Samarbete gav ny plats
Platsens nya utformning är framtaget som ett samarbete mellan Parkavdelningen på Danderyds kommun och ljusdesignerduon Olsson & Linder från Jönköping. Idén om den röda mattan, som skulle förstärka känslan av en kommunentré, utvecklades under processen istället till att pelarna målades röda. Och den tidigare belysningen byttes ut mot spotlights som lyser upp varje pelare ovanifrån.
Kristallkronor
När det är mörkt ute lyser även åtta kristallkronor inneslutna i stora plastklot i tunneltaken under E18 och Roslagsbanan. Kristallkronorna är skapade av Olsson & Linder och har tidigare använts under en ljusinstallation anordnad av Linköpings kommun. Numera hängs de upp hos trädgårdsföreningen i staden som julbelysning. Kristallkronorna i Danderyd är däremot permanenta armaturer.
Tryggare och finare
Tidigare var viadukten under Inverness något av en icke-plats och designåtgärderna var i första hand tänkta att verka rumsskapande. Pelarnas nya färg och belysning hjälper till att knyta ihop områdets olika delar både när det är ljust och mörkt ute. Innan den nya belysningen kom på plats vilade stora delar av viadukten i mörker, men nu uppfattas rummet både större och mer enhetligt. En ny cykelparkering och nya grusytor har även tillkommit. Tryggare och finare blir nu också förhoppningsvis gångturen för dem som bor i Inverness och måste korsa området under bron på sin väg till Roslagsbanans hållplats i Stocksund. Eller för dem som väljer att passera platsen under kvällspromenaden!
Sofia Didrik, Landskapsarkitekt, Danderyds Kommun
Fakta
44 spotlights lyser upp pelarna.
Pelarna är målade i sex olika nyanser av färgerna rosa, klarrött, vinrött och orange.
Kristallkronorna är inneslutna i stora plastklot gjorda av polykarbonat.
Projektet ingår i kommunens satsning Upprustning E18.
Närpolisen och Trygg i Danderyd har tidigare klassat viadukten under Inverness som en av kommunens mest otrygga platser.
Både fotgängarens, cyklistens och bilistens perspektiv har stått i fokus vid utformningen.
Källa: Danderyds kommun

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]
