Konstnär eller psykolog?

Designerns roll i gestaltning av privatträdgårdar

Trädgårdsdesignern är både personen att hålla i handen när trädgården består av 1400 kvm kirskål och visionären som vågar propsa på växter när kunden undrar om gräsmatta och singel är det enda som kan vara lättskött. Här i sista artikeln om grön gestaltning fokuserar vi på trädgårdsdesignerns roll i arbetet med privatträdgårdar. Vi tittar också lite närmare på permakulturdesign, analysverktyget som plötsligt hittat in i både trädgårdar och på arkitektkontor.

Psykolog och pedagog

Trädgårdsdesignern är inte bara konstnär. Självklart är den konstnärliga biten viktig för slutresultatet, men i arbetsprocessen finns det flera viktiga steg att beta av innan skisserna kommer fram. Att arbeta med trädgårdskonst i privatträdgårdar är ett processledande. Det är inte alltid trädgårdsägarna själva vet om det, men det är ju de som i slutändan ska skapa trädgården, inte designern. Det designern bidrar med är kunskap och en idé att förverkliga, men de som lever i trädgården formar den med tiden. De första stegen i processen kan beskrivas som att Lyssna, Observera och Förklara. Lyssna på trädgårdsägaren, observera trädgården och förklara förutsättningarna. Som trädgårdsdesigner kommer man in med en djup växtkunskap kring vad som trivs i vilka förutsättningar och vilka växter som tävlar på samma villkor. Om växterna är stresstrateger som växer sakta och tävlar med uthållighet, eller om de är konkurrensstrateger som växer snabbt och tävlar med att mosa andra – det kan göra hela skillnaden för hur trädgården fungerar över tid. Man måste också förstå jord, se tecken på markpackning och kunna bedöma humushalt och kornstorlekar.

Trädgårdsdesignern måste vara psykolog åt växterna också. Här har irisen hamnat i en ojämn relation, där praktlysing och randgräs hotar att kväva den fullkomligt. Här hjälper inte samtalsterapi – irisen måste flytta.

I lyssnandet får man vara en coach som lyfter fram de behov som finns och hjälpa trädgårdsägaren att se vad som behövs, hur mycket tid de vill lägga på trädgården och vad de vill få ut av den. En viktig uppgift är att se vilka värden som finns på platsen. Ofta är trädgårdsägaren själv lite hemmablind och kan behöva hjälp att se det som fungerar bra, så då behöver man som en sann psykolog lysa lampan på det positiva och jobba med det.

Om trädgårdsägaren har visionen om en lummig, grönskande djungel med stora blad…

… och trädgården består av en blommande torräng full av vildbin, kan det behövas en stark pedagogisk förmåga för att förklara ståndort, förutsättningar och värden med det befintliga. Kanske finns det ett litet skuggigt hörn som kan bli lummigt, så att ängen kan få vara äng?

Konstnären som ger form

När förutsättningarna är klara och analysen är gjord, då kan konstnären få komma fram. Själva konsten är ju att skapa ett tredimensionellt konstverk som förändras under årets gång. En stark form, ett skelett, som bär genom alla årstider. Formen ska också bygga upp rum som är trevliga att vistas i – precis som en arkitekt arbetar med byggnader inomhus.

Vintern avslöjar landskapets och trädgårdens former. Om trädgården ger en upplevelse på vintern kommer den att göra det på sommaren också. Gunnebo slott, Mölndal

Nu behövs en vision, en idé, kring vad trädgården ska uttrycka. Den är grundad i trädgårdsägarens drömmar och förhoppningar, behov och önskemål, men den måste vara lite mer än så. Konceptet för trädgården är den röda tråden som binder samman alla olika delar. Det kan vara ett tema, som Havet, eller Ljus och skugga. Konceptet kan uttrycka ett formspråk, en känsla, och styr alla val i designen av trädgården. I en trädgård på sandjord i kustmiljö är havet en viktig inspiration och då blir det kanske naturligt med vajande gräs, låga växter som kattfot och strandtrift och läbuskage med havtorn och nyponros. I en torparträdgård blir konceptet kanske snarare mormorsträdgård, med myskmalva, daglilja och helenium.  I den bästa av världar är konceptet djupt rotat i kontexten, i platsen där trädgården befinner sig, så att både nutiden och historien syns i val av växter och material. Alla platser har en kontext, även nybyggen, det gäller bara att vaska fram den.

