Några gånger om året är jag ute hos tekniska förvaltningar med antingen kursen ”Gräva och Schakta säkert” eller ”Aktiv riskbedömning och säkert handhavande”. Säkerhet är viktigt och deltagarna är alltid engagerade och intresserade.
Säkerhetsfrågor berör och risktagandet är ofta högt ute i tekniska förvaltningar medan riskmedvetandet kan vara ganska lågt. Ofta har man inte gjort arbets- och maskininstruktioner kända och förstådda ute på arbetsplatserna. Och introduktionen av nya medarbetare är inte lika bra när det gäller det dagliga arbetet som när det gäller arbetstider och semesterregler.
Ett litet moment i kursen ”Aktiv riskbedömning och säkert handhavande” är mer aktuellt än någonsin. När jag pratar om säkert renhållningsarbete är smittskyddet en viktig del i arbetsmiljöarbetet och det är endast några få kommuner som har bra och aktuella instruktioner som är lätta att förstå. Och just läsförståelsen är viktig för att alla medarbetare ska kunna ta till sig budskapet utan att missförstånd uppstår.
Längre ner på sidan ser du ett avidentifierat exempel på en föredömlig instruktion för renhållningsarbetet i en teknisk förvaltning. Den kommer från en kommun i Dalarna där jag varit med säkerhetskurser ett flertal gånger och förvaltningen har så länge jag kan minnas alltid satsat hårt på aktiv riskbedömning och lyckats väl i sin föresats att minimera riskerna för ohälsa och olycksfall. Faktiskt tror jag att det är så länge sen 2007 som jag var hos dom första gången så det är en lång tid jag har haft förmånen att följa deras arbete.
Smittskyddsreglerna är samlade i en ganska ny AFS (från 2018). Vill vi skapa bra förståelse för arbetsmiljöarbetet är det viktigt att medarbetarna tar bilder av vardagsarbetet, förklarar vari riskerna består och hjälper arbetsledningen att ta fram åtgärder för att minimera risken för ohälsa och olycksfall. Sambanden är inte alltid självklara och ju mer teknisk arbetsmiljön är desto svårare är det för förtroendevalda och högre chefer att rätt förstå och värdera både risker och åtgärder.
Smittskyddet är inte längre något som bara berör ett fåtal, idag är det allas angelägenhet och präglar alla nyheter och hela vår vardag.
Och hur riskminimerar man möten mellan arbetskamrater i dessa Corona-tider? För dig som inte kan utföra ditt arbete på distans gäller det att ha ett tydligt riskmedvetande.
Samlas bara i små grupper, håll större avstånd, iakttag strikt handhygien och ha desinficerade arbetsytor. Sitt inte nära varandra i kafferummet, håll avstånd till arbetskamraten. Stanna hemma om du har symptom på förkylning eller influensa.
Regler från Arbetsmiljöverket angående smittskyddsarbete
AFS som nedladdningsbara pdf-filer finns på: Lagar och regler om arbetsmiljö
Eller länkarna här nedan:
• AFS 2018:4 Smittorisker
• AFS 2001:3 Användning av personlig skyddsutrustning
• AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning
• AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd
• AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]



