Vi åker norrut i delstaten Karnataka för att, efter fem timmar på de skumpiga vägarna från Nagarholes vildmarkspark, komma till ett av två områden i Indien där man odlar kaffe. Chikmagalur, i Western Ghats bergen, som står på UNESCOs världsarvslista sedan 2012 och är äldre än själva Himalaya, där är det ideala förhållanden för att driva kaffeplantager. De flesta plantagerna är mycket stora men vi åker till en familjeägd plantage på 11 hektar. Här möter vi förmannen Mr. Kuna som berättar att dom har fler än 22.000 kaffeplantor och en gång om året kan skörda 300 säckar på 50kg var av kaffebönor.
För en säck får man ungefär 10.000 rupies fast priset har sjunkit lite. I år räknar han med att skörden är värd 4 miljoner rupies, eller 550.000 SEK. För att öka inkomsterna odlas också svartpeppar som klänger uppför stammarna på 2500 av de 6000 silverekarna. Skörden ger runt 200kg peppar på ett år och är ett värdefullt tillskott till plantagens produktion. Silverekarna finns där för att ge skugga till kaffebuskarna på bergssluttningarna och pepparn växer tacksamt på stammarna.
Ändå är plantagelivet tufft på många sätt och fler sidoinkomster behövs. Därför finns också apelsin- och citronträd. Apelsiner skördar dom 2 gånger om året och ett apelsinträd ger 2500 apelsiner per skörd. De odlas utan kemikalier eller växtmedel, organiskt och naturligt. De har även ett Homestay, med Bed and Breakfast. Gästerna är indier inom och utom delstaten som vill ha ett prisvärt boende över en weekend. Utländska gäster har man inte och utan guide hade det varit svårt att konversera då förmannens engelskakunskaper är mycket begränsade.
Chikmagalur är en väldigt utbredd landsortsstad med endast en större huvudgata. Ändå bor det i kommunen närmare 150.000 invånare och staden växer snabbt tack vare kaffeindustrin och den växande ekoturismen runt kaffet. Till skillnad från i Nagarholes berömda vildmarkspark lyser internationella gäster med sin frånvaro här i Chikmagalur och priserna är väsentligt lägre än på andra ställen i Karnataka. Här finns också många kryddodlingar med vit- och svartpeppar, nejlikor, kardemumma och många andra indiska kryddor och det är när vi köper lite kryddor och småpresenter med hem som man märker att här får man verkligen valuta för pengarna.
Den utbredda landsortsstaden klarar inte riktigt av den växande befolkningen, vare sig när det gäller vägar eller avloppssystem och annat. Kommunen är ändå välmående och räknar med att investera kraftigt i ny infrastruktur de kommande åren om bara ekoturismen fortsätter och drar köpkraft till området. Högst på listan står vatten- och avloppsförnyelse och kampen för bättre avfallshantering.
Områdets största turisttillströmning får man under de monsunregnsrika månaderna juni, juli och augusti när de trädklädda bergen svalkar och ger välbehövlig skugga och regnet gör att bergen sveps in i enorma dimridåer som ger en magisk upplevelse sägs det. Även i början av mars 2019 när detta skrivs är morgnarna uppe på bergssidorna magiska. Ett lätt sommarregn kommer framåt kvällen och då är det härligt att sitta i skydd under tak och bara lyssna till naturens skådespel. Syrsorna spelar och regndropparna porlar mot taket. Storstadens hektiska liv och dåliga luftkvalitet är här ersatta av lugnet och den syrerika, mycket rena bergsluften. Människorna i Western Ghats bergen har ofta små inkomster men lever i en grön och frodig miljö.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB

Se upp med giftiga växter i våra utemiljöer
Att vara medveten om giftiga växter är inte bara en botanikfråga, det är en fråga om omsorg, ansvar och omtanke för dem som vistas i våra gröna miljöer.. […]

Arbetsvardagen förändras när kyrkogården blir digital
Kyrkogården förblir en plats av stillhet. Men bakom kulissen rör sig arbetet snabbare än någonsin – och vi som arbetar där står mitt i en utveckling som kommer forma framtidens förvaltning i många år framöver. […]

Underhållsskulden som smyger sig på – varför kommunerna måste agera nu
Underhållsskulden försvinner inte av sig själv. Men den går att stoppa – och långsamt arbeta tillbaka.. […]

Värdefulla vintergröna växter
En trädgård i balans behöver struktur och form året om.. […]

