Blomning som sticker ut

Vi människor fascineras av naturens mångfald och variation och vi dras gärna till annorlunda och unika former hos växter. Växter som dessa bryter mönster, ger karaktär och skapar både unika och minnesvärda miljöer. I denna artikel har vi valt att lyfta fram ett axplock odlingsvärda växter vars blommor får oss att stanna upp, häpna och förundras lite extra.

Egentligen inte blomblad

Hos flera växter där blomningen sticker ut är det egentligen inte blommorna som drar ögonen till sig utan det är högbladen. Högblad är blad som sitter i anslutning till blommorna och som skiljer sig i storlek, färg och form från övriga blad. Högbladens uppgift är att locka insekter till de ofta små och oansenliga blommorna. Exempel på växter där högbladen är just det stora attraktionsvärdet är näsduksträd, koreanska blomsterkorneller, kobrakallor och törelväxter.

Näsduksträdet, Davidia involucrata var. vilmoriana, är ett exklusivt, blommande solitärträd för varma skyddade lägen i parker och trädgårdar i zon 1. Få träd ger ett sådant exotiskt intryck vid blomningen som detta. Blommorna är samlade i en rödsvart bollformad blomställning men det är de två vita högbladen, som hänger likt en näsduk kring blombollen, som drar uppmärksamhet till sig. När näsduksträden blommar i Göteborgs Botaniska trädgård kommer tusentals besökare för att beundra de märkliga träden. Blomningen infaller i månadsskiftet maj/juni och är riklig hos stora träd. Dessvärre blommar träden vanligen först vid 15 års ålder i Europa.

Koreansk blomsterkornell, Cornus kousa, är en större buske eller ett mindre träd med utbrett trattformad krona. Blomningen är riklig och infaller i juni. Blommorna är små, oansenliga och bildar ett grönt litet huvud. Detta omges av fyra vita högblad som tillsammans med blommorna bildar en 6–10 cm stor blomliknande form. Blomsterstånden sitter på upprätta stjälkar längs de horisontella grenarna vilket ger busken ett mycket karaktäristiskt utseende. Blommorna attraherar både bin, fjärilar och insekter. Blomningen börjar först på allvar vid 10–15 års ålder och det kan därför vara en fördel att köpa ett större och därmed äldre exemplar. Bladverket är svagt böljande, mörkgrönt och antar på hösten en vacker purpurröd ton. Blomningen följs av dekorativa, hallonliknande, rosaröda frukter som kan användas till marmelad. Blomsterkornellen är vacker solitärt planterad eller i blickfånget i busk- och perennplanteringar i park och trädgård. Den är härdig till zon 3, men vissa sorter rekommenderas bara i zon 1 och 2.

En av de mest slående blomformerna hittar vi i kobrakallasläktet, Arisaema. Utseendet är lite märkligt, nästan trolskt. Blomkolven omges av ett hölsterblad, det vill säga ett högblad som mer eller mindre omsluter blomställningen. Hölsterbladet är ofta försett med tydliga linjer i grönt och vitt beroende på art och sort. Blomningen infaller i maj-juni. Kobrakallor är inte så vanliga i svenska trädgårdar och parker men borde kunna användas mer i woodland och skogsliknande planteringar. Kobrakallor behöver jord som är både näringsrik, mullrik och fuktig och trivs mycket bra intill dammar och bäckar.

Bildtext: Kobrakallor, Arisaema, är exotiska juveler med trolskt utseende. Från vänster till höger: klubbkobrakalla (Arisaema sikokianum), parasollkobrakalla, (Arisaema consanguineum) och stolt kobrakalla (Arisaema nepenthoides).

Även i släktet törelväxter, Euphorbia, är det högbladen som står för blomeffekten. I släktet finns flera odlingsvärda och dekorativa perenner men även krukväxter så som julstjärnor och suckulenter. Gemensamt för växterna i släktet är att blommorna är kraftigt reducerade och saknar foder och krona. De oansenliga blommorna har i stället vanligen två undersittande högblad.

Mutationer ger märkliga former

Mutationer kan uppstå spontant men kan även framkallas av yttre faktorer vid växtförädling, till exempel genom att utsätta växter för strålning eller kemikalier. Mutationerna resulterar ofta i avvikande och unika färger och former hos blommor, blad och skott. Ibland får växten fler än två uppsättningar kromosomer vilket ofta resulterar i större blommor eller extra kronblad. De kan även göra så att två eller flera blommor växter ihop till nya strukturer eller att blomman delar sig i mindre delar. Mutationerna kan också leda till att reproduktiva organ ombildas till andra typer av strukturer eller till förlust av olika blomdelar som påverkar blomstrukturen.

Spännande former som är resultat av mutationer kan till exempel ses hos solhattar, Echinacea purpurea, av ”double decker-typ”. Värt att tänka på är att hos dessa blommor har ståndare, pistiller och nektarier ofta ombildats till blomblad. De är därmed inte intressanta för pollinatörer.

Bildtext: Solhattar med ”double decker”-struktur. Från vänster till höger: Echinacea ’Hot Papaya’, Echinacea ’Secret Desire’^PBR, Echinacea purpurea ’Catharina’

Blomfärger och former för att öka pollinering

En del växter har utvecklat strategier för att locka insekter till sina blommor för att underlätta pollinering. Det kan vara blommor med färgglada kronblad och mönster, blommor som utsöndrar specifika dofter som lockar till sig insekter eller blomstrukturer som underlättar för landning eller håller kvar insekten tillräckligt länge för att växten ska hinna pollineras.

Den koreanska piprankan, Aristolochia manchuriensis, är en populär klängväxt med sina stora, hjärtformade, frodigt gröna blad. Blommorna gömmer sig lätt bakom de stora bladen men titta lite närmare i juni-juli så kan du se de gula pipformade blommorna med purpurbrun kant. Blommornas doft lockar till sig pollinerande insekter och tack vare pipan blir insekten kvar en stund så att den hinner pudras av pollen innan den flyger vidare.

Distinkta blomstrukturer

Växter med bollformade blomstrukturer är estetisk tilltalande tack vare sin distinkta karaktär. Dekorativa blombollar ser vi bland annat på snöbollsbuskar, hortensior, prydnadsallium och hos bolltistlar.

Bland buskarna hittar vi det även hos den än så länge ganska okända bollbusken, Cephalanthus occidentalis. Den blommar från slutet av juni till slutet av augusti med annorlunda, perfekt runda, krämvita blombollar.  Blommorna är rika på nektar och drar till sig rikligt med fjärilar och pollinerande insekter. Bollbusken trivs bäst på sur till neutral, mull- och näringsrik jord. Busken kan användas solitärt eller i buskage. Sorten FIBER OPTICS (’Bailoptics’) är härdig till zon fyra.

Bildtext: Bollformade blomställningar ger karaktär. Från vänster till höger: Echinops bannaticus ’Taplow Blue’, Allium karataviense ’Ivory Queen’, Cephalanthus occidentalis FIBER OPTICS (’Bailoptics’)

Lottie Broman Nilsson, hortonom, Sveplant AB