
Begravningsplatser med vilda växter för biologisk mångfald
De vilda växterna gör ett återtåg till begravningsplatser i form av nyanlagda slåtterängar, men också som ett komplement till trädgårdsperenner. Vilda växter är utmärkta till att förgylla murar och berika lundar och vattendrag – med stora värden för pollinerande insekter. Landskapsarkitekten Monica Sandberg, som har ritat Ängskyrkogården på Norra kyrkogården i Visby, är en av dem som gärna väljer inhemskt växtmaterial.
Viljan att skapa biologiskt värdefulla miljöer, med mat och boplatser till insekter, är en av anledningarna till att landskapsarkitekten Monica Sandberg väljer många inhemska växter när hon ritar begravningsplatser. Samtidigt tycker hon om att utgå från det befintliga landskapet och låta växtligheten smälta samman med det som redan finns där. Det vilda uttrycket är också en stor tillgång estetiskt, många människor ser stor skönhet i naturen och den inbjuder till vila och reflektion.

När hon tillsammans med landskapsarkitekten Nils Odén utvecklade både befintliga och nya områden av Berthåga kyrkogård i Uppsala, valde de att skapa områden med meandrande vattendrag och nyanlagda slåtterängar. Genom att bana av jorden ner till alven kunde de så in fröblandningar med vilda växter som inte hade klarat att växa i den näringsrika matjorden. I de befintliga delarna där det redan fanns slåtterängar sedan tidigare förde de in höskallra, Rhinanthus serotinus, en halvparasiterande snyltrotsväxt som dämpar gräsets konkurrenskraft, vilket leder till mer blommande växter.

Slåtterängar för vildbin
Blommorna bidrar med pollen till de hotade vildbin som är specialiserade på vår inhemska flora och måste ha specifika värdväxter för att överleva. De insektsarter som under lång tid har utvecklats ihop med den lokala floran är helt beroende av sina värdväxter för att överleva och dör ut när värdväxterna försvinner i takt med att ängar och betesmarker växer igen.
Nyanlagda slåtterängar kan vara ett viktigt komplement till befintliga, men kan aldrig ersätta de värden som går förlorade om dessa historiska landskapselement försvinner. När näringen har förts bort med hö under många hundra år bildas en mycket speciell jordmån och flora som är livsviktig för insekter – något våra nyanlagda ängar inte kan tävla med än på några hundra år. Det är därför av yttersta vikt att de betes- och slåttermarker som finns kvar fortsätter att betas och slåttras. Med det sagt är varje yta som får mer blommor värdefull för insektslivet.

Ängskyrkogården i Visby
Nu är Monica Sandberg verksam inom Landskapsgruppen, där hon bland annat har ritat Ängskyrkogården på Norra Kyrkogården i Visby. Även här har ängarna varit i fokus, men också vattendrag med ormbunkar och betesmarker för får. Gärdsgårdar, murar och typiska gotländska naturmaterial som kalkkross har skapat en stark karaktär och närhet till det gotländska på begravningsplatsen.


Murar och skuggiga lundar
Även torra och utsatta platser på kyrkogårdar, som murkrön och klipphällar, kan blomma med värdefullt pollen. Inhemska fetbladsväxter ger färg och form även på vintern med sina vintergröna blad.

Landets näringsrika lövskogar bjuder på många lämpliga växter för mer skuggiga lundar, planteringar kring vattendrag och även perennrabatter i rik trädgårdsjord. Monica Sandberg använde bland annat ormbunkarna träjon, svartbräken och hjorttunga för att skapa en lummig känsla längs vattenstråket genom Östra gravfältet på Visby Norra kyrkogård.

Ormbunkar utvecklades långt innan insekter och har därför inte evolverat i ett ständigt samspel med dem, på det sätt blommande växter har. Därför bjuder de inte pollinerande insekter på någon föda, men för oss människor är de ovärderliga för att skapa en nästan magisk känsla i skuggiga platser.

Lokalt växtmaterial
Precis som med all växtanvändning är det viktigt att tänka på om och hur växterna kan sprida sig ut i den omgivande naturen. Svenska botaniska föreningen har tagit fram ett policydokument för att peka på vikten av att använda svenska frökällor, gärna med lokalt frö från platsen, och att dokumentera i Artportalen vilka växter som sås ut var.
Med en hög ambition att bidra till biologisk mångfald är det viktigt att det nya växtmaterialet som förs in inte konkurrerar med de vilda växter som redan finns på platsen. Den vilda floran har ofta lokala anpassningar som har utvecklats under lång tid och nytt genetiskt material kan skapa korsningar där de anpassningarna försvinner.
Monica Sandberg håller med om att det vore bra att kunna arbeta med ännu mer lokalt växtmaterial. I Berthåga samlades lokalt ängshö in och spreds ut, men de använde också svenskodlade ängsfröblandningar. En möjlig väg att gå hade varit att samarbeta mer med lokala föreningar för att få tillgång till ängshö och ännu mer lokala fröer, men det skulle kräva ett annat slags arbetssätt i planerings- och anläggningsskedena. I nuläget lämnar hon som landskapsarkitekt över sin växtlista till entreprenören som ska anlägga och i byggprocessen finns ofta inte tid, kunskap eller resurser för insamling av hö lokalt. Men för kyrkogårdsförvaltningar som ju arbetar över lång tid med en miljö ser hon stora möjligheter att hitta sätt att få tillgång till hö och fröer från lokala ängsmarker för att successivt jobba in den lokala floran. Ibland kan det även finnas en rik fröbank i gräsmattorna på gamla kyrkogårdsdelar. Örterna där kan ha funnits i bygdens kulturlandskap i många hundra år. Med det stora intresse som finns för biologisk mångfald kan det öppna sig nya möjligheter för samarbeten mellan botaniska föreningar och kyrkogårdar, så att lokala ängsfröblandningar kan skapas och användas. För perennrabatter och gravsmyckningar är det redan idag möjligt att skicka lokala fröer för uppodling till pluggplantor, som alternativ till perennerna i handeln.
Erikka Chapman – Vild & vacker trädgård
Fakta
Erikka Chapman driver Vild & vacker trädgård, med fokus på gestaltning för både biologisk mångfald och mångfaldig skörd. Ätbara planteringar, vilda växter och lekfulla miljöer för barn står i centrum. Permakultur som planeringsredskap är grunden i gestaltningen för både privatträdgårdar, bostadsrättsföreningar, kyrkogårdar, företag och offentliga rum.
Vild & vacker trädgård är del av det kooperativa produktionshuset Smart.

