Hur gör vi kyrkogårdarna driftvänliga?

Hur gör vi kyrkogårdarna driftvänliga?

I vinter startar vårt nya kompetensutvecklingsprogram Styra och Räkna Kyrkogård i två delprogram (begravningsverksamhet och Serviceverksamhet) om vardera 4 livesända halvdagar. Du kan läsa mer om utbildningsprogrammen här: https://gronatrender.se/kompetensutveckling-styra-och-rakna-kyrkogard/

Uppgiften att bevara kulturarvet innebär förstås en väsentlig inskränkning i möjligheten att göra kyrkogårdarna driftvänliga. Och det märks i kostnaden, en kvadratmeter kyrkogård kostar ungefär lika mycket i drift och underhåll som en botanisk trädgård. Även om ekonomin idag är säkrad genom begravningsavgiften och det inte ställs effektiviseringskrav på samma sätt som i t ex kommunernas park och naturverksamhet, är det viktigt för framtiden att bedriva en rationell drift.

En viktig faktor i sammanhanget är att begravningshuvudmännen inte alltid har fastställt en Lägsta Godtagbara Standard för drift och underhåll och därigenom vet man inte riktigt vilken nivå som ska upprätthållas. Det är inte heller säkert att man bedriver en likvärdig verksamhet på alla kyrkogårdar inom huvudmannens område. Lägg till att ett antal begravningshuvudmän inte har en tydlig produktionsplan för drift och underhåll och därmed saknar kunskap om vad den egentliga kostnaden är för ex planteringar och gräsmattor. Utan produktionsplan är det förstås också svårt att få fram korrekta nyckeltal.

Helt bortsett från DoU-kostnaden blir ända frågan om rationell drift också en arbetstidsåtgångsfråga. Använder vi personalens tid på bästa sätt? Och vilket “pang” får vi egentligen för allt skötselarbete som utförs? Och uppfyller vi olika krav som ställs på våra utemiljöer utifrån t ex Plan- och Bygglagen och annan lagstiftning? Både för att göra kyrkogårdarna driftvänliga, säkerställa funktionalitet och tillgänglighet är det av stort värde att utarbeta en checklista för utemiljöerna. Sådana checklistor har utarbetats i många allmännyttiga fastighetsbolag och kommunala parkförvaltningar för att nytillkommande anläggningar ska fungera optimalt och bestående anläggningar vid renovering ska anpassas för behoven.

I checklistorna har man vanligen med följande avsnitt; Vegetationsytor (gräs, buskar/häckar, träd, perenner, rosor, lökväxter, naturmark), Hårdgjorda ytor (asfalt, betong, natursten, grus, trä, trappor/ramper), Vatten (fontäner, dammar och dagvattenhantering), Markutrustning (soffor/bänkar/bord, papperskorgar, staket/räcken, skyltar mm) samt Belysning (belysningsstolpar och armaturer). För församlingsfastigheter med lekplatser bör också dessa inkluderas, Lekplatser (grundläggande krav, lekutrustning, fallskydd mm). Exempel på utformningen av checklista finns längst ner i artikeln.

Ofta kombineras dessa checklistor med riktlinjer och instruktioner för arbetsgången när det gäller markinvesteringar eftersom dessa många gånger annars lätt förändras och fördyras. Typiska avsnitt i sådana riktlinjer är Arbetsgången (beslutsfas, initieringsfas, genomförandefas och utvärderingsfas), Ekonomi (kalkyl, fakturor, attest, budgetuppföljning och komponentavskrivningar), samt Dokumentation (projektplan, tidplan mm).

Här följer bilder på utformningen av checklista för driftvänliga utemiljöer:

Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB