Flera nya yrken förväntas inom utemiljöbranschen och många väntas kräva helt nya arbetssätt, kompetenser och utbildningskrav. Utemiljöbranschen är en stor och svårberäknad bransch. Branschen har stora pensionsavgångar och ett ökat kompetensbehov på grund av nya krav på hållbarhet, miljömål och klimatförändringar som ska säkerställas inom planering, utförande, uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet. Behovet av utbildad arbetskraft som kan förvalta de gröna offentliga stadsytorna och andra utemiljöer är väldigt stort i Sverige och hela EU.

Det efterfrågas arbetskraft med gröna kompetenser

“Kampen mot klimatförändringarna börjar i klassrummet.” ”Enormt behov av gröna utbildningar i EU.” ”Vi har brist på kompetens när det gäller arbetskraft.” ”Det behövs många fler”, säger skolminister Lotta Edholm. EU:s utbildningsministrar vill skapa fler utbildningsplatser för att öka kompetensen inför den gröna omställningen.  

Dessa gröna kompetenser är kunskaper, förmågor, värderingar och attityder som behövs för att leva i, utveckla och stödja ett hållbart och resurseffektivt samhälle och för att utföra den gröna omställningen. Begreppet ”grön omställning” rymmer en bredd av perspektiv; fossilfri omställning, grön tillväxt, cirkulär ekonomi och socio-ekologisk omställning. Inom begreppet ”gröna kompetenser” finns förmågan att utveckla framtidens hållbara, klimatanpassade utemiljöer som gynnar den biologiska mångfalden, ger rekreation och välmående.

 

Foto: Maarit Nors – Greenhouse på Augustenborg Malmö

Yrkestitlar och kunskapskrav, hänger de ihop?

Det finns väldigt många yrken i utemiljöbranschen och de arbetar ofta med liknande uppgifter. I gröna jobbannonser förekommer ofta följande kvalifikationskrav, “avslutad gymnasieutbildning inom grönyteskötsel eller annan utbildning som arbetsgivaren bedömer likvärdig, meriterande är ifall du har högskoleutbildning inom relevant område, såsom exempelvis landskapsingenjör”. Det är viktigt för branschen att tydliggöra vilken typ av kompetens som efterfrågas och inte förknippa det med någon yrkestitel eller utbildning, eftersom utbildningarnas innehåll varierar stort beroende på inriktning, kursinnehåll och längder.

En ungefärlig lista av nuvarande utemiljöyrken: Green Urban Developer, Arbetsledare inom hållbar grönyteförvaltning, landskapsingenjörer, trädgårdsingenjörer, landskapsarkitekter, trädgårdsmästare och hortonomer. Inom utförandet av den praktiska skötseln finns även en uppsjö av yrken som arborister, trädgårdsarbetare, trädgårdsskötare, säsongsarbetare, parkarbetare, arbetande arbetsledare, kyrkogårdsarbetare, anläggare, fastighetsskötare, bo- och skötselvärdar. Nya yrkestitlar med tillägg som certifierad eller kvalificerad innebär ingen skillnad. Och inget av tidigare nämnda är s.k skyddade yrken, inte ens landskapsarkitekt, så vem som helst kan kalla sig för det eller liknande. Landskapsarkitekter kan efter avslutad utbildning och examen (5 år) ansöka om yrkestiteln Landskapsarkitekt LAR/MSA.

För att lösa utmaningar och leva upp till framtida hållbarhets- och miljökrav behöver branschens verksamheter vara tydligare med att kompetenskartlägga olika yrken och arbetsuppgifter, så att det tydligare hänger ihop med utbildningarnas innehåll, annars finns risken att behov och utbildad arbetskraft med gröna kompetenser inte möter varandra.

Problemställningar – Kompetensglapp

Jag vill lyfta upp ett återkommande problem som framkommer framför allt inom fastighetsbranschen och den bostadsnära utemiljön. Utförare och förvaltare som ansvarar för att planera, förvalta och kvalitetssäkra bostadsnära miljöer har oftast bara grundläggande kompetens kring utemiljöfrågor och många har inte alls någon utbildning kopplat till utemiljöer eller de arbete som ska utföras. Detta kan leda till att utemiljön planeras, projekteras och sköts felaktigt.

Klimatanpassningar i följd av klimatförändringar kräver kunskap att skapa långsiktiga handlingsplaner, så att man inte utför hastiga handlingar som leder till ”green wasting”.

