Acamas VD, Claes-Anders Malmberg, har länge följt utvecklingen mot elektriska arbetsmaskiner och precis som många andra, fascineras han av den på många håll närvarande gatudammsugaren. En smidig kom-så-går-vi maskin som visar sig importeras av Högtryckscenter i Väst AB. Namnet på maskinen är Glutton och Claes-Anders bestämde sig för att ta reda på mer om maskinen och konceptet bakom. Därför intervjuade Gröna Trender importörens säljansvarige Nicklas Karlsson.
GT: – Vad ligger bakom utvecklingen av gatudammsugaren?
Nicklas Karlsson: -Trots att befolkningen idag är väl upplysta om miljöfrågor och den negativa miljöpåverkan vår nedskräpning medför, ser vi tyvärr ett ökat behov av renhållning på offentliga platser. Gatudammsugaren är framtagen som ett komplement till sopmaskinsföraren och ett effektivt hjälpmedel till gatsoparen eller skräpplockaren. Den minskar både fossila utsläpp och bullernivån i våra stadskärnor. En stor fördel är att man med denna typ av utrustning kan utföra städning av områden på alla dygnets timmar. Maskinen körs med filtersystem som möjliggör dammfri miljö. Glutton är utrustad med kraftfullt sug, effektiv arbetsbelysning, ljudnivån är väldigt låg och maskin är 100% fossilfri.
GT: – Hur är åtkomligheten på trånga ytor med mycket markutrustning?
Nicklas Karlsson: – Man kommer åt smuts under bänkar, bakom cykelställ, i buskar och i trånga hörnen. Kort sagt, man kan städa där konventionella sopmaskiner inte kan städa. Maskinen är också effektiv på att suga upp cigarettfimpar, krossat glas, hundavföring, löv och PET-flaskor. Den kan också städa på gräsmattor och lekplatser där besökare ofta lämnar skräp efter sig.
Nicklas Karlsson: – Glutton är utrustad med drivmotor, automatisk broms och ett kolfibersugrör med låg vikt, för maskinanvändarens ergonomi. Smutsen som sugs in i röret hamnar i ett 240L standard-sopkärl med säck, som man enkelt rullar av maskin utan några monotona lyft. Det innebär att maskinanvändaren aldrig fysiskt behöver vidröra något av den smuts maskinen tar hand om. Maskin har lång drifttid. Detta innebär att man kan arbeta med maskinen ett helt arbetspass utan att behöva tänka på laddning av batteripaketet. Laddaren är inbyggd i maskin och kopplas in i vanligt 230v uttag i slutet av arbetsdagen, vilket gör det enkelt skifta uppställningsplats för maskinen till nästa arbetspass.
GT: – Det verkar vara en maskin med många fördelar. Men har den inget på minussidan?
Nicklas Karlsson: – Nackdelen med denna typ av maskin är att den inte har samma avverkningskapacitet som en konventionell sopmaskin. Maskinen är inte optimal att använda vid stränga vintrar på grund av halka och snö. Är det dessutom långt mellan arbetsområden förflyttar man maskinen med hjälp av släp eller skåpbil.
GT: – Det är sånt man får ha i åtanke förstås. Men den är onekligen ett välkommet inslag i stadsbilden med sin tysta gång och arbetsbesparande insats. Renhållningsarbetet är ofta tungt och slitsamt och då är det skönt att ha med sig en smidig kom-så-går-vi maskin ute på stan. Tack för att du tog dig tid att besvara mina frågor om gatudammsugaren som jag setts användas ute i fler och fler kommuner.
Nicklas Karlsson, Högtryckscenter i Väst AB & Claes-Anders Malmberg, Acama AB
Fakta
Högtryckscenter i Väst AB är generalagent för Goupil elektriska arbetsfordon & Glutton elektrisk torg- & gatudammsugare.
Kontaktuppgifter: Nicklas Karlsson
Tel: 070-528 57 53

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]

Återbruka kan vi alla
Vi lever i en tid där vi allt oftare talar om hållbarhet, miljö och ansvar för framtiden.. […]

Underhållsskulden – från felanmälningar till framförhållning
Livesänd webbkurs i tre delar om underhållsskuld, avhjälpande underhåll och planerat underhåll i den yttre miljön hos tekniska förvaltningar. […]

Att arbeta som säsongare på kyrkogården
Vi har intervjuat en kvinna i 30-års åldern om hur det är att arbeta som säsongsanställd på kyrkogården.. […]

Effektivisera kyrkogårdsverksamheten
En utbildning i att effektivisera kyrkogårdsverksamheten med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många församlingar att utveckla sin verksamhet, Katarina Evenseth som är senior advisor hos Göteborgs begravningssamfällighet och Per-Henrik Hinder som är kyrkogårdschef i Danderyd. […]

Varför biologisk mångfald är nästa hållbarhetsfråga för fastighetsbranschen
För några år sedan pratade nästan ingen om energiförbrukning i fastigheter. Idag är det en självklar del av branschen.. […]

Underhållsskuld – en dyr historia
I grön- och parkmiljöer syftar underhållsskuld på eftersatt skötsel och underhåll av grönytor, träd, rabatter, gångvägar och liknande.. […]

Tätortsnära skog- och natur
En kurs om tätortsnära skog- och naturmark med Erikka Chapman och Claes-Anders Malmberg som tidigare har hållits både fysiskt och livesänt. […]

