Slutet för mänskligheten eller affärsmöjlighet?
Stephen Hawking till BBC: “The development of full artificial intelligence could spell the end of the human race…. It would take off on its own, and re-design itself at an ever increasing rate. Humans, who are limited by slow biological evolution, couldn’t compete, and would be superseded.”
Oavsett om vi vill det eller inte så finns artificiell intelligens runt omkring oss. Jag pratar då inte om Skynet i Terminator utan om AI i till exempel bokföring. AI finns runtomkring oss. Bland de vanligaste applikationerna finns Google maps, chatbots för kundtjänst, för att optimera ditt flöde i social media, intelligenta högtalare, röststyrning i telefon, för att ta fram filmer du troligtvis gillar i ditt filmstreamingflöde med mera.
För att få ett grepp om vad AI innebär måste vi först klarlägga vad AI är för något. Enligt Wikipedia är det datorers förmåga att efterlikna männniskors naturliga intelligens. Okej, så varför då inte anställa fler människor i stället för att ha en maskin som kämpar med att efterlikna en människa? Är inte det mer effektivt?
Kan en människa arbeta 24/7? Nej. Kan en människa bearbeta en enorm mängd data på några sekunder? Nej.
Men… Kan en maskin improvisera? Nja. Kan en maskin göra enkla saker som att känna av finliret i social interaktion? Nej.
För att få ut nytta av AI behöver man fokusera på vad det kan göra just nu. För att lägga till lite mer teori så delar man in AI:s mognad i tre steg:
- Snäv AI-vilket vi är i nu hur intelligenta än maskinerna kan verka.
- Artificiell generell Intelligens-när AI kan tänka som oss.
- Superintelligens-när de har passerat oss (Hollywood).
Jag tog i min förra artikel upp att en robot styrs av AI men om vi försöker isolera AI i utemiljö som inte rör robotar då?
Ja, inte direkt kopplat kanske men ekonomisystemen bokför faktiskt delvis själva nuförtiden. Hur gör de det? Jo, med AI. Här ett exempel gällande Visma. Programmet lär sig ditt bokföringsmönster.
Lära sig är nyckelordet. På engelska lite slarvigt översatt till AI språk: Machine Learning (ML). Mjukvaran lär sig mönster och kan baserat på det härma.
Eftersom man sparar mer och mer data i verksamhetssystem går det att använda AI för analys och prognos och för att kunna förutspå fel innan de inträffar. Business Analytics (BI) har funnits ett tag men man kan förädla det genom att lägga på ett AI lager.
Enligt en artikel från Landscape Architecture Magazine Man kan använda AI för att studera hur människor rör sig i en publik miljö och därigenom kunna planera bättre vid anläggning av grönytor.
Efter att ha googlat tills jag blev stum i fingrarna kunde jag inte hitta några direkta tillämpningar inom utemiljö för AI så jag drar slutsatsen att det inte implementerats så mycket i den här branschen. Jag var helt enkelt tvungen att titta på tillämpningar i andra branscher. Ur en undersökning gjord av Simplilearn gällande topp 10 AI tillämpningarna kan man urskilja de här som kanske går att använda:
- Navigering. Det har vi redan berört. Varför inte använda AI redan i planeringsskedet för att optimera resurser och rutter?
- Rekrytering. Personalomsättning och en massa säsongare. Tar mycket tid. Använd AI för att gå igenom ansökningar. Det är inte alls ovanligt med AI, på gott och ont, i rekryteringsprocessen.
- Lär från jordbruk, en närliggande näring i vissa aspekter som använder AI bland annat för att förutse väder. Kanske användbart för vinterväghållning enligt en utredning från Midwest transportation consortium som går ut på att optimera snöröjningsresurser med hjälp av AI. Här en snöröjningsrobot beskriven i en artikel från hackster.io. Ojdå, nu landade jag i robotar igen men det är lätt hänt när det gäller AI för utomhusbruk.
På tal om robotar så är det framtiden inom lagerhållning. Kanske inte direkt relaterat till utemiljö utan snarare leverantörer till utemiljöföretag. Computer Sweden beskriver att Coop håller på att bygga ett nytt lager som kommer att ersätta manuella processer och vara upp till 95 % automatiserat.
- Självkörande fordon. Just nu i premiumpersonbilar men hur länge dröjer det innan det är standard i varje nytt fordon och även i lätta lastbilar? En del som måste fungera samtidigt är lagar för tillstånd. Här ett exempel från Kalifornien beskrivet i Popular mechanics gällande lätta lastbilar.
Varför ska man knyta ett fordon till ett arbetslag? Kan det vara så att arbetslaget tar ett fordon ut till där de ska vara, sedan återvänder fordonet för att antingen hämta material eller skjutsa ett annat arbetslag.
Om man kan få fordon att jobba hela tiden i stället för att bara stå stor del av tiden borde det innebära att man kan ha färre fordon. Detta förutsätter förstås att ingen av lagmässiga skäl behöver sitta i bilen även om den är självkörande. Glöm inte att ta ut lunchmackan från bilen bara, annars kommer den någon annan tillgodo. - AI kan användas i marknadsföring och då pratar jag inte om avancerade algoritmer hos sociala nätverk eller nätbutiker utan mer konkret som att automatiskt hitta och maila till befattningshavare i intressanta kundsegment.
- Chatbottar för att ta hand om t e x felanmälningar och prioritera dem är ju redan mer regel än undantag.
Till slut en favorit. De som levt tillräckligt länge kanske känner igen den talande bilen Kitt i Knight rider. Notera hur upprörd han blir när bilen pratar :-). “I can’t believe this, a car that talks back to me”.
Carl Liwerstrohle – Speed Up AB
Fakta
IT spaningen ingår i en serie artiklar skrivna av Carl Liwerstrohle, grundare av Speed Up AB, www.speedup.se. Ett IT företag med mobila och webblösningar för utemiljö- och fastighetsbranschen. Syftet med artiklarna är att se vilken ny teknik som finns och väcka tankar om hur man skulle kunna applicera den på utemiljöbranschen. Artiklarna är i krönikeformat och kan därigenom vara färgade av hans personliga åsikt.

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]

Återbruka kan vi alla
Vi lever i en tid där vi allt oftare talar om hållbarhet, miljö och ansvar för framtiden.. […]

Underhållsskulden – från felanmälningar till framförhållning
Livesänd webbkurs i tre delar om underhållsskuld, avhjälpande underhåll och planerat underhåll i den yttre miljön hos tekniska förvaltningar. […]

Att arbeta som säsongare på kyrkogården
Vi har intervjuat en kvinna i 30-års åldern om hur det är att arbeta som säsongsanställd på kyrkogården.. […]

Effektivisera kyrkogårdsverksamheten
En utbildning i att effektivisera kyrkogårdsverksamheten med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många församlingar att utveckla sin verksamhet, Katarina Evenseth som är senior advisor hos Göteborgs begravningssamfällighet och Per-Henrik Hinder som är kyrkogårdschef i Danderyd. […]

Varför biologisk mångfald är nästa hållbarhetsfråga för fastighetsbranschen
För några år sedan pratade nästan ingen om energiförbrukning i fastigheter. Idag är det en självklar del av branschen.. […]

Underhållsskuld – en dyr historia
I grön- och parkmiljöer syftar underhållsskuld på eftersatt skötsel och underhåll av grönytor, träd, rabatter, gångvägar och liknande.. […]

Tätortsnära skog- och natur
En kurs om tätortsnära skog- och naturmark med Erikka Chapman och Claes-Anders Malmberg som tidigare har hållits både fysiskt och livesänt. […]