Byggda strukturer som murar kan ge det där skelettet, formen, som kan bära hur vild och spretig växtlighet som helst. Både det mjuka och levande och det strama behövs för upplevelsen. Klinta trädgård, Skåne

Riktigt bra design är när funktionerna som behövs för att kunna använda trädgården har möjliggjorts på ett sätt som samtidigt ger en konstnärlig upplevelse. Vatten kan användas till bevattning – men också till att skapa behagliga miljöer. Ett trädgårdsförråd kan samtidigt ge lä, skapa en vägg att spaljéra ett fikon mot eller förankra en pergola i. Det kan också ha ett sedumtak som ger mat åt insekter.

Form och ekologi kan gå hand i hand. Den modernistiska trädgårdsskaparen Mien Ruys (1904-1999) använde vatten för att skapa tydliga former i trädgården. En liten damm har också många ekologiska värden och är viktig för djurlivet. Mien Ruys trädgård, Nederländerna

En gräsmatta kan vara en yta att spela spel på – men också en geometrisk form som blir ett samlande rum. Mien Ruys trädgård, Nederländerna

Gestaltning utifrån värdegrund

En typ av trädgårdsdesign som det talas mycket om nu är permakulturdesign, där det här sättet att tänka mångfunktionalitet har tagits flera steg vidare. Inte bara ska varje byggd struktur ha minst tre olika användningsområden, det ska också vara gjort av förnyelsebara resurser och ha som mål att bidra med positiva effekter för både människor och miljö.

Veden tjänstgör som rumsdelare istället för en mur. Att låta varje struktur bidra på mer än ett sätt är en viktig princip i permakulturdesign. Mien Ruys trädgård, Nederländerna.

Permakulturdesign är inte en trädgårdsstil, utan snarare ett analysverktyg som bygger på värdegrunden omsorg om jorden, omsorg om människan och rättvist fördelat överflöd. Det är ett etiskt sätt att gestalta, där grunden bygger helt på hur ekosystem fungerar. Lite förenklat kan man säga att istället för att nöja sig med att sätta upp ett bihotell i trädgården vill man samtidigt förändra hela det jordbrukssystem och samhälle som har gjort att bina är hotade. Det kan ju kännas lite övermäktigt för en enstaka liten designer, men på trädgårdsnivå börjar det med ganska så alldagliga lösningar som att se till att det finns lagringsmöjligheter för trädgårdens äpplen.

Funkia, Hosta ssp, kommer tillbaka stort som perenn för skuggiga, näringsrika ståndorter. De stora bladen skapar spännande miljöer och är utmärkt för skogsträdgården eller woodlandet.

Det handlar mycket om att skapa ett kretslopp, där exempelvis det som lämnar köket återförs till kökslanden. Samtidigt behöver trädgården också stödja ekologiska funktioner, som att värna biologisk mångfald och att inte sänka grundvattennivåer. En av de viktigast verktygen en permakulturdesigner använder är att dela upp trädgården i intensivt skötta och extensivt skötta ytor, zoner. Det ska alltid finnas en orörd zon, där människan inte ingriper. De här principerna kan användas för att skapa alla slags trädgårdar och fler och fler designers och landskapsarkitekter hämtar inspiration från permakulturen, även utan att kalla sig för permakulturdesigners.

Funkia och piplök är tacksamma att odla, för de ger mycket skörd och är riktigt goda wokade i olja.

Oavsett vilken slags trädgårdsdesigner man är så är huvuduppgiften att lyssna på trädgårdsägaren och att försöka skapa någonting som kommer att glädja i många år framöver. Trädgårdsdesignern är ett slags psykolog, och konstnär, och pedagog och riddare – ett slags växternas försvarare. Om trenderna skulle slå alltför långt åt det minimalistiska måste vi alltid minnas att vi trots allt (nästan) har svurit en helig ed: Ingen trädgård utan växter.

Foto och text av: Erikka Chapman – Vild & vacker trädgård