Skötsel av gröna stadsmiljöer

Välvårdade, prunkande och välkomnande. Så vill vi ha de offentliga gröna rummen, men hur uppnår vi det? Hur gör vi för att miljöer ska upplevas som välskötta och funktionella? Ulf Nordfjells fantastiska miljöer i Göteborg, kräver en sann trädgårdsmästare, för att se snygga ut och hålla på lång sikt. Här återfinns många skötselintensiva element; formklippta och friväxande buskar i planteringar med perenner och prydnadsgräs, detta med stenskärv som marktäckning. Lägg därtill klippt gräs, vatten, metallkanter och grusgångar.

Allt som ritats och anlagts måste skötas för att hålla och se bra ut. Detta ska göras på sätt som både är säkert för driftspersonalen, kostnadseffektivt, miljövänligt och helst inte störande för besökaren. Dessutom vill vi ha ett snyggt resultat i många år, under vilka miljöerna förändras i takt med att växterna blir äldre.

Det finns det många olika typer av problem för driften, här belyses några vanligt återkommande exempel. En högs aktuell fråga är fruktträdens vara eller icke vara i publika parker. Så klart vill vi gynna både pollinatörer och den biologiska mångfalden. Dessutom är det ju bra om man kan plocka frukt att äta. Men frukten som inte plockas blir ett problem. Fallfrukt försvårar klippning av gräs, drar till sig getingar och även råttor.

Bildtext: fruktträd efterfrågas ofta i offentliga miljöer. De bidrar med blomning och frukt, men om inte frukten plockas faller den och blir ett driftsproblem.

Tillgänglighet är en speciell kategori problem i den offentliga miljön. Den är väldigt viktig, men riskerar att minska på grund av fel materialval, fel växter eller fel placering. Man kan lätt uppleva hinder på grund av feldesignade eller dåligt skötta ytor. Anlägger man trädäck eller liknande i skuggig miljö, kanske under träd, är risken hög att de blir hala av regnvatten, dagg och frost. Har man dessutom inte tillräckligt intensiv skötsel under hösten samlas det lätt löv som ökar problematiken. En grusyta eller markstensyta är ett bättre val, även om skötsel alltid är ett måste.

Trappor är ett annat element som behöver hålla hög standard. Gående som har behov av att hålla sig i ledstången ska kunna göra det utan risk att snubbla, få grenar i ögonen eller trampa i en snövall.

Bildtext: En trappa som håller på att övertas av murgröna. Fel växt på platsen, kanske inte planterad men dock ett problem numera.

Idag kan allt från parker och gaturum till ytor i bostadsområden, designas så att de blir väldigt skötselintensiva. Att använda uteslutande perenner, prydnadsgräs och blomsterlök i hela stora rabatter är dyrt. Både i anläggningsskedet, och under driften. Även om designen är fantastisk så kan växtvalet leda till försvårat arbete. Att exempelvis ha blomsterlök mellan perenner gör vårputsen svår. Dels riskerar man att skada de lökar som redan kommit en bit, dels kan det se ovårdat ut när lökarna vissnar ner mellan perennerna.

I etableringsskötseln är vattningen mer intensiv i perennytor. Dessa behöver dessutom klippas ner varje år, en yta med buskar har inte det behovet. Skulle man även ha klippta element mitt i eller i kanten på rabatterna är riskerna för skador perennerna hög, samtidigt som arbetet blir mer tidskrävande när personalen måste vara extra försiktiga i alla moment.

En stomme av buskar i en rabatt med mycket perenner kan bli lika vackert och dessutom minska kostnaderna.  

Bildtext: Allium planterat ihop med olika perenner. Beroende på växtvalen blir det olika synintryck i april, och varierande svårighet vid vårstädningen.

Bildtext: Buxbomshäckar ramar in rabatterna på ett vackert sätt. Det gäller att planera klippningen så att det sker i rätt tid både för häckar och lökväxter, eller de sommarblommor som kommer sedan.

Idag anläggs många regnvattenbäddar längs gatorna i våra städer. Dessa fyller en viktig funktion, men kräver lite speciell skötsel. Eftersom de är placerade längs vägkant så uppstår ett säkerhetsproblem vid skötseln. För att skapa en god arbetsmiljö behöver man planera in en TA-plan, ha rätt skyltat på arbetsplatsen och ibland även stänga av vägen eller använda TMA-fordon.

Detta fördyrar så klart olika mycket, men om växtvalet görs med eftertanke kan skötselintensiteten minska och då hålls även kostnaden nere. Växtvalet här består av både buskar och perenner, vilket är bra och underlättar. Flera av perennerna är även goda marktäckare redan efter något år. I de fall man investerar i sensorer på träden som indikerar vattenbehovet har ytterligare en förenkling gjorts.

Bildtext: Både buskar och marktäckande perenner minskar snabbt skötselbehovet. Plattraderna till vänster om bädden ger dock lite extra yta för personalen. Dränerande material i bädden är ju själva funktionen, men etableringen kan vara svårare än i en traditionell växtbädd.

Ungefär samma funktion som regnvattenbäddarna har fördröjningsdikena. De anläggs ofta skålade med en lutning som är svår att klippa med de större typer av gräsklippare som används i parkskötseln. Om det krävs att en lite klippare används enkom för dessa ytor, eller att hela ytan trimmas så blir skötseln dyr. Bättre hade varit att göra täckdiken vilka kan anläggas så att ytan i princip blir plan.

Bildtext: det ena diket går att klippa med en stor klippare, det andra diket kräver trimning, samma funktion men helt olika kostnad.  För att uppnå de där välskötta och vackra gröna miljöerna behöver kunskap om alla steg genomsyra hela processen. Vikten av samarbete kan inte nog understrykas.

Sara Utter, Landskapsingenjör & Parkchef i Landskrona