Låt det blomma – det är vår!
När vi nu är i maj har våren kommit till hela vårt avlånga land. Låt dig inspireras av olika kombinationer med lökväxter så kan du måla med hela färgskalan. […]

Varför blir det inte som jag hade tänkt mig?
Förväntningar på växter och trädgårdsodling […]

Hållbar marksanering – för grön återanvändning av marken
I en perfekt värld går all mark att återställa till sin forna glans, men så är det tyvärr inte (ännu). Det finns markområden som inte kan återanvändas helt utan vidare, men en överraskande stor andel kan faktiskt saneras och bli säker att bygga på […]

Synliggör underhållsbehovet
Underhållsskulden pratades det mycket om redan för 15 år sedan. Det vi redan då visste är att när proppen åker ur flaskan kommer det att välla fram allt möjligt […]

Låt årsklockan styra kyrkogårdsarbetet
Vad är en årsklocka? Det är ett systematiserat schema för arbetsuppgifterna, hur omfattande de är och när de utförs under arbetsåret […]

Grönyteskötsel förädlar anstalter
Svenska anstalter har stor potential att utveckla park och trädgård till attraktiva anläggningar. Klienter erbjuds meningsfull sysselsättning och följer övergripande och levande strategier för utformningen genom enskilda skötselinsatser […]

Använd en elektrisk kistsänkare – spara ryggarna och klara arbetsmiljökraven
Det är dags att prata klarspråk om en viktig vardagsfråga som handlar både om etik och arbetsmiljö. Vid kistgravsättning har vi fem olika möjligheter att sänka kistan […]

Se upp med rasrisken vid återfyllning efter kistgravsättning
Många tror att risken för ras är över när graven är grävd och stämpad, men i själva verket kan den vara som störst vid återfyllningen […]

Restaurering av våtmark – så här går det till
Anläggning, restaurering och underhåll av våtmark är av stor vikt för en levande natur med biologisk mångfald, vilket gagnar oss allihopa, såväl människor som djur. […]

Förändringar i Arbetsmiljöreglerna 2025
Vi på Acama har anpassat våra säkerhetskurser och kursmaterialen enligt det nya regelverket för 2025 […]

Är effektivisering rätt väg att gå?
Kyrkogårdens kärnuppdrag är att begrava de döda och hålla begravningsplatserna i ordnat och värdigt skick. Tror du att det är vårt kärnuppdrag som drar det mesta av våra resurser? […]

Hur hanterar vi dagvattenanläggningar? Dålig skötsel driver upp kostnaderna
Dagvatten, det vatten som rinner av från mark, tak och vägar vid regn eller snösmältning, kan innehålla farliga föroreningar och orsaka stora problem om det inte hanteras rätt […]

Nu när allt ska vara grönt – borde det väl också gälla industrifastigheterna?
Förvaltning av industrifastigheter kräver ett långsiktigt tänk och ett fokus på underhåll och förbättringar av befintliga system […]

Ett år på kyrkogården
Följ med under ett års arbete på våra kyrkogårdar i Solberga pastorat […]

Den överskattade gräsmattan
En gräsmatta ska man bara ha. Och finns det en gräsmatta när man flyttar in i ett hus med trädgård får den ofta vara kvar. Så man börjar gödsla, vattna och klippa.. […]

Julrosor ger hopp om våren
Julrosor som blommar innan det mesta annat är exklusiva men förvånansvärt tacksamma. Trots att vädret kan skifta mellan snö och mildväder så klarar de av strapatserna […]

Vi måste börja jobba smartare
Begravningsavgiften är dyr som den är. Så är det dags igen. Kostnaderna ökar utan att vara kopplade till något effektivitetsmått […]

Digitalisering för effektivare vinterväghållning
Med långa vintrar och snabba väderomslag ställs höga krav på att hålla vägarna säkra och framkomliga, samtidigt som kostnader och miljöpåverkan måste hållas under kontroll […]

Tio trender inom vinterväghållning
Vintern närmar sig med stormsteg och därmed med största sannolikhet även oväder, snökaos och halka. […]

Det finns annat än gräsmatta
Den älskade gräsmattan fyller våra parker, oräkneliga rondeller och även minsta lilla plätt i staden. Men den visar sig vara lika bra för den biologiska mångfalden som en öken, eller ibland till och med sämre. […]

Designa en ätbar trädgård
Ibland får jag frågan om jag kan designa en trädgård med så mycket ätbart jag bara kan få in. Det är en rolig utmaning som också ligger i tiden […]

Är arbetet med den eviga vilans platser värdefullt?
Är begravningsväsendet inte tillräckligt viktigt för att få tillgång till att bygga ut begravningsplatserna, rimligt avståndsmässigt och med rimliga markförhållanden? […]