Lekplatsbesiktning baserad på riskbedömning

Få saker väcker så starka känslor som riskbedömningen av säkerheten på lek- och motionsområden. Det är dock så världen ser ut idag och med hjälp av riskbedömningen kan områdenas ägare spara mycket pengar samtidigt som de förbättrar säkerheten.

I denna artikel:

• Varför är riskbedömning ett samtalsämne?
• Vilka utmaningar har fördröjt införandet av riskbedömning?
• Hur kan områdenas ägare få fördelar av riskbedömningen?
• På vilket sätt har man infört riskbedömning i Finland?

Riskbedömning i konsumentsäkerheten

När standarderna för lekredskap publicerades år 1998, resonerade man i allmänhet att efterlevnaden av dem löser problemen i anslutning till säkerheten. Det förekom obestridligen säkerhetsproblem med lekredskapen som var designade på 1970 – 80-talen.

Införandet av standarderna medförde också nya problem; kanske större än tidigare!

• Vad ska man göra med redskapen som inte fyller alla krav och som man inte kan reparera?
• Vad ska man göra åt uppenbara faror som det inte ställts krav på?
• Vad ska man beakta i områdesplaneringen, gällande vilken det inte finns standarder alls?
• Vem står för kostnaderna för omändringen av redskapen?
• Är fara alltid något negativt?
• Borde man förhindra alla skador?

Experterna, som även inkluderar svenska föregångare inom branschen, funderade på bland annat dessa frågor. År 2014 grundade man en internationell arbetsgrupp som hade som uppgift att definiera bedömningskriterierna för besiktningsmannens kompetens. År 2018 publicerade man en europeisk teknisk rapport, TR 17207, som lade fram att besiktningsmannen skulle ha kunskaper om sex delområden. Ett av dessa är standarderna och det andra är riskbedömningen.

Utmaningarna med riskbedömningen

Det finns hundratals riskbedömningsmetoder och exempelvis maskinindustrin har framgångsrikt använt sig av dessa redan i många år. Riskbedömningsmetoder finns också för konsumentprodukter, vilka kan tillämpas på lek- och motionsområden. Verktygen finns alltså redan!

Den största utmaningen i dag är att man kallar sådana metoder för riskbedömning, vilket inte uppfyller det viktigaste grundkravet i riskbedömningen: I resultatet måste man observera både den eventuella skadans allvarlighet samt sannolikheten att ett olyckstillbud inträffar. Exempelvis i Sverige är det väldigt allmänt att riskerna indelas i A-B-C-klasser på ett sätt som observerar riskbedömningens grunder, men resultatets tillförlitlighet är på samma nivå som vilken åsikt som helst.

Följande komponenter ingår i en riktig riskbedömningsmetod:

• Identifiering av risken till exempel med hjälp av standarder eller andra metoder.
• Bedömning av skadans allvarlighet.
• Bedömning av skadans sannolikhet.
• Tillämpning av resultatet med beaktande av den acceptabla risknivån på området.
• Fastställande av korrigerande åtgärd så att den kvarstående risken är av acceptabel storlek.

Låter det invecklat? Ja, det gör det, men det är av den anledningen man kallar besiktningsmannens arbete ett expertarbete!

Riskbedömningens fördel för ägaren av området

Ägarna av områdena är ansvariga för dess säkerhet. Felaktigt påstår man att säkerhet betyder samma som förenlighet med standarden. Hur kommer det sig?

Lagarna kräver i allmänhet inte förenlighet med standarden. Det skulle verkligen vara märkligt att kräva det av lek- och motionsområden, för vilka det enbart finns en frivillig, icke-harmoniserad europeisk standard. Däremot kräver lagen säkerhet.

Säkerhet är enligt den officiella ISO-definitionen ett tillstånd där de upptäckta riskerna är av acceptabel storlek. På så vis kräver lagen att en betydande risk måste korrigeras, även om den inte är kopplad till förenlighet med standarden. Däremot kräver lagen inte att man korrigerar oförenligheten med standarden, förutsatt att dess risk är liten.

Ägarna av området gynnas kanske mest av riskbedömningen om:

• Riskbedömningen förbättrar områdets säkerhet, eftersom den hjälper att upptäcka sådana risker som standarderna inte identifierar.
• Riskbedömningen ger inbesparingar i renoveringarna, eftersom alla oförenligheter med standarden inte behöver avlägsnas. Det kanske räcker att man lämpligt minskar sannolikheten att en skada inträffar, även om själva oförenligheten med standarden bevaras.
• Riskbedömningen medför flexibilitet till områdesplaneringen och möjliggör intressanta områden av ny typ.

Stara, Helsingfors stads affärsverk för byggnadstjänster, som producerar säkerhetstjänster för lekområdena, övergick år 2015 till besiktningar som baserar sig på riskbedömning. Teamledaren Marja Siitonen som på den tiden ledde lekredskapstjänsten berättar: ”Vi upptäckte fort att besiktningar som baserar sig på riskbedömning medför stora fördelar i jämförelse med de tidigare standardbaserade besiktningarna. Genom att fästa uppmärksamhet på de verkliga riskerna, i stället för på de formella standarderna, ökade säkerheten och samtidigt uppnådde man inbesparingar i anslagen. De inbesparade medlen kunde man använda för annat, där fördelen var större.”

Siitonen fortsätter: ”Jag skulle uppskatta att ungefär en fjärdedel av standardavvikelserna, vilka vi tidigare skulle ha reparerat, kunde lämnas oreparerade eftersom risken i praktiken var obefintlig. Samtidigt utförde vi riskbaserade reparationer som vi inte skulle ha utfört tidigare. På helhetsnivå uppnådde vi kännbara besparingar i reparationskostnaderna.”

Förändringen

Så länge som ägarna av områdena godkänner att besiktningsmännen inte arbetar på basis av riskbedömning, så kommer de inte att göra det. De potentiella fördelarna är dock massiva och olägenheter finns praktiskt taget inte alls.

Det kräver ansträngningar av besiktningsmännen att lära sig riskbedömning. Det kräver att certifierarna utvecklar systemet. Det kräver en ändring av tankesättet från det stela ja-nej-tänkandet till ett mer helomfattande säkerhetstänkande. Men som vi har lagt märke till i Finland, så är fördelarna värda alla ansträngningar!

Författaren är finska Safe to Play Oy:s (www.s2p.fi) verkställande direktör Esa Junttila, föregångare inom riskbedömning, och utvecklare av internationella ISO 17024 ackrediterade S2P certifieringen. Esa Junttila har redan utbildat hundratals besiktningsmän.

Hemsida: www.s2p.fi/en/
LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/esa-junttila-14000814