
Tillsyn är viktigt att ha i egen regi för där avgörs prioriteringarna och samlas beslutsunderlaget in. Dessutom är här interaktion med kommuninvånarna, stort dokumentations- och kontrollbehov och det är svårstyrt och svåruppföljt vid entreprenadförläggning.
Investeringsarbeten kräver omfattande projekthantering och styrning. I både kalkylering, tidsplanering, utförande finns stor affärsrisk som är svår att förena med ett utförande enligt självkostnadsprincipen där risktagandet förutsätts vara minimerat. Avhjälpande underhåll kan delas in i en akut del kring trafiksäkerhet med risk för person eller egendomsskador. Och som kräver mycket snabba åtgärder samt arbeten vars åtgärder mer handlar om eftersatt underhåll eller funktionsuppfyllande och som kan utföras inom en till två veckor. Akuta arbeten behöver liksom tillsynen i hög grad utföras i egen regi med samma argument som gäller för tillsyn.
Planerat underhåll och skötsel är till en del önskvärt att utföra i egen regi för att skapa ett jämnare arbetsflöde i driftsorganisationen och möjliggöra en tillräcklig grundbemanning året om för att säkerställa ett bra resursutnyttjande av egen regi organisationen.
Till slut några saker att fundera över. Kanske ska inte driftformen vara avgörande utan måluppfyllelsen relaterad till kostnaden. Skattefinansierade tekniska verksamheter kämpar hårt för att få medel till verksamheten. Pengarna till drift och underhåll är starkt begränsade. Det måste vara möjligt att hålla sig inom angivna ekonomiska ramar. Då kan inte resurshållning och verksamhetsomfattning vara mer omfattande än de ekonomiska ramarna tillåter. Blandformen är intressantast idag. Man utvecklar egen regi för drift och underhåll och kompletterar med konkurrensutsatta entreprenadarbeten.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]