Växtbäddarna behöver förnyas – utmaningar vid drift och renovering

Är växtbäddarna redo för att ge växterna livskraft under lång tid? Eller har anläggningen sådana brister att beställaren borde säga; – stopp och belägg, gör om och gör rätt. Det är tyvärr inte ovanligt i en tid med många markanläggningar, ofta i förtätade miljöer och en ständig tids- och prispress. Låt mig ta några citat från deltagarna på vår kurs ”Växtbädden i fokus”:

• ” -När jag som beställare påtalar och berättar om hur växtbädden ska byggas så tycker E att B är jobbig och att det tar längre tid att bygga/fördyrar mm”. ”
• ”- Hur får man projektledaren vid anläggning att förstå vikten av en ordentligt anlagd växtbädd? Vem kollar, har de som besiktar rätt kompetens?”
• ”- En utmaning är att få till en bra kommunikation/dokumentation mellan projektfas och driftfas. Hur vet vi vad vi får? En del projektledare som inte alltid prioriterar ”det gröna i det de bygger” eller kanske inte respekterar växtdelen av projektet. Svårt att sedan på besiktning avgöra om det är rätt byggt, eller avgöra hur rotogräsfri jorden är. Vi vet inte alltid vad vi får är väl det jag tänker”.
• ” -Som projektör är det en utmaning att få koll på befintlig jords förutsättningar, jordanalyser saknas oftast. Det blir därför svårt att beskriva en renovering av befintlig växtbädd.”
• ”-Som projektör: Att driftpersonal till de anläggningar vi projekterar inte är öppna för nya idéer och sätt att sköta anläggningen på”.
• ”-Att kompetensen hos driftpersonalen inte tas till vara i början på projekt, kommunikationen brister mellan arkitekt, projektör och drift.  Det finns dåligt med ekonomiska medel för att renovera en växtbädd, kostnaden läggs på driften”.

Är det så att vi inte tillräckligt värderar vikten av att växtbädden måste få kosta i arbete och material om växterna vi planterar i bädden både ska kunna etablera sig och vara livskraftiga under hela den tänkta livstiden, den tid som anges i komponentavskrivningarna. En vanlig ”bokföringslivstid” är 20 år, d v s 5% värdeminskning/avskrivning per år. Då går det inte an att anläggningen är undermålig. Och det är väldigt sant som sägs ovan att vi inte alltid vet vad vi får när anläggningen är färdig. Vems fel det är spelar mindre roll än vad vi behöver göra för att vända utvecklingen.

Att följa AMA Anläggnings regelverk för fackmässigt utförande borde vara en självklarhet, liksom att låta en kompetent besiktningsperson kvalitetssäkra materialleveranser och utförande. Lika viktigt är att få med driften tidigt i projektet och att både projektör och DoU-ansvariga förmår att samskapa fram nya anläggningar. Samverkan skapar förståelse och gränsöverskridande samskapande öppnar nya möjligheter för både projektverksamheten och driften.

Men det är inte bara vid nyanläggning växtbäddarna behöver stöttning och uppmärksamhet. Här kommer några fler citat från verkligheten:

• ”-Undermålig garantiskötsel där rensning sker först inför besiktning och ogräset har fått fäste, likaså icke ogräsfri jord vid plantering som kräver intensiv skötsel. Kompakta jordar är svårrensade och svårvattnade.”
• ”-Växter hinner inte etablera sig under garantitiden (trots att det är 2 år), antingen blir de nedtrampade eller så klarar de det ändå inte, de klarar inte av att breda ut sig. Växtbädden blir hård. Svårt att få tillräcklig bevattning. Problem med ogräs från början till slut. Bristande skötsel under garantitiden”.
• ”-Många kyrkogårdar där vattentillgången är minimal och att vi bara besöker varje kyrkogård 1 dag/v under säsong.”
• ”-Ett annat problem vid t.ex. skolor och andra offentliga platser är att man får problem med att man inte låter växtbäddarna vara ifred utan går/förstör mm. En undran är om det kan finnas något “trevligt” och effektivt inspringningsskydd?

Växternas etablering behöver ges mycket mer fokus och är ett typiskt exempel där både projektören och driftpersonalen behöver tänka i nya banor. Ogräs i växtbäddarna är mycket tidskrävande att rensa, ibland helt hopplöst. En kvalitetssäkrad slutbesiktning, tydlighet kring vem som har etableringsansvaret och anslag som tillåter etableringen att kosta, är förutsättningen för att vi med trovärdighet ska kunna säga att anläggningen är ”färdig”. Här har många beställare en hemläxa att göra. Det är vanligt att vi inte avsätter pengar till etableringen och ”låtsar som ingenting” när problemen dyker upp.

En annan jätteutmaning är när det blir dags att renovera växtbäddarna.

• ”-Problem vid renovering när det ligger t.ex. markduk och täckback. Hur gödslar man bäst en plantering som är täckt av täckbark?”
• ”-En annan stor svårighet är att när vi renoverar växtbäddar med etablerade träd. Det är nästintill omöjligt att få något att ta sig under dessa, trots att vi vattnar extra mycket!”
• ”-Vid renovering av växtbäddar. Hur man får bort rotogräs som ligger vid kantstenar, brunnar o dyl. Samt om man har kvar några befintliga växter med dito problem. Har många gånger funnit olika rotogräs som ligger under kantsten och ikring brunnar som medför en hel del handgrävning.”
• ”-Underhålla växtbädden utan att behöva byta ut den. Strukturförbättring. Vad gör vi med ”kasserad” växtbädd?”

Renovering av växtbäddar kräver framförhållning, ekonomiska resurser och ”kreativt tänkande” för bästa resultat. Men det är väl värt den tid och som pengar det kostar om anläggningen som sådan är kulturhistoriskt eller grönstrategiskt värdefull. Vi kan inte förvänta oss att växtbäddar i förtätade, hårt trafik- eller miljömässigt belastade miljöer ska klara den tänkta livslängden utan att genomgå en ”halvtidsrenovering”. 20 år är en mycket lång tidsrymd under utsatta förhållanden och då dyker frågan om reinvestering upp.

Ett krångligt ord som egentligen betyder ” investering som syftar till att ersätta förbrukat realkapital”. Och när halva livstiden gått är det mer än sant att en hel del av anläggningens ”realkapital” har gått förlorat. Om vi inte renoverar är alternativet ofta att göra en helt ny anläggning och dessa kostnader måste vägas mot varandra i ett längre tidsperspektiv. Hur mycket livstidsförlänger vi anläggningen med om vi satsar på en renovering?

Det finns mycket att tillägga om utmaningarna när det gäller att förnya växtbäddarna. Vår kurs Växtbädden i Fokus går in på djupet i ämnet.

Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB