Under de sista veckorna i februari är Claes-Anders Malmberg på studieresa i södra Indien. Huvudstad i delstaten Karnataka är Bangalore med sina närmre 12 miljoner invånare. Och Bangalores stadsförvaltning BBMC är uppdelad i 198 olika distrikt. Vi har fått tillfälle att möta chefer och medarbetare i distrikt 139, KR Market, som ansvarar för stadens centrala marknadsområde och 2 kilometer offentlig mark runt omkring. Marknaden byggdes under den brittiska epoken i slutet av artonhundratalet så det tillgängliga byggnads- och markområdet är för litet för dagens behov i den svällande mångmiljonstaden.
När vi kommer körande med vår kunnige guide Ramesh och lika kunnige chauffören Rada så är det inte lätt för bilen att komma fram till marknaden. Kommersen pågår lika mycket utanför marknadsområdet som innanför och därför orsakas också en betydande del av nedskräpningen av denna otillåtna gatuförsäljningen. Men inte bara det för gatuförsäljarna blockerar också trafiken till och från marknaden och gör trängseln mycket svårare än den hade behövt vara.
På marknaden träffar vi Mr. Azher Pasha som är ansvarig för 17 distrikt och Mr. Nagaraj som är en av två Hälsoinspektörer i distrikt 139 KR Market. Marknaden har också åtta arbetsledare och totalt 157 renhållningsarbetare. De senare är anställda av bemanningsfirmor men avlönas direkt från staden och får sin daglön insatt på konto efter att ha bekräftat sitt dagliga arbete med fingeravtryck. Biometrisk information är viktig för att säkerställa att arbetarna verkligen får den lön de är berättigade till. Arbetarna är för det mesta migranter som lever under enkla omständigheter och för dom är renhållningsarbetet eftertraktat med 17.500 rupier i månaden för 8 timmars arbete om dagen sex dagar i veckan. Sjukförsäkring, arbetskläder, skyddsutrustning, regelbundna hälsokontroller och betald ledighet för nationella helgdagar ingår också. Totalt räknar man med att renhållningen här kostar runt 60 miljoner rupier om året, d v s cirka 8 miljoner svenska kronor.
KR Market är i princip öppet dygnet runt, hela året om. Marknaden stänger bara mellan midnatt och klockan tre men då sker många leveranser så ytorna är aldrig tomma. Här produceras mellan 80 och 100 ton avfall varje dygn. Mer när det är festivaler och nationella helgdagar. Renhållningen måste alltså ske dygnet runt och arbetet delas upp i tre skift. Varje arbetsgrupp tar hand om 300 längdmeter och det mesta arbetet sker helt manuellt.
Insamlat avfall körs i mindre kärror till lätta lastbilar som i sin tur kör bort avfallet till en större samlingsplats där komprimering och omlastning sker till tunga lastbilar för den sista transportsträckan till kompost och deponi. Det hela är idag mycket slitsamt och i den nya avfallsplanen som staden antagit kommer sopsortering att ske på nya avfallsplatser för uppdelning i komposterbart och icke-komposterbart avfall. Inom kort kommer man också att bygga en ny toalettbyggnad eftersom den gamla vid avfallsplatsen är utsliten och läckage uppstår.
En annan utmaning för avfallshanteringen är den årliga monsunperioden med ständiga skyfall och översvämningar. Också här räknar man med att den nya avfallsplanen kommer att ge stora förbättringar inom relativt kort tid efter genomförandet.
Vi diskuterar hur man bäst synliggör renhållningsarbetet och skapar förståelse för vad avfallshanteringen kostar och vilka åtgärder som behövs för att kunna arbeta kostnadseffektivt i framtiden. Precis som hemma är renhållning ett lågstatusjobb som är osynligt när arbetet väl har gjorts och allt är rent. På KR Market städas alla ytor tre gånger varje dag hela året om men nytt avfall bildas hela tiden i en aldrig sinande ström. Och männen och kvinnorna i renhållningsarbetet städar dag in och dag ut för att hålla marknaden så ren det bara går. Men det är en tuff kamp, varje dag.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Kyrkogårdens brytningstid
Under februari och mars befinner sig kyrkogården i ett märkligt mellanrum.. […]

Den osynliga tiden i park och trädgård
Det är något särskilt med den sena vintern i parkmiljöer.. […]

