Under de sista veckorna i februari är Claes-Anders Malmberg på studieresa i södra Indien. Huvudstad i delstaten Karnataka är Bangalore med sina närmre 12 miljoner invånare. Och Bangalores stadsförvaltning BBMC är uppdelad i 198 olika distrikt. Vi har fått tillfälle att möta chefer och medarbetare i distrikt 139, KR Market, som ansvarar för stadens centrala marknadsområde och 2 kilometer offentlig mark runt omkring. Marknaden byggdes under den brittiska epoken i slutet av artonhundratalet så det tillgängliga byggnads- och markområdet är för litet för dagens behov i den svällande mångmiljonstaden.
När vi kommer körande med vår kunnige guide Ramesh och lika kunnige chauffören Rada så är det inte lätt för bilen att komma fram till marknaden. Kommersen pågår lika mycket utanför marknadsområdet som innanför och därför orsakas också en betydande del av nedskräpningen av denna otillåtna gatuförsäljningen. Men inte bara det för gatuförsäljarna blockerar också trafiken till och från marknaden och gör trängseln mycket svårare än den hade behövt vara.
På marknaden träffar vi Mr. Azher Pasha som är ansvarig för 17 distrikt och Mr. Nagaraj som är en av två Hälsoinspektörer i distrikt 139 KR Market. Marknaden har också åtta arbetsledare och totalt 157 renhållningsarbetare. De senare är anställda av bemanningsfirmor men avlönas direkt från staden och får sin daglön insatt på konto efter att ha bekräftat sitt dagliga arbete med fingeravtryck. Biometrisk information är viktig för att säkerställa att arbetarna verkligen får den lön de är berättigade till. Arbetarna är för det mesta migranter som lever under enkla omständigheter och för dom är renhållningsarbetet eftertraktat med 17.500 rupier i månaden för 8 timmars arbete om dagen sex dagar i veckan. Sjukförsäkring, arbetskläder, skyddsutrustning, regelbundna hälsokontroller och betald ledighet för nationella helgdagar ingår också. Totalt räknar man med att renhållningen här kostar runt 60 miljoner rupier om året, d v s cirka 8 miljoner svenska kronor.
KR Market är i princip öppet dygnet runt, hela året om. Marknaden stänger bara mellan midnatt och klockan tre men då sker många leveranser så ytorna är aldrig tomma. Här produceras mellan 80 och 100 ton avfall varje dygn. Mer när det är festivaler och nationella helgdagar. Renhållningen måste alltså ske dygnet runt och arbetet delas upp i tre skift. Varje arbetsgrupp tar hand om 300 längdmeter och det mesta arbetet sker helt manuellt.
Insamlat avfall körs i mindre kärror till lätta lastbilar som i sin tur kör bort avfallet till en större samlingsplats där komprimering och omlastning sker till tunga lastbilar för den sista transportsträckan till kompost och deponi. Det hela är idag mycket slitsamt och i den nya avfallsplanen som staden antagit kommer sopsortering att ske på nya avfallsplatser för uppdelning i komposterbart och icke-komposterbart avfall. Inom kort kommer man också att bygga en ny toalettbyggnad eftersom den gamla vid avfallsplatsen är utsliten och läckage uppstår.
En annan utmaning för avfallshanteringen är den årliga monsunperioden med ständiga skyfall och översvämningar. Också här räknar man med att den nya avfallsplanen kommer att ge stora förbättringar inom relativt kort tid efter genomförandet.
Vi diskuterar hur man bäst synliggör renhållningsarbetet och skapar förståelse för vad avfallshanteringen kostar och vilka åtgärder som behövs för att kunna arbeta kostnadseffektivt i framtiden. Precis som hemma är renhållning ett lågstatusjobb som är osynligt när arbetet väl har gjorts och allt är rent. På KR Market städas alla ytor tre gånger varje dag hela året om men nytt avfall bildas hela tiden i en aldrig sinande ström. Och männen och kvinnorna i renhållningsarbetet städar dag in och dag ut för att hålla marknaden så ren det bara går. Men det är en tuff kamp, varje dag.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]






