I denna artikel om gravstenssäkring fokuserar jag på säkerhetsfrågor. Det är knappast riskfritt att utsätta en gravsten för ett säkerhetstest, och då pratar vi inte bara om att stenen kan välta och skada personalen eller besökare. Stroppar kan till exempel brista om de inte är i gott skick, personalen kan halka och skada sig eller bli skadade på grund av felaktig lyftteknik eller överbelastning. Maskiner kan också gå sönder och orsaka skador, eller hanteras felaktigt och därför bli ett riskmoment.
Riskanalys
Ett av de bästa arbetsredskapen man kan ha under processen med att säkra gravstenar är en genomtänkt riskanalys. Med hjälp av en riskanalys kartlägger du vilka eventuella risker som kan uppstå i varje enskilt arbetsmoment, och vilka konsekvenser det kan få. Den berättar också var någonstans arbetet ska påbörjas och vilket område som kommer sist.
Riskanalysen bör revideras ofta, så att man får med förändringar i arbetets förutsättningar och kan ta ställning till om man behöver förnya rutiner eller arbetssätt. En riskanalys kan också användas för att identifiera oförutsedda kostnader och för att lägga upp en strategi kring information och för att hantera eventuella negativa reaktioner som arbetet kan medföra. Det finns en uppsjö av mallar och metoder för riskanalys, det viktigaste är att man väljer en som är enkel att förstå och enkel att arbeta med, annars försvinner den snabbt ner i en byrålåda och syns aldrig till igen.
Lägga eller stolpa?
En av de första sakerna man måste bestämma är hur man ska hantera underkända stenar. Ska vi lägga ner dem eller sätta stolpar och band? Eller rentav använda båda metoderna? Finns det tillfällen när vi måste spärra av och hur gör vi i så fall det?
Om vi väljer att lägga ner stenar så går det relativt lätt om man har bra maskiner och en kyrkogård med tillräckligt breda gångar för maskinerna. Måste man lyfta manuellt så tillkommer skaderisken för personalen och begränsningar i tyngd och utformning som gör att inte alla stenar kan läggas. Stenar som lutas mot sockeln får snabbt en matta av ogräs under sig, kommer det att bli svårskött och orsaka klagomål om det tar lång tid innan stenen åtgärdas? Dessutom måste man fundera på om det är rimligt att lägga stenar som underkänns enbart på grund av lutningsfel?
Väljer man å andra sidan att stolpa stenarna så innebär det mindre allvarliga risker för personalen eftersom du aldrig behöver lyfta/flytta stenen. Du får istället fundera över risker med vibrationsskador i händerna när du slår ner stolpen i marken (hur är marken beskaffad, vilka redskap/maskiner används till detta?).
Du får också frågeställningar i form av materialval för stolpar, skruvar och band. Hur länge ska säkringen hålla innan stenen ska vara åtgärdad? Hur hög belastning ska bandet tåla, och är det väderbeständigt? Många plastband bryts till exempel ner av temperaturförändringar och sol, vilka garantier ger försäljaren?
Personalvård
Att ge sin personal bra förutsättningar för att klara av arbetet är det mest effektiva sättet att undvika olyckor och skador. De behöver utbildning och handledning och uppföljning för att orka med ett arbete som i längden är väldigt monotont och som kräver stor noggrannhet både rent praktiskt och i dokumentationen av stenarna. Bra arbetskläder och verktyg gör arbetet effektivare och säkrare och höjer arbetsmoralen betydligt. Det kan låta självklart, men där har vi mycket att lära av byggbranschen som har en helt annan kultur i de frågorna.
Andra viktiga personalfrågor är rädsla i samband med arbetet eller för aggressiva besökare som hotar och skäller ut dem. Ju längre tid arbetet håller på desto större är risken för arbetströtthet, att man börjar slarva eller ta genvägar. Man kanske slarvar med ergonomin och får problem med ryggen på grund av det.
Att säkra gravstenar är inte riskfritt, och att vi ser över och diskuterar risker och konsekvenser under hela tiden som stensäkringsprojektet är igång är otroligt viktigt, för vår egen skull.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB
Vi har en kurs i ämnet – Säkra lyft: Kistor och gravstenar
Klicka här för att läsa mer om kursen.

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]