Andra utmaningar som jag vill lyfta är brist på kunskap inom effektiv, genomtänkt logistik, trafikstyrning och användning av fordon, att kunna hantera ett mobilt arbetslag och säkerställa smidig förflyttning mellan olika arbetsplatser i tätbebyggda städer. Varför är körkort meriterande, varför ger vi inte möjlighet till cykel, måste vi köra runt med redskap på flak eller kan vi hyra ett skjul vid bostadsgårdarna? Dålig, eller ingen planering t. ex. vid utsättning av urnor kan orsaka oerhört många timmars transport och i vissa fall bli en omöjlig arbetsuppgift i trånga utrymmen. En liten blomsterurna som ska bevattnas 1 gång i veckan kan bli oerhört dyr i drift.

Ytterligare problem i utemiljöbranschen är eftersläpande digitalisering, datorvana och användning av digitala verktyg, vilket blir en utmaning när man måste samla data från pappers dokument och olika system som inte är integrerade med varandra, detta medför att det är svårt att göra kvalitativ analysering och systematiskt uppföljande vilket bromsar utveckling. 

 

Foto: Maarit Nors – Bostadsmiljöer.

Vilka färdigheter anses vara ”gröna”?

Hållbarhetskompetens efterfrågas stort. Hållbar utveckling är ett integrerat förhållningssätt till miljömässiga, sociala, ekonomiska frågor som leder till grönare ekonomi och samhälle, för att upprätthålla en anständig levnadsstandard för både nuvarande och framtida generationer. Det behövs kunskaper att förstå hur alla 3 delar hänger ihop.

Nya kunskapskrav inom utemiljö branschen – ett paradigmskifte

Det förväntas mera kunskaper inom företagande, företagsekonomi, -ledning och -styrning, kommunikation, marknadsföring, att kunna beräkna kostnader och tidsramar, leda och utveckla personal, hantera arbetsmiljöfrågor och andra problem som uppstår. Kunskap att hantera digitala verktyg som GIS. Kännedom till branschens lagar och regelverk som LOU (Lagen om offentlig upphandling), AB 04, ABT 06 och ABFF 15, ÄTA-arbete.

När många aktörer är inblandade är förmågan att nätverka och samverka oerhört viktigt. Att vara nyfiken och försöka förstå hur andra branscher fungerar och lära sig av dem, utarbeta silo- tänkandet, det är en väg till framgång och gemensam målbild. Att våga ifrågasätta branschens gamla standarder och “så har vi alltid gjort”.

Markbyggnad, markprojektering och användande av markmaterial kräver förståelse av cirkulär ekonomi och vilken klimatpåverkan olika materialval och utförande har. Hur ska utemiljön skötas, hur ser livscykelanalysen ut? Hur påverkas växterna av olika omvärldsfaktorer som till exempel klimatförändringar? Förmåga att se kopplingen mellan planering och skötseln av den färdiga utemiljön som ska driftas under lång tid är nyckelkunskaper. Planerat underhåll förutsätter förmågan att tänka långsiktigt och ekonomiskt, följa med i utvecklingen med att uppdatera kontinuerligt sin kännedom om nya produkter, metoder, lagar och regelverk.

Förmågor att utforma en utemiljö efter grundtanken vad utemiljön används till och vem som använder utemiljön kräver kännedom om och förståelse av samhällets socioekonomiska/ekologiska aspekter och hur stadsgrönskan påverkar människan.

 

Foto: Maarit Nors – ISA 2022 Malmö

Hur kan branschen tillsammans med utemiljö utbildningsanordnare påskynda den gröna omställningen?

Inom YH-utbildningar finns oftast en ledningsgrupp som består av företag från branschen, och är med och bestämmer innehållet i utbildningen, detta gör att utbildningen kan i viss del ha nära relation till vad branschen efterfrågar och behöver. Inom universitetsutbildningar finns branschråd som fungerar som länk till näringslivet och det offentliga, och är rådgivande i utveckling av olika program, inriktning och innehåll. Det är viktigt att dessa grupper/rådgivare har bred branschkännedom med mångfald av representanter och även samverkan med andra branscher som bygg, transport, energi, IT, fastighet och samhällsplanering m.m. som har en tät koppling till utemiljön.

En annan mycket effektiv lösning kan vara att branschen utmanar sig med att kartlägga sina behov och aktiverar sig med att kontinuerligt erbjuda meningsfulla praktik/lärande i arbete (LIA) platser och därmed aktivt engagera sig i den gröna omställningen och utvecklingen av hur den framtida gröna utemiljön formas. Det blir ett win-win när verksamheter aktivt söker efter studerande inom olika gröna YH- och universitetsutbildningar och inte omvänt. En LIA-studerande/praktikant är en oerhört värdefull resurs eftersom det bidrar till samverkan som ger inblick i nytänkande.

Maarit Nors – Grön samhällsutvecklare, Green Urban Development