Vad händer kring park, gata och yttre fastighetsmark?
I ganska många år nu har jag skrivit en krönika varje år om hur branschen kan tänkas utveckla sig framåt. Sällan har jag fått så många flashbacks till det tidiga 1990-talet som denna höst.
Låt oss börja med exploatering och förtätning som varit tongivande de sista 10 åren. Där är det mycket komplicerat nu. Stora delar av byggsektorn håller på att gå i stå. Alla känner till orsaken med höga räntor och dyra byggkostnader. Däremot är inte alla som ser sammanhanget mellan stillastående nybyggnad och pågående projekt som ska färdigställas. Kommunerna drar inte längre in pengar på att tomtförsäljningar och markupplåtelser. Stort minus i kassan. Inte bra. Markbyggnad och landskapsplanering känner av de kalla vindarna. VA klarar sig bäst.
På driften är det kärvt för gata och park. Vintern är svårberäknad och barmarksdriften brottas med både torka och skyfall. Gata och park i egen regi lider ofta av att driftuppdragens omfattning inte är kopplat till anslagen och att man inte har affärssystem för att redovisa drift och underhåll. VA och yttre fastighet har tydligare kopplingar och därmed större genomskinlighet mot politiken och prioriteringarna. För alla verksamheter gäller dock att livstidskostnaderna för en anläggning och dess komponenter behöver bli mer synliga än idag.
Alltför ofta ser man att vi haft resurser att bygga nya anläggningar men inte får några nya driftpengar. Fortsätter vi med att skjuta upp nödvändiga underhållsarbeten för att betala mer drift, så kommer kapitalförstöringen att öka kraftigt.
Kyrkogårdarna kämpar också med både drift och anläggning. Begravningsskicket har förändrat sig kraftigt under senare år med många askgravplatser men samtidigt stort markbehov för nya kistgravar. Samtidigt har nu begravningsavgiften funnits sedan år 2000 och under den tiden stigit med runt 75%. Avgiften är inte lätt att höja ytterligare i dessa dyrtider. Genom sammanläggningar finns nu många fler storpastorat som var och en har många kyrkogårdar att förvalta, med stora utmaningar kring samordning, likställdhet i standard och förstås effektiviseringsbehov.
Inte sällan ser man möjligheter till förbättrat kunskapsutbyte och samarbete med andra offentliga huvudmän för allmän platsmark, t. ex gata och park. Ett naturligt samarbetsområde 2024 är biologisk mångfald och klimatanpassningslösningar, t ex dagvattenlösningar och gräsomställning till ängsmark.
Trädgårdsanläggare och driftentreprenörer har det tufft just nu. Anläggarna pressas både av att privatkunderna drar i bromsen, materialleverantörerna har höjt sina priser och förstås av att byggsektorn är i en så stor kris att vi inte sett detta sedan tidigt 1990-tal. Min magkänsla, för jag var ju med den gången också, är att det kommer bli värre innan det blir bättre. 2024 kan bli ett mycket svårt år för många företag och förvaltningar.
Nu till maskinutvecklingen. Här har det gått fort de senaste åren. Med mycket batterimaskiner och långt gången omställning till fossilfria bränslen är vi en bra bit på väg i miljöarbetet. Men HVO är mer än lite dyr och maskinpriserna har som allt annat ökat rejält. Vi behöver motverka dyrtiderna genom att bli bättre på hur vi arbetar rent logistiskt och minska tid och kostnader för att transportera, lasta och lossa, både personal och maskiner.
Särskilt när vi har många arbetsställen som ska betjänas från en och samma depå. Och vi behöver fortsätta att utveckla arbetsrobotar för olika typer av skötselarbeten. Här finns både kroppsligt slit att spara och effektivisering att vinna.
Till sist tänkte jag nämna att vi under hösten spelat in två kostnadsfria kurser om aktuella driftsutmaningar. Det finns en för gata/park/yttre fastighet, https://gronatrender.se/inspelade-kurser/gata-park-och-yttre-skotsels-driftutmaningar-2023/ och en för kyrkogårdar https://gronatrender.se/inspelade-kurser/kyrkogardens-driftutmaningar-2023/. Varje driftutmaningskurs är ca 40 minuter lång och alltså helt kostnadsfri att ta del av.
Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB


När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]

Återbruka kan vi alla
Vi lever i en tid där vi allt oftare talar om hållbarhet, miljö och ansvar för framtiden.. […]

Underhållsskulden – från felanmälningar till framförhållning
Livesänd webbkurs i tre delar om underhållsskuld, avhjälpande underhåll och planerat underhåll i den yttre miljön hos tekniska förvaltningar. […]

Att arbeta som säsongare på kyrkogården
Vi har intervjuat en kvinna i 30-års åldern om hur det är att arbeta som säsongsanställd på kyrkogården.. […]

Effektivisera kyrkogårdsverksamheten
En utbildning i att effektivisera kyrkogårdsverksamheten med Claes-Anders Malmberg som har hjälpt många församlingar att utveckla sin verksamhet, Katarina Evenseth som är senior advisor hos Göteborgs begravningssamfällighet och Per-Henrik Hinder som är kyrkogårdschef i Danderyd. […]

Varför biologisk mångfald är nästa hållbarhetsfråga för fastighetsbranschen
För några år sedan pratade nästan ingen om energiförbrukning i fastigheter. Idag är det en självklar del av branschen.. […]

Underhållsskuld – en dyr historia
I grön- och parkmiljöer syftar underhållsskuld på eftersatt skötsel och underhåll av grönytor, träd, rabatter, gångvägar och liknande.. […]

Tätortsnära skog- och natur
En kurs om tätortsnära skog- och naturmark med Erikka Chapman och Claes-Anders Malmberg som tidigare har hållits både fysiskt och livesänt. […]
