Vi åker norrut i delstaten Karnataka för att, efter fem timmar på de skumpiga vägarna från Nagarholes vildmarkspark, komma till ett av två områden i Indien där man odlar kaffe. Chikmagalur, i Western Ghats bergen, som står på UNESCOs världsarvslista sedan 2012 och är äldre än själva Himalaya, där är det ideala förhållanden för att driva kaffeplantager. De flesta plantagerna är mycket stora men vi åker till en familjeägd plantage på 11 hektar. Här möter vi förmannen Mr. Kuna som berättar att dom har fler än 22.000 kaffeplantor och en gång om året kan skörda 300 säckar på 50kg var av kaffebönor.
För en säck får man ungefär 10.000 rupies fast priset har sjunkit lite. I år räknar han med att skörden är värd 4 miljoner rupies, eller 550.000 SEK. För att öka inkomsterna odlas också svartpeppar som klänger uppför stammarna på 2500 av de 6000 silverekarna. Skörden ger runt 200kg peppar på ett år och är ett värdefullt tillskott till plantagens produktion. Silverekarna finns där för att ge skugga till kaffebuskarna på bergssluttningarna och pepparn växer tacksamt på stammarna.
Ändå är plantagelivet tufft på många sätt och fler sidoinkomster behövs. Därför finns också apelsin- och citronträd. Apelsiner skördar dom 2 gånger om året och ett apelsinträd ger 2500 apelsiner per skörd. De odlas utan kemikalier eller växtmedel, organiskt och naturligt. De har även ett Homestay, med Bed and Breakfast. Gästerna är indier inom och utom delstaten som vill ha ett prisvärt boende över en weekend. Utländska gäster har man inte och utan guide hade det varit svårt att konversera då förmannens engelskakunskaper är mycket begränsade.
Chikmagalur är en väldigt utbredd landsortsstad med endast en större huvudgata. Ändå bor det i kommunen närmare 150.000 invånare och staden växer snabbt tack vare kaffeindustrin och den växande ekoturismen runt kaffet. Till skillnad från i Nagarholes berömda vildmarkspark lyser internationella gäster med sin frånvaro här i Chikmagalur och priserna är väsentligt lägre än på andra ställen i Karnataka. Här finns också många kryddodlingar med vit- och svartpeppar, nejlikor, kardemumma och många andra indiska kryddor och det är när vi köper lite kryddor och småpresenter med hem som man märker att här får man verkligen valuta för pengarna.
Den utbredda landsortsstaden klarar inte riktigt av den växande befolkningen, vare sig när det gäller vägar eller avloppssystem och annat. Kommunen är ändå välmående och räknar med att investera kraftigt i ny infrastruktur de kommande åren om bara ekoturismen fortsätter och drar köpkraft till området. Högst på listan står vatten- och avloppsförnyelse och kampen för bättre avfallshantering.
Områdets största turisttillströmning får man under de monsunregnsrika månaderna juni, juli och augusti när de trädklädda bergen svalkar och ger välbehövlig skugga och regnet gör att bergen sveps in i enorma dimridåer som ger en magisk upplevelse sägs det. Även i början av mars 2019 när detta skrivs är morgnarna uppe på bergssidorna magiska. Ett lätt sommarregn kommer framåt kvällen och då är det härligt att sitta i skydd under tak och bara lyssna till naturens skådespel. Syrsorna spelar och regndropparna porlar mot taket. Storstadens hektiska liv och dåliga luftkvalitet är här ersatta av lugnet och den syrerika, mycket rena bergsluften. Människorna i Western Ghats bergen har ofta små inkomster men lever i en grön och frodig miljö.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]

Återbruka kan vi alla
Vi lever i en tid där vi allt oftare talar om hållbarhet, miljö och ansvar för framtiden.. […]

Underhållsskulden – från felanmälningar till framförhållning
Livesänd webbkurs i tre delar om underhållsskuld, avhjälpande underhåll och planerat underhåll i den yttre miljön hos tekniska förvaltningar. […]

Att arbeta som säsongare på kyrkogården
Vi har intervjuat en kvinna i 30-års åldern om hur det är att arbeta som säsongsanställd på kyrkogården.. […]

Effektivisera kyrkogårdsverksamheten
En utbildning i att effektivisera kyrkogårdsverksamheten med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många församlingar att utveckla sin verksamhet, Katarina Evenseth som är senior advisor hos Göteborgs begravningssamfällighet och Per-Henrik Hinder som är kyrkogårdschef i Danderyd. […]

Varför biologisk mångfald är nästa hållbarhetsfråga för fastighetsbranschen
För några år sedan pratade nästan ingen om energiförbrukning i fastigheter. Idag är det en självklar del av branschen.. […]

Underhållsskuld – en dyr historia
I grön- och parkmiljöer syftar underhållsskuld på eftersatt skötsel och underhåll av grönytor, träd, rabatter, gångvägar och liknande.. […]

Tätortsnära skog- och natur
En kurs om tätortsnära skog- och naturmark med Erikka Chapman och Claes-Anders Malmberg som tidigare har hållits både fysiskt och livesänt. […]