Giftigt eller ätligt?
Vi har en ny kurs i ämnet: Giftiga och ätbara växter Lisen Sundgren, Herbalist, forager och författare Herbalist? Forager? Jag får ofta frågande blickar när jag berättar vad jag jobbar med. Det är helt förståeligt

Kyrkogårdar som urbana grönområden: där natur, minne och samhällets puls möts
Kyrkogårdar är inte vilken grön yta som helst. De är platser där minne och natur möts, där tidens gång märks både i landskapet och i människors berättelser.. […]

Mentorskraft i jorden – hur trädgårdsmästarens erfarenhet vandrar vidare till nästa generation
Mentorskraften i jorden är mer än ett samarbete mellan kollegor. Det är en stafettpinne som förs från generation till generation.. […]

Framtidens närnatur behöver både omtanke och kunskap
Det finns få miljöer som så tydligt påverkar hur människor mår som den tätortsnära skogen. Här tar människor sina dagliga promenader.. […]

Effektivisera gata-park driften
Klicka här för att anmäla dig! Livesänd webbkurs om att effektivisera gata-park driftenDatum: 17 februari 2026 Utmaningar och kort om kursen Gata-park verksamheter har som andra delar av de tekniska förvaltningarna en kombination av sedan

Att vårda ett kulturarv i vardagen – när gravmiljön berättar mer än vi ser
När vi lyckas med den balansen – mellan funktion och värdighet, mellan samtidens behov och gårdagens arv – skapar vi kyrkogårdar som fortsätter vara levande kulturmiljöer.. […]

Driftutmaningarna måste klarläggas – gata-park har det tufft just nu
Det är något med den kommunala gata-parkverksamheten som gör den så fascinerande. Den är både ryggraden i vardagslivet och den tysta motorn som får en hel kommun att fungera, synas och kännas.. […]

Svårare att styra offentlig vinterväghållning än någonsin tidigare
Vintern kommer alltid tillbaka. Frågan är hur förberedd du vill vara när den gör det.. […]

Använd arbetsutrustning säkert – trygghet och ansvar i vardagen
Varje dag används tusentals maskiner, redskap och fordon i landets parker, kyrkogårdar och utemiljöer. De är oumbärliga för att arbetet ska flyta på – men också en källa till många av de olyckor som sker i branschen.. […]

Vad händer när platserna för livets slut förändras?
Kyrkogården har alltid varit en plats där livets slut möter historiens långsamhet. Men nu förändras förutsättningarna. […]

Jag älskar gult!
När jag träffar kunder för en trädgårdskonsultation, ett uppdrag eller håller kurser i trädgårdsdesign och ställer frågan om det finns något no-no. Svaret blir nästan alltid att man inte vill ha gult. Och de som

Att ge träden rätt förutsättningar – och sig själv ett enklare jobb
Att arbeta med träd i vardagen handlar sällan om de där stora insatserna som syns i tidningen. Det är det lilla och återkommande som gör skillnad.. […]

Att tänka naturligt – perenner med platskänsla och tålamod
Att arbeta med perenner handlar inte bara om att välja vackra växter. Det handlar om att tänka naturligt. Om att läsa platsen, förstå jorden, ljuset och de små rörelserna i miljön innan man börjar planera.. […]

Växtkunskap – grunden för alla som arbetar i utemiljöer
Att arbeta med utemiljöer handlar inte bara om att plantera, rensa, klippa och vattna. Det handlar om att förstå liv. För bakom varje buske, perenn och träd döljer sig en värld av biologi, anpassning och

Trädgårdsföretaget 2026 – nya krav, nya möjligheter
Det blåser nya vindar i den gröna branschen. Det är inte längre bara växterna som måste tåla både torka och skyfall – även företagen behöver anpassa sig till ett klimat där kraven förändras snabbt.. […]

Kan vattenkremation utmana den traditionella eldbegängelsen?
Resomation, eller vattenkremation som det också kallas, håller på att utmana den gamla symboliken kring elden som renande kraft. Här handlar det inte längre om lågor och rök, utan om vatten, värme och ett slutet kretslopp.. […]

Att göra gravskötseln mer attraktiv för kunden
Gravskötsel är inte bara ett praktiskt arbete – det är en fråga om kulturarv, kundrelationer och tillit. Ändå minskar efterfrågan på gravskötselavtal i många församlingar.. […]





