Elon Musk: “Robots will take your jobs, government will have to pay your wage”
Robotar eller inte kanske är en filosofisk fråga men jag kommer inte att ta upp det här utan fokusera på affärsnyttan. Oavsett vad man tycker om det så är det åt det här hållet samhället går. Låt oss ta robotgräsklippare för hemmabruk som ett exempel. Här är en undersökning från Robonyheter från 2016 och redan då stod robotgräsklippare för 56 % av marknaden. Enligt prognosen från MarketsandMarkets kommer marknaden, både privata och kommersiella, för robotgräsklippare ha en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 13,1 %.
Genom en ovetenskaplig undersökning bestående av att se sig runt på gräsmattorna i ett villaområde kan man dra slutsatsen att marknadsandelen inte minskat. Istället för att bli störd ordentligt fast mer sällan av en bensingräsklippare hör man nu ett mer eller mindre konstant lågt surr av robotarna som åker runt. Jag föredrar nog det senare eftersom min tidigare granne hade en förkärlek för att klippa gräset väldigt sent på kvällen.
Men vänta, en robotgräsklippare, det liknar inte de futuristiska Hollywood robotarna á la Terminator som kommer att ta över jorden. Vad är relationen? För att förstå och kunna förutse framtiden behöver man veta vad robotar är och syftet med dem. Enligt Wikipedia så är en robot en teknisk anordning som utför fysiska uppgifter. Genom att se hur robotar har automatiserat t ex produktion av bilar så får man en föraning om vad som kan hända i andra branscher.
På ett event som Tesla höll i augusti presenterades att de kommer att ta fram en humanoid robot som kommer kunna utföra arbete som är farligt, repetitivt eller tråkigt. Antagligen behövs det inte en humanoid robot för att automatisera farliga arbeten inom grönytebranschen. Ett exempel är arboristens arbete. Ett universitet i Tyskland håller på att ta fram en robot för beskärning.
Med tanke på hur Tesla har lyckats hittills med att ha två bilar på top 10 registrerade bilar i Sverige under september och med tanke på att Elon Musk verkar lyckas med nästan vad han än får för sig att göra (PayPal, SpaceX, Tesla) så kan man gissa att den roboten de får ut kommer att skaka om olika branscher. Det som jag tyckte var mest tankeväckande från eventet var när Elon sa att man kan säga att Tesla redan är världens största robottilverkare med tanke på att bilarna är robotar på hjul.
Genom att kombinera Artificiell Intelligens (AI) med robotar kommer robotarna att ta över fler och fler arbeten. AI är en stor komponent i Teslas självnavigerande bilar. Jag kommer att återkomma till artificiell intelligens i en senare artikel men bara för att förstå skillnaden på Hollywood och verkligheten så är vi bara i början av utvecklingen. Vi är två generationer av AI bort från Hollywood robotarna.
Hur relaterar det här till grönytebranschen då? I en artikel i Robots & Automation tar de upp en anordning man kan sätta på sina befintliga gräsklippningsmaskiner som med hjälp av AI kan styra befintlig flotta av gräsklippsmaskiner. Enligt uppgift från företaget själva är de helt överväldigade av beställningar och jag kan förstå det. Tänk att kunna automatisera befintlig flotta.
Alternativet till att uppgradera befintliga maskiner är att köpa in anpassade robotar, t e x de från Husqvarna eller den här från Graze, här beskriven i en artikel från The robot report. Hur länge dröjer det innan ogräsbekämpande robotar blir lönsamma att använda i parkavtal? Används i lantbruk nu men det krävs antagligen mindre anpassningar för att få den att fungera i en park men att få den att fysiskt ta bort ogräset är nog en bit bort.
Så, tillbaka till det affärsmässiga perspektivet. Kanske mer en strategisk fråga: acceptera att utvecklingen går framåt och ligga i framkanten eller köra på som vanligt. Sverige är enligt en undersökning från International Federation of Robotics som mäter antalet industrirobotar relativt till arbetsstyrkan redan på 5:e plats i världen gällande robotiseringsgrad. Ser man sig runt i samhället så finns det även där många robotar, som nämnda Teslan och alla drönare som flyger runt. En robot behöver inte vara människolik.
Elon Musks inledande citat då. Jag tror att han har rätt. “Robotiseringen” kommer att komma stegvis och det ger dig valet att undersöka hur ditt företag ska ställa om och hur du som person kanske behöver kompetensutveckla.
Vänta, det går inte att ta bra beslut utan att veta mer precist. Gå gärna till willrobotstakemyjob.com och sök på landscaping. Enligt den siten är det 86% risk för att arbetet Landscaping and Groundskeeping Workers blir automatiserat. Landscaping architect däremot har 3% risk.
Till sist något roligt, en video från Boston Dynamics, ett av de företagen som ligger främst, som visar en parkour övning. Imponerande, men min favorit är hunden Spot. Titta gärna 1:30 in i videon när Spot planterar en växt.
Carl Liwerstrohle – Speed Up AB
IT spaningen ingår i en serie artiklar skrivna av Carl Liwerstrohle, grundare av Speed Up AB, www.speedup.se. Ett IT företag med mobila och webblösningar för utemiljöbranschen. Syftet med artiklarna är att se vilken ny teknik som finns och hur man skulle kunna applicera den på utemiljöbranschen. Artiklarna är i krönikeformat och kan därigenom vara färgade av min personliga åsikt.

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]
