Dagvatten är det vatten som rinner av från marken, tak och vägar när det regnar eller snöar. Dagvatten kan innehålla föroreningar som olja, tungmetaller, näringsämnen och bakterier som kan påverka miljön och människors hälsa. Därför är det viktigt att hantera dagvatten på ett hållbart sätt.
Ett sätt att hantera dagvatten är att använda fördröjningsmagasin. Ett fördröjningsmagasin är en anläggning som lagrar och fördröjer dagvattnet innan det släpps ut i recipienten eller infiltreras i marken. Fördröjningsmagasin kan minska risken för översvämningar, erosion och föroreningsspridning genom att jämna ut flödestopparna och öka reningseffekten.
Det finns olika typer av fördröjningsmagasin beroende på konstruktion, material och funktion. Några exempel är:
-
- Magasin med otät konstruktion (perkolationsmagasin) som bygger på principen att dagvatten leds via inloppsledning in i magasinet och sedan tillåts tränga ut i den omgivande marken. Detta kräver att marken har god genomsläpplighet och att grundvattnet ligger tillräckligt djupt. Perkolationsmagasin kan bestå av grusfyllda schakt eller rör med perforeringar.
-
- Magasin med tät konstruktion (retentionsmagasin) som bygger på principen att dagvatten samlas upp i en tät behållare och sedan släpps ut via en reglerad utloppsledning. Detta kan vara lämpligt när marken har dålig genomsläpplighet eller när grundvattnet ligger högt. Retentionsmagasin kan bestå av betongrör, plasttankar eller dammar.
-
- Magasin med kombinerad konstruktion som bygger på principen att dagvatten både infiltreras i marken och släpps ut via en reglerad utloppsledning. Detta kan vara lämpligt när marken har varierande genomsläpplighet eller när grundvattnet varierar i höjd. Kombinerade magasin kan bestå av grusfyllda schakt eller rör med perforeringar och tät botten.
Fördröjningsmagasin kan placeras under eller ovan mark, beroende på utrymme, estetik och säkerhet. De kan också integreras med andra gröna lösningar som gröna tak, gröna väggar, regnbäddar, våtmarker eller parker. Detta kan öka de ekosystemtjänster som dagvattenhanteringen bidrar med, såsom biologisk mångfald, klimatanpassning, luftrening och rekreation.
För att dimensionera fördröjningsmagasin måste man ta hänsyn till flera faktorer, såsom nederbördsmängd, avrinningskoefficient, magasinsvolym, infiltrationskapacitet, utloppskapacitet och recipientens krav. Det finns olika metoder och verktyg för att beräkna dessa parametrar, till exempel hydrologiska modeller, empiriska formler eller tabeller.
Fördröjningsmagasin är en effektiv och kontrollerad metod för infiltration av dagvatten som kan bidra till en hållbar stadsutveckling. Genom att välja rätt typ av magasin för varje situation kan man anpassa dagvattenhanteringen till de lokala förutsättningarna och behoven. Fördröjningsmagasin kan också kombineras med andra gröna lösningar för att skapa fler värden för människor och miljö.
För vidare läsning om avsättnings- och fördröjningsmagasin se denna länk från VA-Guiden:
https://vaguiden.se/dagvatten/anlaggningswiki/avsattningsmagasin/
Redaktionen på Gröna Trender

Den nya kistgravlunden på Skogskyrkogården i Ljungby
I somras besökte vi Skogskyrkogården i Ljungby. Där har de anlagt en ny kistgravlund och vi har fått intervjua dem om kistgravlunden.. […]

Så får du mer gjort i grön drift
Praktiska råd om planering, ställtider, maskiner, arbetsledning och arbetsmiljö för en effektivare grön drift i park, kyrkogård och utemiljö.. […]

När terrängen får visa vägen
I Hjørrings urnlund formar sluttningar, terrasser, vegetation och slingrande gångar en kyrkogård där landskapets förutsättningar blivit en del av gestaltningen.. […]

