Nya markanläggningar är inte vinteranpassade

Det har byggts många nya markanläggningar runt om i landet. I stort sett har dom det gemensamt att det ska gå fort och det är trångt om saligheten. Åtminstone den salighet som innebär att ytorna blir optimala för den kommande driften och det ofrånkomliga underhållet. Och det är nu problemen börjar.

Inte sällan blir driften inte tillfrågad i tid om kommande behov och deras prioriteringar överensstämmer inte alltid med dom som designar och bygger anläggningarna. Och när det gäller dyra driftarbeten som tillhör kommunens obligatoriska uppgifter, ja då är det illa ställt om inget görs.

Vi behöver snöupplagsplatser, om det nu kommer snö, annars blir vi tvungna att börja med tidig utlastning för framkomlighetens skulle. Och det är inte gratis!

Vi behöver komma till med rationella arbetsmaskiner och undvika manuell snöskottníng och halkbekämpning överallt det bara går. Det manuella arbetet är mångdubbelt dyrare per utförd mängdenhet. Därför måste ytorna utformas för att kunna fungera året om i all slags drift.

Idag är det inte ovanligt att byggherrarna tillåts maximera sina byggrätter och mer eller mindre tvinga ut t ex gatuträden i trottoarytan. Och där får våra maskinister försöka åka slalom med ett så smalt plogblad som möjligt. Efter en tid är det bara att inse faktum och gå över till handskottning, om än med mycket suckar, pustar och stönanden. Och till en smärtsamt hög nota.

Viktiga förutsättningar på ytorna:

• Hårdgjorda ytor ska utföras med korrekt överbyggnad för att undvika sättningar.
• God avrinning för att undvika pölar och risk för isbildning.
• Undvik lutningar på mer än 15-20°.
• Tänk på att avsätta ytor för snöupplag.
• Där gångvägar ska snöröjas bör de vara 2-2,5 meter breda så att de kan maskinröjas.
• För platser som ska vara tillgängliga enligt Boverkets ALM (Tillgänglighet på Allmänna platser) gäller att längslutningen inte ska överstiga 1:50 (1°) för gångvägar och 1:20 (3°) för ramper och tvärlutningen inte mer än 1:50 (1°).
• De ska vara minst 1,8 meter breda för maximal tillgänglighet.
• Korsningar görs med fördel i 45° vinkel för att undvika onödigt DoU där vegetationsytor blir förstörda, samt planeras för ev. snöupplag.
• Stora ytor asfalt innebär stora mängder ytvatten som måste tas om hand. Kombinera med andra ytmaterial eller med lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD-lösningar.

Ser vi till hur de höga kostnaderna i kommuner och offentliga bostadsbolag utvecklar sig just för vinterväghållningen så är det en sak som verkligen sticker ut. Att vi inte har verklighetsanpassat våra anslagsramar utan ofta underbudgeterar. Räknar man samman vinterkostnaderna de tio senaste åren och delar med tio så är det inte många förvaltningar som har en budget motsvarande tio-års utfallet. Klimatförändringarna med kortare samlad vinterperiod men desto fler väderextremer ställer till det rejält i vårs arbets- och maskinplanering.

Beredskapsorganisationerna är dyra och de totala insatstiderna sjunker förvisso med våra ställ- och transporttider ökar över tiden. Det är viktigt att ha full koll på vilken arbetstid och vilka pengar som går till vinterväghållningens olika delar och då är särredovisningen otroligt viktig. Det är då man verkligen ser vad snöbortforslingen eller handskottningen kostar och kan göra något åt det.

Claes-Anders Malmberg, VD Acama AB