Nordens största krematorium byggs på Kvibergs kyrkogård i Göteborg. Anledningen till att Göteborg valde att projektera för ett nytt krematorium är den kapacitetsbrist som finns i Västsverige vad gäller kremationer. Göteborg servar idag ett flertal stora begravningshuvudmän genom uppdragskremationer och kylförvaring. Befolkningsmässigt växer regionen snabbt och den förstudie som genomfördes 2014/2015 visade tydligt på att det brådskade med att en tillbyggnad av det befintliga krematoriet för att därigenom dubblera krematoriekapaciteten.
En förstudie initierades redan 2011 som resulterade i ett kyrkofullmäktigebeslut som gav kyrkogårdsförvaltningen i uppdrag att ta fram en volymstudie av hur ett nytt krematorium skulle kunna gestalta sig. Denna volymstudie ligger även till grund för det miljötillstånd som är beviljat av Länsstyrelsen både för den gamla och nya delen av krematoriet. Tanken är att de fyra befintliga ugnar som togs i bruk 1999 ska användas parallellt med att de fyra nya ugnarna trimmas in. Volymstudien ledde även vidare till att parallella uppdrag gick ut till fyra arkitekter som fick möjlighet att skissa på hur en tillbyggnad skulle kunna gestalta sig.
En bedömningsgrupp bestående av representanter från Kyrkogårdsstyrelsen, Fastighetsutskottet, sakkunniga arkitekter, Stadsbyggnadskontoret och Länsstyrelsen utsågs. Det program som fanns framtaget pekar tydligt på funktion och tillgänglighet som de två viktigaste parametrarna att bedöma. Det betonades även att tidsaspekten var viktig då vi var oroliga för om de fyra nya ugnarna skulle hålla tills det nya krematoriet var driftsatt.
I programmet för nybyggnationen finns även med att kylutrymmena behövde byggas ut, anhörigrum för att kunna närvara vid kremationerna och ett separat urnutlämningsrum för anhöriga.
Arkitekt Peter Erseus stod för det vinnande förslaget och under 2015 drogs en detaljprojektering igång. Tuve Bygg vann upphandlingen vad gäller byggnationen och Kyrkogårdsförvaltningen gjorde en separat upphandling av ugnstekniken. DFW, ett holländskt ugnsföretag, blev det företag som vann den upphandlingen. Under hela processen har vi haft god hjälp av ÅF som också bistår med projektledning.
Det har varit en del svårigheter under resans gång. Trots gedigna markundersökningar visade det sig att markarbetena blev betydligt mer omfattande än vad som var projekterat. Lerdjupet där den nya byggnaden nu är uppförd varierade mellan 4 och 60 meter, vilket gjorde att pålningsarbetena blev mer omfattande. Vi ligger nu cirka en månad sent i förhållande till den ursprungliga tidplanen och räknar med att få ta den nya anläggningen i drift någon gång under oktober månad.
En annan svårighet har varit att hålla befintlig verksamhet igång under byggnationen. Vi har behövt göra en provisorisk entré för de kistor som kommer till krematoriet, men hittills har det fungerat bra. Det första spadtaget togs den 20 april 2016.
Kostnaden för tillbyggnaden inklusive ugnsteknik är budgeterad till 180 miljoner kronor och i yta är omfattningen 2 500 kvadratmeter.
Katarina Evenseth, Begravningschef, Göteborgs kyrkogårdsförvaltning
Fakta
Katarina Evenseth är begravningschef i Göteborg och även ordförande i föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer.
Kyrkogårdsförvaltningen ansvarar för begravningsverksamheten och kyrkogårdarna i Göteborg. Här finns 34 begravningsplatser, sex kapell och ett krematorium.

Familjegravarna håller samman Tversted kyrkogård
Ett personligt besök på den välhållna Tversted kyrkogård i norra Jylland, där blommande rhododendron, häckomgärdade familjegravar och få luckor skapar en ovanligt sammanhållen miljö.. […]

Trädskatten vid Schwerins slott
Vi åkte dit för slottet. Men det var de gamla träden som stannade kvar i minnet.. […]

Hur finansierar man en kyrkogård?
Hur finansieras en kyrkogård? Om begravningsavgift, gravskötsel, drift, underhåll, investering och det långsiktiga ansvaret för begravningsplatsen.. […]

Underhåll behöver tänkas om – inte bara göras mer
Underhåll handlar inte bara om att laga fel. Vi behöver förstå underhållsskuld, avhjälpande och planerat underhåll – och hur delarna hänger ihop.. […]

Hur finansierar man park, gata och vatten?
Hur hänger budget, kapacitet, drift, underhåll och investering ihop? Om ekonomin bakom kommunens park, gata och vatten – från årsbudget till livscykel.. […]

Perenndestination: Enköping
Vi är många som gärna åker till Enköping för att se de kända perennplanteringarna.. […]

Perenner – en fördjupning i naturalistisk gestaltning
En fördjupningskurs om perenner med Erikka Chapman och Hanna Holmberg, som båda är trädgårdsingenjörer. Kursen har tidigare varit en livesänd kurs. […]

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]