När en gammal kyrkogård får nya gravformer
På Ostfriedhof i Wismar ligger nästan tvåhundra års kyrkogårdshistoria sida vid sida med dagens gemensamma och skötselfria gravmodeller.. […]

Vad händer med en park efter drygt 20 år?
Bürgerpark i Wismar byggdes ut och gestaltades om inför Landesgartenschau 2002. Nu är den sedan länge vardagspark.. […]

När graven blir allas ansvar – vem ska då betala?
När en privat grav blir kulturhistoriskt värdefull uppstår frågan om vem som ska vårda den och betala.. […]

När felanmälningarna börjar styra underhållet
Om hur små uppskjutna åtgärder gör verksamheten mer akut, dyrare och svårare att styra.. […]

När vädret inte längre följer kalendern
När vädret inte längre följer kalendern behöver grön drift bygga mer på observation, lokala beslut och praktisk klimatanpassning.. […]

När kyrkogårdens uppdrag växer men bemanningen står still
Bemanning går inte att bedöma rättvist förrän driftuppdraget är tydligt beskrivet. När uppdraget blir synligt blir det också lättare att förstå vad resurserna faktiskt räcker till.. […]

Den demografiska förändringen
Sverige har byggt sin begravningsverksamhet under en tid då kremation och återanvändning av gravmark minskade markbehovet. Ett mer mångreligiöst samhälle förändrar nu planeringsförutsättningarna och väcker frågor om både ny gravmark och verkligt inflytande.. […]

När utemiljön får en underhållsskuld
Underhållsskuld i kommunens utemiljöer uppstår ofta steg för steg. När gångvägar, träd, lekplatser, dagvattenlösningar och parkmiljöer inte underhålls i tid växer framtida kostnader.. […]

Skagens Assistens kyrkogård – där historien fortfarande lever
Följ med till Skagens Assistens kyrkogård – en levande plats där konstnärshistoria, havets och krigens offer, personliga gravar, biologisk mångfald och en imponerande skötsel möts. […]

Trädgårdarna som räddades av frivilliga
I Christiansgave i Hjørring räddade frivilliga fyra tematrädgårdar när kommunen behövde spara. Ett reportage om parkhistoria, skötsel och lokalt engagemang. […]

När kyrkogården får en underhållsskuld
Underhållsskuld på kyrkogården handlar inte bara om framtida kostnader. Gångar, träd, murar, gravstenar, vatten och kulturmiljö kräver planerat underhåll, säkerhetsarbete och långsiktigt ansvar. […]

Fyra sätt att organisera gata och park
Hur kommunen organiserar gata och park påverkar ansvar, kvalitet, ekonomi och långsiktigt underhåll. Här beskrivs fyra vanliga organisationsmodeller och deras styrkor och risker. […]

Den gröna nyttan som inte syns i budgeten
En park har sällan en intäktssida. Den skickar ingen faktura till den som promenerar, leker eller söker skugga.. […]

Kyrkogårdens värden – svåra att se, svåra att värdera
I den tredje artikeln i serien lyfter vi blicken från organisation och ansvar till frågan om vad en kyrkogård egentligen är värd.. […]

Perenner i vått och torrt
Hur skapar vi vackra och spännande planteringar som överlever torra somrar, blöta vintrar och plötsliga skyfall? […]

Fyra sätt att bära samma ansvar
Begravningsverksamheten är ett av samhällets mest lågmälda uppdrag. Den syns inte varje dag för de flesta av oss.. […]

Hur det är att jobba på kyrkogårdsförvaltningen i Malmö
Att göra fint på kyrkogården innebär att man hedrar minnet att den avlidne genom att vårda och smycka deras plats.. […]

Vem tar hand om kommunens utemiljöer?
Kommunens parker, gator och vattenlösningar är mer än drift. De är vardagens samhällsförvaltning.. […]

När samhällets sista ansvar granskas
Begravningsverksamheten fungerar oftast tyst i bakgrunden. Nu ska regeringen se över styrning, avgift, ansvar och beredskap.. […]