När bina tystnar förändras ekosystemen
När bina tystnar förändras inte bara ljudbilden i trädgården – hela ekosystem skakar.. […]

Annuella planteringar
Kursen ger en djupare förståelse för hur ettåriga växter och planteringar kan planeras, etableras och skötas för att uppnå hög kvalitet och långvarig blomsterprakt.. […]

Grön framtid trots tuffa tider
De senaste åren har skakat om stora delar av samhället, och utemiljöbranschen är inget undantag.. […]

Fältpersonalen vill göra ett bra jobb men planeringen halkar efter
Viljan att göra ett bra jobb finns där. Stoltheten i yrket finns där. Ansvarskänslan finns där. Det som ofta brister är inte engagemanget, utan förutsättningarna.. […]

Se upp med giftiga växter i våra utemiljöer
Att vara medveten om giftiga växter är inte bara en botanikfråga, det är en fråga om omsorg, ansvar och omtanke för dem som vistas i våra gröna miljöer.. […]

Arbetsvardagen förändras när kyrkogården blir digital
Kyrkogården förblir en plats av stillhet. Men bakom kulissen rör sig arbetet snabbare än någonsin – och vi som arbetar där står mitt i en utveckling som kommer forma framtidens förvaltning i många år framöver. […]

Underhållsskulden som smyger sig på – varför kommunerna måste agera nu
Underhållsskulden försvinner inte av sig själv. Men den går att stoppa – och långsamt arbeta tillbaka.. […]

Värdefulla vintergröna växter
En trädgård i balans behöver struktur och form året om.. […]

Giftigt eller ätligt?
Vi har en ny kurs i ämnet: Giftiga och ätbara växter Lisen Sundgren, Herbalist, forager och författare Herbalist? Forager? Jag får ofta frågande blickar när jag berättar vad jag jobbar med. Det är helt förståeligt

Kyrkogårdar som urbana grönområden: där natur, minne och samhällets puls möts
Kyrkogårdar är inte vilken grön yta som helst. De är platser där minne och natur möts, där tidens gång märks både i landskapet och i människors berättelser.. […]

Mentorskraft i jorden – hur trädgårdsmästarens erfarenhet vandrar vidare till nästa generation
Mentorskraften i jorden är mer än ett samarbete mellan kollegor. Det är en stafettpinne som förs från generation till generation.. […]

Framtidens närnatur behöver både omtanke och kunskap
Det finns få miljöer som så tydligt påverkar hur människor mår som den tätortsnära skogen. Här tar människor sina dagliga promenader.. […]

Effektivisera gata-park driften
Klicka här för att anmäla dig! Livesänd webbkurs om att effektivisera gata-park driftenDatum: 17 februari 2026 Utmaningar och kort om kursen Gata-park verksamheter har som andra delar av de tekniska förvaltningarna en kombination av sedan

Att vårda ett kulturarv i vardagen – när gravmiljön berättar mer än vi ser
När vi lyckas med den balansen – mellan funktion och värdighet, mellan samtidens behov och gårdagens arv – skapar vi kyrkogårdar som fortsätter vara levande kulturmiljöer.. […]

Driftutmaningarna måste klarläggas – gata-park har det tufft just nu
Det är något med den kommunala gata-parkverksamheten som gör den så fascinerande. Den är både ryggraden i vardagslivet och den tysta motorn som får en hel kommun att fungera, synas och kännas.. […]

Svårare att styra offentlig vinterväghållning än någonsin tidigare
Vintern kommer alltid tillbaka. Frågan är hur förberedd du vill vara när den gör det.. […]

Använd arbetsutrustning säkert – trygghet och ansvar i vardagen
Varje dag används tusentals maskiner, redskap och fordon i landets parker, kyrkogårdar och utemiljöer. De är oumbärliga för att arbetet ska flyta på – men också en källa till många av de olyckor som sker i branschen.. […]

Vad händer när platserna för livets slut förändras?
Kyrkogården har alltid varit en plats där livets slut möter historiens långsamhet. Men nu förändras förutsättningarna. […]

Jag älskar gult!
När jag träffar kunder för en trädgårdskonsultation, ett uppdrag eller håller kurser i trädgårdsdesign och ställer frågan om det finns något no-no. Svaret blir nästan alltid att man inte vill ha gult. Och de som







